Syd James Revue

Jag nådde inte riktigt målet med minst 25 km löpning under julhelgen det blev 22 men då hann jag köra plankan lite extra istället.

Det blev inte heller riktigt den fotbollsfest som jag hade hoppats på kring julhelgen, dan för dan matchen är redan refererad och gårdagens matcher mellan West Ham- Arsenal och Man City-Liverpool var det inga fel på även om jag gärna hade sett andra resultat. Men den där riktiga känslan infann sig inte. 

Det gick en match på TV 10 sent igår kväll mellan Nottingham Forest och QPR  men lite social måste man vara så här i jultider och jag såg "Den fördömde" istället. Jodå, det var väl ungefär som matcherna. OK men den där riktiga engelska (deckar)känslan infann sig inte

 

Jag har en semesterdag idag och då känner man sig riktigt på tå. Skall fundera på den där vilan som fru Syd pratade om häromdagen. Kanske är det läge nu?, det börjar ju i alla fall bli för mörkt för att såga ved vilket annars var dagens ambition men snövädret fick mig på andra tankar. Men i imorgon så...

 

 

Sanningen är att gårdagens löptur inte alls blev som den beskrevs  i gårdagens lilla inlägg. OM några rådjur hade stått där vid spårkanten så hade de inte förundrats över några lätta steg som glatt skuttade omkring på 5 km banan. Nej faktum är att det gick så tungt så att jag efter c a 3 km funderade på om man skulle ringa 112, när jag gjort första femman så tänkte att jag att det ändå kanske räckte med sjukvårdsupplysningen även om kilometertiderna var bedrövligt dåliga.

Men nu hade jag bestämt mig för att springa 10 km denna juldag så nu måste jag fokusera lite mer tänkte jag och det gick lättare - något mindre tungt, jag kapade 40 sekunder per kilometer så att andra varvet gick drygt 3 minuter snabbare än det första, men inte på någon godkänd tid. PÅ väg hem passerade jag den dygnsöppna jourmottagningen men tänkte att de nog inte skulle uppfatta mig som något jourfall ÄVEN om kilometertiderna var svaga så jag fortsatte hem.

 

Jag kom hem och beklagade mig och funderade på hur det kan gå så oerhört tungt. Fru Syd kunde dock snabbt konstatera;

- Det är väl inte konstigt om det går tungt att springa 10 km om du är jättetrött redan när du börjar.

- Vila herr Syd! Har du hört talas om ordet Vila?

Så sa hon och så frågade hon fru Syd.

 

Vila?............Jag satt ju som mål dan före dan att springa minst 25 km i helgen. Jag har 9 kvar idag.....

Lugnet har infunnit sig efter julaftons lite mer stressiga upplägg, med uppläggningsfat. klappar och andra måsten. Idag kan man i lugn och ro ta fram dammsugaren och göra en liten översyn¨, ett litet russin där, en liten papperslapp där.

Ute gnistrar inte snön direkt, det knarrar under skorna men det beror mest på att det är själva skon som knarrar. Det är inte ofta man på juldagen kan styra kosan mot spåret för att springa.  Kanske är det knäet och inte skorna som knarrar funderar jag på där i spåret medan rådjuren storögt tittar fram i skogskanten förundrade över den vindsnabba individ som till synes utan att knappt beröra marken studsar fram där mellan kilometermarkeringarna. Kilometer efter kilometer läggs bakom en när man med ett glatt och oansträngt ansiktsuttryck styr stegen uppför, uppför över till de synes oändliga bergen för att sedan med lätta utandningar forcera ytterligare en mil.

 

Jag ser nu när jag läser min text att jag kanske tar i lite för mycket, men det där med att knäet knarrar stämmer i alla fall.

 

God fortsättning på julen!

Det blev ingen extas vid julmackan därför att rädslan att förlora var större än önskan att vinna. Arsenal-Chelsea slutade 0-0 i hällregn och blåst. Vårt kommande julaftonsväder?

 

Julklappar får man i år, jag hann nämligen in till Ingemar på Folk och Rock idag. Att byta ut lunchen mot ett snabbt skivbutiksbesök har varit frekvent genom åren, det kanske därför som skivsamlingen växer mer än midjemåttet. Men ikväll har vi klämt både julgröt och skinka, nu är kvällen dessutom sen, så det enda som återstår att göra är armhävningar och situps innan man får lägga sig med sju grankvistar under kudden och drömma om tomtemor eller hur det nu var man skulle göra.

Några nya spännande skivor kanske man orkar lyssna på? Nja, nej, sov gott och God Jul igen!

1. Wien

 

 

 

2. London

Vilken uppesittarkväll det blir i år! Nej nu tänker jag inte på Bingolotto eller rimstugor hit och dit. Nej nej vi (Syd och jag) tänker på derbyt mellan norra och västra. Mellan Arsenal och Chelsea, vilken kväll det kan bli! Det kan i och för sig bli 0-0 och försiktighet men det kan också bli 3-3 med svallande känslor.

 

Annars har man varit med på en shoppingtur idag och precis som vanligt rasar man igenom både fysiskt och psykiskt. Nu kunde jag idag åtminstone stapplande ta mig runt till ett antal butiker och köpa efter listan, mentalt kanske inte humöret var på topp men det totala sammanbrottet kom inte. Ett ögonblick så får jag höra vad fru Syd säger.

 

Ointresserad, ser lidande ut, vill dricka kaffe på en gång, åka hem.......  OK då, man kanske inte är århundradets solstråle där i butiksköerna. Men svimning uteblev och när jag gick där i stora staden så hörde jag någon som skrek rätt ut. Flera gånger, personen möter jag,  han ser kanske inte som någon shoppare, snarast tvärtom, så jag misstänker att personen mådde dåligt av andra orsaker.

 

 

God Jul!

Tycker jag mig höra att de sjunger på spår 11 på Lundells senaste skiva. Just den meningen sammanfattar också Syds spanska studier på gymnasiet (studier som avslutades för ett par år sedan..) Det var egentligen den enda mening som verkligen fastnade i minnet. Låt vara att användningsområdet varit begränsat under resor till Spaniens fastland och Kanarieöar men ibland har det passat och då har man klämt till med just "El perro esta bajo la mesa"!

Annars brukar ju vi svenskars spanskakunskaper inskränka sig till enkla meningar typ "Una grande cerveza por favor" eller "hasta la vista" och dylika uttalanden. Men som ni märker, själva meningen med "El perro" osv ger en lite djupare dimension av det spanska språket.

 

Äldre broder Syd läste f ö ryska under sin studietid och även där finns en mening som på svenska betyder; "Flygplanen kommer in från väster" som verkligen satts sig i hans minne. F ö också den enda meningen även där. Nu har ju äldre broder Syds resor till Ryssland varit mindre frekventa än Syds motsvarande till Spanien varför meningen inte fått tillämpas  i samma omfattning som "El perro".

 

Att inte ord och meningar som La Cocina grande, Rio Madres, Real Madrid, Don Quijote och andra spanska litterarära meningar fastnat på samma sätt som El Perro beror på två orsaker har jag funnit ut: För det första var grammatiken i spanskan rätt svår dvs tråkigt och sedan hade jag under årskurs två en skadefrånvaro under sex veckor från skolan varför spanskan blev lidande. Dessutom var ju min bänkkompis spanskakunskaper ännu sämre så där fick man ingen positiv inspiration. Jag minns att vi skulle skriva en kortare text på spanska (inte El perro dock) där varje fel renderade i minuspoäng, det var nog ett pedagogiskt grepp som Pisaskolan borde lära av, istället för att få plus på det som var rätt. Det gick inte så bra. Jag tror Syd hade typ -23 på provet men bänkgrannen slog till med mer än 70 felpoäng! Och jag vet knappt om det var 70 ord i hans uppsats. Då var man ju ganska nöjd ändå liksom.

 

Men tänk om mina spanska kunskaper inspirerat Lundell till att skriva en hel låt!

 

Omvänt kommer jag ihåg men då var det Rolling Stones som inspirerade mig när jag i årskurs 8 fick en uppdrag av fröken att säga en mening där ordet "spend"  skulle ingå. Jag stal från en Stoneslåt och klämde i med; "Let´s spend the night together"! Så blev det inte så ingen behöver oroa sig. Undrar vad den fröken gör nuförtiden..., nej det undrar jag inte alls,  så ni behöver inte oroa er för det heller.

 

Om nu inte era spanska kunskaper är lika omfattande som mina så kan jag berätta att meningen "El perro esta bajo la mesa"  betyder: "Hunden befinner sig under bordet".

Det skulle kunna bli ett givande samtal på ryska och spanska....... mellan äldre broder Syd och Syd. Una cerveza grande skulle nog behövas för omgivningen dock.

 

har berört mig en hel del de senaste veckorna.

Sedan sist har Syd varit i London där man efter en del offentliga uppdrag av någon outgrundlig anledning också hann med att gå på en PL-match. Det blev ett nytt besök på Emirates och matchen Arsenal- Southampton, en match vars största bestående minne var Southamptons polske målvakts enastående uppvisning i grenen "dribblingskonst i eget straffområde" och det straffade sig förstås. Om man som målvakt får för sig att man skall börja dribbla med en av Europas för tillfället bättre anfallare som spelar i ett toppspelande Arsenal . ja då har man ordentlig otur när man tänker. Om man tänker. En sådan manöver kan få den mest luttrade tränare att bryta ihop.

Arsene är dock nöjd, och som sagt han köper inga superstars, han utvecklar sina spelare till superstars.

 

Hur som helst det var en trevlig match, jättebra biljetter och därefter styrdes kosan mot Sticky Fingers och en rejäl burgare i Stonesmiljö.

 

Väl hemma igen hann man knappt slå på TV:n förrän justitierådet Lambertz och Leif G W brakade ihop i rutan. Om vår allas Quick på Säters sjukhus. Man häpnade och ikväll hörde jag att Lambertz skall byta jobb under tre månader men detta hade INGET att göra men den formidabla kritik han utsatts för. Nej DET tror vi självklart inte heller, men att det kunde sammanfalla så i tiden.

 

Jerry Williams 71 år! Still going strong och nu i Leksand på sin Farewell Tour. Funderar ni vad  Syd tycker om detta då? Och jo, det var väldigt bra! Inte en konsert men som show! Han gör sin grej bra, Erik Fernström.

 

Uffe spelar på Berns ikväll, jag föreslog fru Syd att vi skulle ta en Stockholmstur för att se Lundell och köpa nya skivan. Det fick jag dock slå ur hågen och koncentrera mig på ett besök hos Ingemar i Borlänge istället, (Dvs dit ni skall åka och köpa massor med vinyl och CD nu till jul). Och nya Lundell är bra! Halvdana recensioner är som vanligt vanliga och jag börjar tro att recensenterna ibland ivrar mer för sin egen image än att gör en verklig recension. En hipp musikrecensent kan inte ge Lundell för höga betyg, det kan skada imagen av en man/kvinna i tiden. Typ som Jan Gradvall som jag hackat lite på förut. Duktig, säkert, men en som tycker om allting, nej inte allting men är väldigt bred, så bred så jag undrar om det verkligen är så. Duktig är han som sagt men ibland har någon artikel känts märkvärdigt lik någon som jag någon vecka innan läst i MOJO.

 

Det var många gubbar det! Var har vi alla gummor då? Det skall jag berätta för er i nästa lilla krönika!

 

Linda Thompson till exempel. Eller en företagare i Tällberg. Eller en rollinnehavare i Farewell Tour. Eller en Charlotte Kalla. Eller Curlingdamerna. Eller, ja ni får vänta och se.