Syd James Revue

Jaha mina vänner nu har Syd James varit på utflykt i Italien. Till Cinque Terre närmare bestämt. För er som inte talar flytande italienska så kan vi förklara att rubriken exakt betyder Nationalparken Cinque Terre, ungefär så i alla fall.

Hur som helst Syd har varit på vandringsresa i trakterna kring Genuabukten. Väldigt trevligt och väldigt vackert och utmanande vandringar. Inte väldigt utmanande men ändå utmanande. Så utmanande att den goda vännen, Mr C, vid ett obevakat ögonblick klev baklänges ut i tomma intet och försvann ner i stupet. Tack och lov så var inte stupet tomt utan det fanns en törnbuske modell större som hindrade ett fall ner till en mer ohälsosam nivå. Förutom törnbusktaggar lite varstans så slutade fallet väl så efter omplåstring och taggrensing kunde vandringen fortsätta.

Tre dagars vandring och kvällarna på byns "enda" gata. Trivsamt även där! God mat och man kunde till och med finna den svenska nationalrätten "pizza" på restaurangerna. Enda skillnaden är att det finns betydligt fler pizzerior i LA jämfört med Italiens byar.

Det fanns också betydligt bättre kontanthantering i de italienska byarna, "no cards, only cash" som italienerna uttrycker saken. Eller som vi italeinskaspråkiga skulle uttrycka saken "no dinerocarta, contanti pronto".

Den här kontanthysterien verkar vara ett svenskt fenomen, nu behöver ju bankerna lite lugn och ro men någon liten kontant slant skulle man kanske kunna få sätta in på bankkontot utan att en utredning likt förhörsmetod behöver genomföras. Var har du fått din 50-lapp ifrån? Av vem? När? Varför? Hur? Vadå hittade den i bakfickan? Nej här blir det ingen insättning och skall vi ända hantera denna 50-lapp så får du betala 40 kronor i avgift! Imorgon skall jag i alla fall klippa mig och betala kontant! Bara så där utan vidare! Lite kaxigt langar man fram några sedlar; scch säg inget, här har du tre hundra contanti, för att du klippte mig så pronto! Grazie!

 

För att nu återgå för en stund till Cinque Terre (se bilder nedan) så upptäckte Syd en man från annat land som bar en T-shirt med text: "Steve Winwood". Inte så där alldeles vanligt så efter att ha sett samma man med fru en gång till så var Syd tvungen att fråga om Var har du fått  den här T-shirten ifrån? Av vem? När? Varför? Hur? Ja ungefär som det värsta bankförhör. Ungefär i alla fall. Det visade sig att mannen köpt T-shirten på en konsert i Baltimore USA för många år sedan och att han varit Winwood-fan ända sedan tiden för Spencer Davis Group. Och då när jag kom hem så plockade jag fram Steve Winwood och påminde mig själv om att jag vid fyllda 14 köpte Spencer Davis andra LP "Second album" och att den fick godkänt av min äldre bror. Var nog första skivan som blev godkänd. Och så kastade jag på en senare vinyl och höjde volymen.