Reflektion i midsommartid

Jag frågade fru Syd igår om hon kom ihåg sin barndoms midsommaraftnar, nej det var rätt skralt med det och det kändes ändå ganska bra då jag själv inte har några tydliga minnen av barndomens midsomrar ( Syd har egentligen inga minnen alls från barndomstiden). Jo jag har ett vagt minne av ett besök på "andra sidan" vid ungefär 10 års ålder. Det var säkert dans kring midsommarstången, små grodor och hela köret. Tror jag! "Andra sidan" låter som en transcendental förflyttning till ett annat rike men så var det inte , i F där jag växte upp under barndomen så var "andra sidan" den fina sidan, inte där vi Kolarbyungar bodde.
Att lille Syd skulle deltagit i dansen kring stången skulle ha varit en fullständigt omöjlig situation, det behöver jag inte ens minnas, det vet jag. Då hade dansledaren nog fått piska med mig upp till stången men jag hade inte dansat runt ändå. Salig mor Syd brukade berätta att Syd snarast flydde när det drog ihop sig till barnsånger, ringdanser och liknande "trevligheter".
 
Midsommar är ändå, för mig, en rätt kravlös helg. Känns bra. Påsken är bra, julen mer komplicerad. Trevligt igår kväll, sent, mycket sent i säng. Men vaknar redan vid 5 och kan inte sova, försöker verkligen men övergår därefter till att fortsätta läsa "Vardagar 2" av Ulf Lundell, precis som första "Vardagar" mycket läsvärd.
 
Kommer att bli trött idag, satt upp fem mål för dagen som skall göras (satte målen igår); skriva denna artikel, klippa klart häckarna, köra 10 kärror ved till vedboden, röja vid boulebanan och träna. Sätt inte upp en massa måsten säger fru Syd! Jo det lär man göra.
 
Trevlig kväll igår som sagt, fyrkamp med hopprep där jag har en fördel eftersom jag tränar med hopprep ibland (jag har en plan där också som vi får berätta om vid annat tillfälle).
Hade i uppdrag att ordna ett quiz vilket gjordes men hård fyrkamp och god mat gjorde att vi flyttar quiz till ett annat år. Hur som helst så trodde jag att jag hade ett gammalt musikquiz inlagt på CD, det var det inte visade det sig utan något annat jag skrivit för sådär 15 år sedan, typ, med titeln "Every CD tells a story", det är berättelser kring skivor jag köpt och varför, ni skall få ett smakprov innan jag går ut och kör mina 10 kärror ved (kan inte starta häcksågen än för grannarna sover nog).
 
Spår 6: "I juni 1975 (va f-n det är ju jättelänge sedan... tillägg idag) var blivande fru Syd och jag i London, på den tiden kunde jag få med mig fru Syd till diverse märkliga skivbutiker och konsertlokaler. Bland annat tog vi tåget den 15:e juni och åkte till Croydon för att lyssna på "Backstreet Crawler and Paul Kossoff". Långt senare 1978, hittade jag en LP med Paul Kossoff med två livespår från denna konsert. 2003 kom en CD: "Paul Kossoff-Live at Fairfield Halls 15/6/75. "Molton gold" är det mest kända spåret från Kossoff som ansågs vara Englands svar på Jimi Hendrix, tyvärr dog Paul i mars 1976 endast 25 år gammal.
 
Hinner nog lyssna på Molton Gold innan jag kör igång med veden. Fru Syd har vaknat nu hör jag. Fortsatt glad midsommar!
 
 
 
2019-03-23 @ 10:46:00 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()


Eskil spelar under bordet

Syd James har för första gången på länge involverat sin gamle vän Hytt-Erik som driver Hytt-Eriks Fiske- och Managementkonsullt med devisen, "Det är inte vilket fiske som helst utan röstfiske". 
Som ni alla förstår så var Hytt-Erik starkt involverad i i höstens regeringsdiskussioner där det till slut tog slut mellan Centern och Moderaterna. Vi har nog alla trott att förhållningssättet till Sverigedemokraterna var den stora stöttestenen. "Det var min bild också" säger Hytt-Erik i en direktkommentar från Blasieholmen där han förlagt sin konsultbas. "Men vi förstår nu att det var andra orsaker till att det inte gick så bra". 
I politiken sa Annie nej till de moderata inviterna och i de underbordskontakter som Eskil försökte sig på var det tvärtom moderaternas kvinnor som sa nej. 
"Man kan undra hur Eskil tänkte där när handen gled iväg i fel riktning", säger Hytt-Erik. Nu skall vi säga att Hytt-Eriks information kommer från de officiella kanaler som stått till buds. Kommer det mer måntro?
Liberalerna har sina egna inre strider, nu senast har man puttat ut Cecilia Wikström från sin EU-lista för att hon haft externa styrelseuppdrag. Cecilia har, om vi förstått rätt, även en prästutbildning och här skulle ju Liberalerna och Centern kunna hitta ytterligare ett nytt samarbetsområde. En kombo mellan Eskil och Cecilia. Där Cecilia coachar Eskil.
 
"Jag kan tänka mig en situation", säger Hytt-Erik, där Eskil och Cecilia sitter tillsammans i sakristian, äter och ber en bön tillsammans för att få bättre väljarsiffror och där coachen Cecilia säger : "Nej Eskil! Vid bön KNÄPPER man händerna! Bägge händerna!"
Och Eskil svarar: "Det är då själva fan att man aldrig får jobba på egen hand här i sakristian". "Men jag lovar, det skall aldrig hända igen!"
"Kan vi ta hand på det?", säger C, 
"Absolut", säger E.
 
Men Eskil!!!....där ligger INTE servetten som du tappade igen...
2019-03-11 @ 10:16:00 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()


I SYDligare nejder

Fru Syd och jag har begivit oss till Gran Canaria. Märkligt, nu är jag på Kanarieöarna igen för kanske sjätte gången och tycker det är helt OK. Jag som vägrade åka hit under alla år. Vill inte vara turist... nåja. Det är rätt bra med klimat, mat olch träningsmöjligheter.

Det blev en spännande start på vistelsen härnere.

Flygningen gick bra även om vi kom in i oväder på slutet men kaptenens röst högtalaren lugnade oss med ”Vi är inne i lite turbulent luft, det är inte farligt men spänn fast era säkerhetsbälten ordentligt”.

Väl landade så tänkte jag göra ett toalettbesök och det första (obs det första J)  är att jag tappar ner mobilen i toastolen.. men reptilsnabb som man är.. så var den snabbt uppe igen. Det gick bra men väl ute igen upptäcker jag att min andra mobil är borta. Jag ringer upp men inget svar. Min tanke; Va f-n, tappade jag båda mobilerna i toan och såg bara den ena. Hustrun trodde inte på denna förklaring; ”du kan väl inte spola bort en telefon utan att se den…” Jo det kunde jag och så var det sa jag. Fast mer upprört och med ett antal svordomar måste jag erkänna…. Och såg jag inte att någon höll på att brista ut i skratt dessutom….

Jag ringer en gång till och får svar! Mot alla odds och inte från reningsverket utan från utpasseringspersonalen, mobilen hade hittats, inte nerspolad utan placerad vid handfatet….

Väl på plats i Puerto Rico möter våra goda vänner upp. Lunch vilket innebär en kopp kaffe och en äppelpaj.. med grädde. Snabbt beslut om att vi ikväll ikollar in AIK-Leksand på Skandinaviska baren. ... Det blev en rätt bra och spännande match. Överraskande bra till och med. Måste väl erkänna att det känns rätt inhemskt med alla svenska lags matchtröjor på väggarna men så är det ju Skandinaviska baren

Om inte det var nog med spänning så stack jag ut på en löptur när vi kom fram och den turen  inkluderar en brant avslutning uppför en trapp med 723 trappsteg. Inte vet jag om det var orsaken men hela natten har jag haft konstant sendrag, vandrat runt, så fort det släppt på ett ställe så har nästa tagit vid, och ni vet att sendrag är inte kul men innehåller mycket spänning…  Nu hoppas jag det var en kombination med för lite sömn kanske druckit för dåligt men vi får se hur veckan fortsätter.

2019-02-16 @ 09:42:00 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()


Åter i Utrecht, för vilken gång?

 
Utvecklingen går framåt enligt uppgift från en vanligtvis välunderrättat källa. För kanske sjunde, åttonde eller vilken gång det nu kan vara så besöker vi Utrecht i Februari. Tillbaka igen på samma hotell, flashbacks till tidigare år dyker upp. Under de första åren hade Syd en speciell möjlighet att hålla koll på tågtrafiken i Utrecht men nu efter alla moderniseringar så går det inte alls lika bra. Speciellt inte om man bor på första våningen vilket jag gör i år. Ser inga tåg alls! Hör det knappt! Vi skall göra några nerslag i Utrechthistorien och börjar med en fredagskväll 2012;
 
Jag ser ut över den spårbundna trafiken från mitt hotellrum.
Det är nog typ 22 spår därnere.
Däruppe upptäckte jag precis att det var ett jättehögt hus på andra sidan spåren som jag inte sett när jag promenerat runt på de Utrechtska gatorna så här på kvällskvisten. Men när jag tittar lite mer så ser jag att det inte alls är något högt hus på andra sidan spåren utan det är taket på hotellet som sticker ut över mitt fönster och som speglar hotellet där jag själv bor, tänk så det kan bli i utlandet... nåja det är i alla fall minusgrader i Holland. Det är ett faktum.

Det blev en intensiv dag för Syd, bekanta på flyget däruppe i luften, därnere på marken när vi landat fick jag sällskap från Amsterdam till Utrecht. Fick sällskap ut och äta, tillbaka till hotellet och fick sällskap ut och äta en gång till, fast nu åt jag inte. Jag var ju redan JÄTTEmätt, typ. Att utsätta kroppen för två potentiella måltider under en och samma dag kan bli alldeles fördärvligt.
 
Det är med maten känns förvånansvärt lika, ja dvs att man inte äter två gånger på en dag utan en..
 
En lördagskväll 2016 hände följande;
 
I kvällens sena timme gick jag sedan ner i receptionen för att reda ut alla papper, tog en Coca Cola och började prata lite med bordsgrannarna som funderade vad jag höll på med på kvällskvisten. Engelskan fungerade inte riktigt utan det blev en blandning av holländska och Syd James´ skoltyska. Paret hade varit på den holländska musikalversionen av Bodyguard. Jag hade inte hjärta att säga att den skulle jag nog inte tycka om utan höll inställsamt med om att Whitney Houston var duktig  Musikalen hade tydligt berört för bägge hade gråtit en skvätt där i musikalmörkret.  Det blev så trevligt att de bjöd på en Coca Cola till så nu är jag istället överpigg och kan inte alls gå och lägga mig.
 
Märkligt lika igen, ja att jag är överpigg är väl att överdriva, men ännu är natten ung och jag är alldeles för pigg för att lägga mig. Skall dock hålla mig på rummet och inte "ut å ränna".
 
Ett annat år så blev Syd anlitad som konsult åt holländska SJ:
 
Hur som helst så var jag ner där på Spoorområdet i lördags kväll, berättar Syd. Dom hade lite krångel med spooren och undrade om jag kunde kolla lite. "Börja med att meddela passagerarna att tågen inte går", sa jag, "det har vi lärt oss i Sverige  fast jag sa det på Holländska förstås så att de skulle förstå. "Vi är väldigt bra på att ställa in tåg i Sverige nämligen" och så drog jag ett exempel om att "till exempel om de säger att det skall blåsa hårt imorgon DÅ ställer vi in tågen på en gång", "inte en massa funderande hit och dit utan tydliga klara besked! Precis! Inställt". Det där tog skruv så det köpte de på en gång.
 
Direkt ut med besked på TV-skärmarna; Översättning till er som inte kan holländska: "Den här veckändan är det värt att vara vaken (vaak) mellan 2 och 3 i natt  för då kommer det att gå hett (het) till på spoorerna, ni kan få värk (gewerkt) så planera därför om ni skall resa op eller ner söderut (ns) eller norrut litegrann (nl)´". Klara besked. Dagen därpå gick tågen som smoort igen.
 
Det är ordning på tågen i Holland. Dessutom fick vi uppleva en livs levandes konduktör. På bilden nedan ser ni den där nyklippta killen i mitten på gången. Det är konduktören det. Och vi hade biljett  förstås. Däremot puttade han ut en annan kille som inte hade biljett, slarvigt....hur dom är nuförtiden dom där ovana tågåkarna...
 
Nu tog jag inte med bilden på den där kortklippta konduktören för sedan den tiden har GDPR införts och nu för tiden så kan man väl inte publicera bilder på kortklippta konduktörer hur som helst. Och så sägs det att utvecklingen går framåt...
Avslutningsvis skall jag ta ett litet urklipp från 2014 som känns lika rätt idag, fem år senare;
 
 
Det har fungerat bra så här långt även om jag saknar tågen på alla Spur här i Utrecht. Jag kastar längtansfulla blickar bort mot spurområdet och minns med vemod tidigare års utsikt över Spur 17, som låg närmast hotellfönstret, eller spur 12 där Haarlemtåget brukade tuffa in i nattmörkret. Det var tider det!
Nu skall jag gå och lägga mig innan tågkänslorna för en att spura ur och timmen är dessutom sen.
 
Gote nacht!
 
 
2019-02-09 @ 21:50:00 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()


Återkopplingen fortsätter och ett starkt TV-tips (suck)

 
Januari, lördag morgon, reflektion över veckan; jobb och skidåkning lördag, söndag, måndag, tisdag, onsdag och torsdag. Ryggont torsdag men det gick ändå. Fredag vila, ryggen mjuk och flexibel som ett järnspett. Vilar. Idag vallar vi på igen.
 
Har ni tillgång till Netflix så kan jag starkt rekommendera serien om Sunderland, fokus på laget men också staden. Även om ni inte är fotbollsintresserade så titta. Stark skildring och långt ifrån turistmagneterna i London, Manchester.
 
Jag tjatar lite på mina mottagare av jul-CD om kommenterar som ni vet. Här kommer två till;
 

SJR😀din skiva var till belåtenhet, men liksom tidigare recensenter var det någon låt där som krävde ett extra stabilt psyke😵 Tack igen för en fin musikupplevelse! A-san

 

 

 

Äntligen har jag hunnit lyssna igenom senaste cd–skivan, jag låg i soffan och satt på mig hörlurar och myste,,ja verkligen myste, för vilken bra musik!! Eller om det berodde på att jag låg och vilade,,,näää,,,faktiskt jättebra, lugn och en del konstiga/roliga låtar men jag är jättenöjd med cd-skivan

Tack snälla JJ

"Tack snälla" är en liten påminnelse/passning om/till samtal vi haft angående överanvändningen av tillägget "snälla" vid tack, att väldigt mycket är "magiskt" och att fru Syd ibland tycker att Syd suckar för mycket över sakernas tillstånd.

 

Bilden på damerna nedan är från Syd James bildarkiv. ÄKTA Sunderlandsupporters. Bortamöte mot Arsenal för några år sedan.

 

Sunderland har Syd gillat ända sedan de överraskande slog Leeds i en FA-cup final för många många år sedan. Det fanns hjärta i laget!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 
 
 
 
2019-01-26 @ 10:08:00 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()


Återkoppling 1.0

Ni som följer Syd vet att sedan många år så brukar Syd ställa samman en jul-CD. Sommar-CD infördes några år senare. Syd är skivornas bästa vän för all musik köps innan den sedan kommer på respektive CD. Grunden är att det skall vara bra musik, dvs musik som jag gillar :). Första låten på respektive CD har en sommar- eller julanknytning, Sedan följer ett tema, mer eller mindre tydligt.
Jag brukar få återkoppling, mottagarna har olika smak och det som är "den bästa CD:n som du gjort någonsin" uppfattas av någon annan som alldeles för snäll, stökig eller något annat.
Nu tänkte jag delge några av mottagarnas reaktioner/synpunkter och skickar samtidigt en liten signal till; E, M, K, till RM och M, till B och M, till L och M och till A. Lämna gärna era kommentarer så skall jag inte avslöja era identiteter men väl era musikaliska synpunkter. Här kommer de två första;
 

Hej Syd och tack för exemplar 2!

Alltid lika roligt att få dina skivor och som jag sagt tidigare har din musiksmak breddat min.

Julskivan 2018 upplever jag som frustrerad och vemodig i texten. Verkar som något inte hunnits med under livets gång eller valdes rätt väg? Det är nog något som alla upplever men Syd har satt fingret på det med denna skiva. Det styrks lite av titeln ces’t la vie. (Sånt är livet)

Inom delar av existensialismen karaktäriseras en individs startpunkt av en känsla av desorientering inför vad som tycks vara en meningslös och absurd värld.

Det motsägs av Jean-Paul Sartre som hävdar att existensen föregår essensen. (Människan är vad hon gör sig till).

Vad gäller musiken i skivan är det stor bredd. Det är fina harmoniska toner i många låter till något spår där det låter som ett plåtskjul faller ihop.

Må så gott!

Din vän Lars

 

 

>> Hej Syd,

>> tack för jul-CD:en. Spännande som vanligt att lyssna till vad du hittat på. Har nu spelat den några gånger i bilen när jag åkt och hälsat på folk i Stockholm. När jag åker ensam i bilen så kan jag dra på ordentligt! Har funderat en del på temat ”Love and desperation”. Är det möjligen din gamla kärlek till Leksands IF som spökar? Eller är det kärleken till vår underbara värld? Det senare med tanke på allt vi nu får uppleva av krig och elände, klimatångest, Trump, Brexit, regeringsvåndor, akademipajaseri m m. Då är det lätt att bli smått desperat. Men jag har inte hunnit lyssna så noga till texterna så jag kan förstås ha helt fel. Om jag hörde rätt var det dock någon som blev så desperat att han kastade en porslinsapa i väggen.

>> Hur som helst är det alltid trevligt att få dina CD:ar.

>> God Jul och Gott Nytt År!

>> Varma hälsningar

>> Leif-san

2019-01-20 @ 20:21:47 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()


Mellandagsrapport 2.0, skidan den slinter int´

Nu är vi några dagar in på nya året och med tanke på vädret så blir det nog ett varmt år…det töar alldeles för mycket.  

Skidorna står nu ompysslade i hemmets lugna vrå.

Döttrarna Syd är i fjällen och rapporterar om 18 km hit och 21 km dit.

Själv står man med en par nyvallade löparskor och längtar efter snö.

Det går att springa men det är rätt halt, körde 10 km i förrgår och backintervall igår.

Det känns som om löpskorna verkligen är nyvallade, glidytorna, fästvallan har vi glömt.

 

Har jobbat mellandagarna, men inte så många andra verkar det som.

Det är ovanligt lugnt på mail och telefon.

Nu hinner man göra det man inte hinner annars.

Inte ensam som jobbar och heller inte ensam i backen igår kväll.

Det var en till ute och "körde" i samma backe.

Går det bra? undrade Syd.

Nja, blev svaret och så vändes det upp mot krönet igen.

Bilar kom i strid ström.

Någon tutade, uppmuntrande? Eller förvånat? Eller allmänt undrande?

Vad det var för person som springer upp och ner i backen?

 

Det var en olycka igår kväll, alldeles intill backens slut.

Därav all omledd trafik och den strida strömmen av bilar

Stort pådrag. Riksvägen stängd.

Ambulanshelikoptern kom strax ovanför vårt hus.

Det gick dock rätt bra har jag förstått, både med helikopter och personer.

Såg på Manchester C – Liverpool igår!

Fel lag vann, det gör det oftast när jag ser på matcher…

 

Nytt år som sagt,

Nyårslöften har avlagts, ni undrar vad som lovats kanske?

Det är en väl förborgad hemlighet för alla och en var, vet knappt själv.

 

Sedan har jag blivit väldigt förtjust i Greta under helgerna, ja Greta van Fleet alltså

 

 

2019-01-04 @ 19:00:45 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()


Mellandagsrapport

En av de större, ja egentligen den största, centrumbutiken här i LA slår igen, stänger i januari. Dumt tycker vi, shoppare, ni shoppare menar jag förstås eftersom Syd intar en hög position på listan över världens sämsta shoppare. Åtminstone tålamodsmässigt....
 
Hur som helst, den här butiken stänger och nu vallfärdar kunderna för att handla med rabatt. Syd gjorde en liten lunchvandring idag och fick via hörsägen höra att det är "knökfullt i butiken", "folk står nästan travade på varandra" , allt för att komma åt en rabatterad vara. Det var överhuvudtaget rätt mycket folk på stan som verkar vara lediga, allt som jag planerat göra på en snabblunch tog betydligt längre tid än vanligt. Och så tänkte jag, kan de inte rappa på stegen lite? Lite snabbare fotisättning och lite oftare.
 
Men så tänkte Syd vidare; carpe diem! Djupandas...
 
Det är inte mycket snö men ändå tillräckligt för att skida runt i terrängen, det krävs dock att terrängen är rejält förpreparerad för någon fri terrängåkning är det inte fråga om. Men skidåkning tre dagar i rad känns bra även om distanserna ännu är rätt begränsade. Idag känns dock tillstymmelse till förkylning så vi får kasta in en vilodag. Ingen skidning idag.
 
Det är mellandag nu som sagt men jag bär fortfarande med mig minnena av en traumatisk upplevelse FÖRE jul, vi såg på Bingolotto nämligen, dan för dan......och vi såg någonting de kallade för jullustspel, tror det kallades så. Vad kan vi säga om det då? Typ ingenting men det mentala illamåendet sitter i ännu...värre än så faktuskt; en rejäl mental kaskadkräkning framkallades,
 
Och Leksand vann igen, nu fick de en svår skada så det dröjer nog någon omgång till innan vi får läsa om Melineffekten. Efter gårdagen håller alla en avvaktande ton för att se hur det går. Absolut inte hälsosamt att köra in i sargen med huvudet före, snacka om att gå in i väggen...
 
Och så har vi kunnat se mycket fotboll med många bra resultat. West Ham har vunnit, och Crystal Palace och Wimbledon, och Millwall. Och deckare har jag sett, och läst lite, och lyssnat lite. Ganska bra med andra ord....
2018-12-28 @ 18:04:00 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()


Ibland går det fort

I söndags skrev Syd om ett Leksands IF i fritt fall, spådomen var att tränaren skulle få det s k silkesnöret och att ekonomin snart skulle visa sig vara ett bekymmer. Vi skrev också om att förfallet har pågått rätt länge, känns nästan som man snart lyckats förstöra ett av Sverige starkaste, ja i alla fall mest populära varumärken.
 
Det gick fortare än Syd trodde, dock i omvänd ordning. I måndagens regionala blaska (för er yngre läsare var detta en beteckning på en papperstidning, lite sjukt coolt uttryck typ) stod detta att läsa:
 
 
 
 
 
Bekymmersam ekonomisk situation. Och sedan på tisdagen fick tränare Leif gå efter att nya General managern agerat. Som en händelse dök Roger Melin upp! Undrar var han och GM kamperat tidigare? Ursäkta att vi tog sakerna i fel ordning när vi gissade om utvecklingen.
 
 
Syd hänvisade till en källa med god insyn i sakernas tillstånd tidigare. Den här veckan har de värsta farhågorna verifierats av en källa med ännu bättre insikt i sakernas tillstånd. Syd blir mörkrädd och då skall ni veta att Syd normalt sett blir eller ÄR mörkrädd.
 
Det känns som enkla lösningar att sparka en tränare när det egentligen är en byk som måste tvättas, rejält. Till och med så att tvätten kanske skall skickas iväg, inte bara på kemtvätt utan till något ställe där man tar hand om óch återvinner textilfibrer för andra ändamål. (Nu är det ett avancerat bildspråk, må vi säga, red.anm).
 
Hockeyallsvenskan har inga världsspelare, även om vissa själva kanske tror det. Några kanske har potential att bli bra. Ingen skillnad i Leksand. Men skall man bli bra på någonting så måste man träna, ligga i som f -n själv, göra sitt yttersta. Det räcker inte med att pussa lite på klubbmärket och köra handskklapp efter att man lyckats göra ett mål på Västervik, eller Pantern. Om man nu lyckas göra mål överhuvudtaget. Man måste anstränga sig!!!!!
 
Nästa match så kanske Leksand vinner och då får vi läsa om "Melin-effekten" men högst ärade läsare, ni som kan er statistik; ju längre förlustraden är desto närmare en seger kommer man. Och vice versa. Det är ingen naturlag med rätt nära...så det hade lika gärna kunnat vara "Carlsson-effekten". Eller varför inte Syd-effekten. Några förluster till så att statistiken blivit ännu säkrare så hade Syd också fixat en vändning.......som sagt, ingen naturlag men rätt nära
 
 
 
 
 
2018-12-20 @ 17:10:00 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()


bloglovin
RSS 2.0