Lunchmätt i Kroatien och så dyker en livs levande Management konsult upp...

Men jag skall ta det lite i ordning.

Vilka luncher! Jag undrar om det alltid är så här i Kroatien eller om det bara är för att Syd är "honoured guest"?
Dag 2 i Kroatien innebar lunchstart kl 13.00 med ett tjugotal personer. Tolk till vänster liten kroat till höger. Den lilla högra ville absolut att det som inledning skulle bjudas på Kroatisk specialitet; Snaps; i form av 40% någonting. Och Syd som inte är någon snapsdrickare fick fejk-snapsa lite grann och samtidigt säga till en bordsdam mittemot som kunde engelska: -"Det här är jag inte van med" och enda tröstande svar blev: "Vi kan skjutsa hem dig om du skulle behöva......." Fint, tack.....

MEN håller man ut tillräckligt länge och låtsassnapsar så fort den lilla högra pratar men mig så försvinner så småningom snapsen från bordet och en fyrarätters lunch börjar intas. Kl 16.30 är lunchen klar och så var den arbetsdagen slut. Om jag säger att dessa två dagars lunch normalt motsvarar mina luncher i mängd och tid under två år så kanske jag överdriver, men inte mycket!

När man är i nya städer så skall man läsa "graffitin" som finns i staden och sedan frågar man (ja ni vet ju att Syd alltid frågor..) -Vad betyder, som i Zagreb, "BBB" som står överallt? -"Bad Blue Boys" blir svaret och det är Zagrebs huligansvans som blivit mycket mer aktiva och nationalistiska de senaste åren. Alltså, det är långt kvar till harmoni på Balkan. Spänningarna finns där mycket tydligt och många (alla?) känner sig förorättade av någon annan.

Hur som helst, maten var god i Kroatien och mycket var det som sagt ...människorna vänliga och positiva, och eftersom Syd på sitt passfoto ser ut som en nysläppt gammal Balkan-fånge så smälte jag på något sätt in i miljön... så det var ganska trevligt alltihop!

Syd möter en levs levande Managementkonsult och testar sina fördomar!

Hemfärden stressades fram under hets bara för att konstatera att flyget jag skulle åka med var inställt och så blev det ombokning och besök på en annan europeisk huvudstads Airport innan hemfärd till ARL Stockholm. Var? Det kommer av sekretessskäl inte att uppges! Det var nämligen så att på planet hem så fick Syd en stolkompis som efter lite inledande kringgående konversation (ja vi lyfte väskor och höll på en stund och pratade samtidigt) visade sig vara en managementkonsult från det Stora konsultbolaget! Vilket? Det kommer av samma sekretesskäl inte att uppges.
Syd har ju under åren etablerat en lättare form konsultallergi och inte minst mot Stora konsultbolaget! Nu fick jag chansen; - Min unga kvinnliga stolkompis såg inte alltför chockad ut när jag frågade om jag fick testa mina fördomar på henne! -Helt OK kör på du! (Redan har började fördomarna krackelera; en vänligt svarande Managementkonsult med ögonkontakt, finns det sådana konsulter?).
- Frågorna 1-3 bekräftade precis mina fördomar; lärosäte, inriktning (smal)högpresterande. Jag hade rätt!  Men sedan stämde inte så mycket mer.
Det fanns djupare tankar än "Bottom-line" och "max avkastning" och ett mycket trevligt samtal utspann sig om både det ena och det andra under ett par timmar. Inte visste jag att det fanns sådana konsulter.......jag har nästan bara sett sådana som skymtar fram bakom någon OH-hög eller vrider ett USB-minne tvångsmässigt ur en dator.

Hur kan detta stå till? Ja endera heter konsultens mamma "Mrs Robinson"eller så har Syd haft fel om konsulter och det tror inte Syd är möjligt!

HVALA för idag! Kroatiskan flöt på bra. Den lilla högra vid lunchbordet tror jag till och med pratade svenska efter en stunds utbildning. Och några snapsar förstås......


Tyvärr fungerar inte bildöverföringen f n. Bildarkivet beklagar!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0