Fredagsmys
Är ett ord som Syd James inte är stormförtjust i. Som den sanna romantiker Syd är så har han precis ringt fru Syd, som ännu jobbar så här vid 19-tiden på fredag kväll. Då tänker ni att Syd ringt och berättat att han skaffat lite gott tilltugg, köpt ett gott vin och...., nej precis. Ni känner Syd; han ringde och frågade, inte OM vi skulle springa utan om hur LÅNGT vi skulle springa ikväll. Inte säker på att Syd lyckas där men vi får väl se.
Det har varit en händelsrik vecka sedan Syd kom hem från Sicilien. För övrigt en mycket trevlig resa! Cefalu kan rekommenderas. Trevligt ställe som inte är överexploaterat utan mycket av det genuina finns kvar. Det är inte kommunfullmäktige i Cefalu som bestämt att det skall var lugnt och still och Cefalu, det har några andra gjort. Intressant är att en stor anhalt för alla flyktingar som närmar sig Europa är södra Italien, Lampedusa inte minst och då borde ju flyktingfrågan vara påtaglig också på Sicilien. Men, nej. Inte en enda. Inte en enda tiggare. Absolut noll. Det har kommunfullmäktige i Cefalu inte heller bestämt.
Det var vara hur det vill med detta men det var under alla omständigheter en mycket positiv upplevelse att vara på Sicilien, trots att man sprang bort sig en dag..
Nu vet inte ni det, men nu har det gått en timme sedan förra meningen. Nej, det blev ingen gemensam löptur med fru Syd. Det förslogs en promenad men det avfördes aningen bryskt med att "det ger inte så mycket". Nu har vi alla fall avverkat 6-7 km och när Syd kom hem var fru Syd fortfarande ute på promenad, med husnycklarna i fickan. Ja grannarna är väl vana och föraren av Hemglassbilen blev intresserad när Syd körde lite extra intervallträning mellan lyktstolparna. Till och med så att Hemglassföraren blev lite påverkad och berättade att hans kompis också börjat springa som en galning. Också..? Hm Hur som helst, lite press kände nog Hemglassföraren för efter fjärde femte intervallen (Hemglassbilen blev vändplats) så övervägde föraren om inte han också skulle börja springa. Ja inte ikväll då men längre fram.
Det som jag långt tidigare, typ andra stycket ovan, skulle reflektera över var alla spännande händelser den här veckan. Skilsmässan, ni vet. Brad och Angelina. Jag visste knappt att de var gifta så min känslomässiga omvälvning har varit begränsad. Desto mer omvälvande var boken "Canada" av Richard Ford som lästes på Sicilien. Det var en sorglig historia, lika sorglig som matchen Leksand-Djurgården igår.
Glömde att nämna att det låg tre nya CD i lådan idag: Nick Cave, Ian Hunter och Wilco.
- " Dom skall vi lyssna på nu!! Med hög VOLYM!!!"
Jag skojar lite med fru Syd..
Kommentarer
Trackback
