Dan efter dan efter dan

Sanningen är att gårdagens löptur inte alls blev som den beskrevs  i gårdagens lilla inlägg. OM några rådjur hade stått där vid spårkanten så hade de inte förundrats över några lätta steg som glatt skuttade omkring på 5 km banan. Nej faktum är att det gick så tungt så att jag efter c a 3 km funderade på om man skulle ringa 112, när jag gjort första femman så tänkte att jag att det ändå kanske räckte med sjukvårdsupplysningen även om kilometertiderna var bedrövligt dåliga.
Men nu hade jag bestämt mig för att springa 10 km denna juldag så nu måste jag fokusera lite mer tänkte jag och det gick lättare - något mindre tungt, jag kapade 40 sekunder per kilometer så att andra varvet gick drygt 3 minuter snabbare än det första, men inte på någon godkänd tid. PÅ väg hem passerade jag den dygnsöppna jourmottagningen men tänkte att de nog inte skulle uppfatta mig som något jourfall ÄVEN om kilometertiderna var svaga så jag fortsatte hem.
 
Jag kom hem och beklagade mig och funderade på hur det kan gå så oerhört tungt. Fru Syd kunde dock snabbt konstatera;
- Det är väl inte konstigt om det går tungt att springa 10 km om du är jättetrött redan när du börjar.
- Vila herr Syd! Har du hört talas om ordet Vila?
Så sa hon och så frågade hon fru Syd.
 
Vila?............Jag satt ju som mål dan före dan att springa minst 25 km i helgen. Jag har 9 kvar idag.....
 
Rekommenderas!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0