Syd James Revue

Det rusar fram även i oktober, snart mitten på månaden. Skidanläggningarna i norra Dalarna öppnar. Här ligger fukten och regnet tung denna lördagsmorgon.

 

Läste precis att årets influensaepidemi riskerar att bli tuff. Jag tänkte högt och och pratade med fru Syd; undrar om jag håller på att bli sjuk? Sov längre idag än på länge men ändå trött. 

 

Hör en debatt om årets Nobelpristagare i litteratur surra på P1 i köket. Turkiets invasion i Syrien. Själv sitter man den stora frågan om vilket elavtal man skall välja framöver. På två ställen samtidigt. Det blir nog fast tre år till.

 

Åker till Norrköping nu. Peking som det kallas. Närmaste Kina man kommer denna helg i alla fall.

har bitit rejält i natt. Tre fyra grader kallt nu på morgonen. Blommorna står resta ännu men ser frostnupna ut.

Gick upp i tid, skall jobba idag och ville få lite gjort på morgonen. Det är inga våldsamma insatser man gjort, tvättmaskinen går själv, sockerkakan är precis färdig, läst tidningen. Betalat räkningar, nej inte för sent utan snarast för tidigt då månaden alltjämt är ung.

 

Förra helgen gick döttrarna Syd och Syd Gruvtrampen, det var många år sedan senast. Trevligt evenemang, genuint, trevligt, inte alldeles enkelt att gå; kuperat, blött, stig. Se Syd James Revue på Instagram.

 

Bomb igår kväll i LA, yngste dotter Syd bor nära. Ringde; "Nu åker du INTE dit", precis som om jag skulle dras till socialrealitiska draman... Körde en "femma" igår kväll, inte trångt på spåret igår kväll heller. Struntar i tiden, tänkte jag, sneglade dock på klockan vid start och det blev nog en av säsongens snabbaste rundor, pressade på uppför. Kroppen stel efter onsdagens styrketräning, men det gick ändå rätt bra som sagt.

 

Källsortering, skall hinna med det innan jobbet, sätter på kaffet, torktumlaren går. Hörde på Lundströms bokradio; två spännande böcker presenterades. Kanske hinner man med bokhandeln också.

 

Premkier League, kluven inför morgondagen då West Ham möter Crystal Palace, kan vi hoppas på typ 3-3. Hoppas Leksand vinner igen. Visst ja, källsortering. telefonen ringer oj nu blir det snabba ryck. finbesöket redan på G

 

 

Onsdag den 18 september- en dag i verkligheten. Då var jag återigen i huvudstaden. Passerade ”Spanga” med taget. Trodde att Spånga skulle bli internationella och att de plockat bort sitt å och ersatt det med ett a. Men jag såg sedan att det var bara på någon enstaka skylt som detta hade hänt. Åter varit i huvudstaden som sagt, känns nästan som old times när man var i Stockholm konstant 2-3 dagar per vecka, övriga 2-3 dagar var man någon annanstans i Sverige eller utomlands.

Nej jag inte påstå att jag saknar allt resande i tidigare yrkesliv.

 

Såg Solvalla, har blivit procentare med några procents ägande i travhäst, två kusar till och med. Men det verkar mest vara halta hästar och är de inte halta så är det misstänkt hjärtfel, onte i halsen, vita blodkroppar hit och dit eller något annat som inte stämmer. Fort går det med kostnaderna, fort på själva travbanan verkar svårare..

 

Matades med morgonekot onsdag morgon,  på vägen ner till tågstationen i Västerås om den då framlagda budgeten, vi märker en konjunkturdämpning, mer mot en normal nivå sägs det. Jag undrar jag om vi inte står inför en större sättning på den s k marknaden. Det är för många orosmoln på den klara hösthimlen; Brexit, Iran-Saudi, nyval i Spanien, regeringsoro i Italien, bilförsäljningen sjunker, signaler runt omkring mina vanligtvis välunderrättade källor om att orderingången på många håll är dämpad.

 

Postnords jätteanläggning vid Tomteboda såg tom ut, det gör ju också i kundernas postlådor i alldeles för stor omfattning.

 

Champions League i veckan i alla ära, jag är dock mest bekymrad att AFC Wimbledon förlorar igen, i veckan mot Coventry, Den gamla bilstaden. Igår lördag gick det inte heller bättre. Ny förlust.

 

Vi hade gymnasieträff igår, det är några år sedan vi slutade gymnasiet ( faktiskt mer än några..). Vi träffas en gång per år och varje gång så är det bara som om en pågående dialog  fortsätter. Rätt okomplicerat, vi träffas på samma restaurang (som vi bokning konstaterar, jaha det är dags igen..), vi äter, vi berättar, vi minns, vi skrattar och vi blickar framåt, inte minst emot när vi skall ses nästa år igen.

Lördag den 14 september kl 10.14.

 

Har precis beställt Neil Youngs nya skiva från Bengans. Ett nytt album med Crazy Horse som back-up. Blir spännande. Det här blev effekten av att betala räkningar och kolla mailen. Reklamutskick från Bengans – ja det gav effekt.

 

Skall strax ge mig i kast med trädgårdsarbetet men först kaffe och nybakad sockerkaka.  Jag kan inte påstå att jag ens är i närheten av reklambudskapens glada, sjungande och dansande matlagningspersoner men sockerkaka är ett ”paradnummer” och igår kväll fixade jag faktiskt maten. Ingen trerätters men i alla fall en hemgjord pizza.

 

 Som vanligt vaknade jag tidigt, 05,35 denna morgon. Vanlig vardagstid med andra ord

.

Gick rätt hyfsat med träningen igår kväll, satte ett mål för femman och gick under med 25 sekunder, träffade en annan löpare, mötte tre svampplockare (som hittat kantareller det såg jag) annars var det rätt tomt på banan. Ok det kanske inte är optimalt fredagsmys och springa runt vid 19.30.

 

Idag börjar hockeysäsongen – är orolig för att Leksand skall få en dålig säsongsstart (igen) men rent statistiskt så närmar de sig en seger i säsongsöppningen. Bara vi slipper negativt kval i år så är jag så nöjd.

 

Och så är det utomordentligt tråkiga landslagsuppehållet över och Premier League hela helgen. Och The Championship, och League One och League Two, få se, just det Färöarna I tisdags zzzz och rätt mycket tur mot Norge så var det. AFC Wimbledon kom igen, vi behöver årets första trepoängare!

 

Om ni har tid över kan ni följa Millwall Balkan på Instagram, ni som känner Millwall förstår….ni andra; välj själva, det är inte riktigt rumsrent alla gånger…

06.10 sedan var det kört. Nejdå det var ingen klocka som ringde. För säkerhets skull så brukar jag ibland ställa in väckning även på helgerna, det vore ju dumt att sova för länge, något som i och för sig inte brukar vara något som händer. Men någon gång skulle ju kunna bli den första..

Tankarna börjar fara, inte alltid så djupa men tankar i alla fall. Funderade på gårdagens släktgolftävling, det gick bra i år också. Och trevligt var det. Ta upp lite golf igen? Har jag tid? Regnar det idag också? Skall nog gå ner i sätta på torktumlaren? (ja det gjorde jag) Läsa en stund? Skall jag ta en vecka med Gov´t Mule musik? Tankarna far hit och dit som sagt och sedan hörde jag att helgtidningarna kom så då var det dags att kliva upp.

Lite råkallt i huset. Göra upp en brasa? Nej det känns tidigt (då tänker jag rent datummässigt) 

Frukost, naturell yoghurt från Grådö, byter ut sylten mot kardemumma och kanel efter inspiration från en bok som jag läser just nu. Läser tidiningen;  Brexit, Skjutningarna i Chicago, konstaterar att AFC Wimbledon föll borta mot Milton Keynes, riktigt illa. Kvarnsvedens damer föll hemma mot Uppsala. Ikväll landskamp mot Norge. Vandringsleder på Västkusten och Höga kusten.

 

Dags att sätta på en Gov´t Mule skiva? Nej fru Syd brukar inte uppskatta mina musikaliska val så här på morgnarna. Även om hon sover ännu.

 

Var in på Gov´t Mules hemsida igår, skall skicka efter ett par skivor, gjorde en research i mina egna skivhyllor och konstaterade att jag har 12 CD med Gov´t Mule och ytterligare ett par med Warren Haynes*.

 

Hittar en lapp om att sotaren skall komma i veckan, lika bra att förbereda stegen redan idag.  

”Mycket nu” för att citera en gammal klient som hade svårt att hinna med någonting egentligen. Allt körde ihop sig, och sotaren skulle komma, låt vara att det inte var varje dag utan bara är en gång per år men ändå. 

Skulle nog sovit lite längre, lite trött igen nu känner jag. Väcker nog fru Synd nu och kokar kaffe.

 

·        * Jag följer Warren Haynes och Gov´t Mule på Instagram och kunde, som jag nog nämnt tidigare, för någon månad se att Warren numer följer Sydjamesrevue på Insta.

 

 

 

Tillståndet efter semestern

 

Under semestern så satt fru Syd och jag under en korkek och funderade. Vi skall nog sätta lite mer ”piff” på helgerna och speciellt fredagskvällarna konstaterade vi.

Så ikväll tänkte jag; nu slår jag till och ger ett förslag:

 

- Hör du fru Syd sa jag, nu tänkte jag föreslå att vi ordnar lite god mat till kvällen och myser lite. Vad sägs om att jag tillreder en liten räkmogäng och att vi tar ett glas vitt vin som vi kan sippra lite på medan vi lagar resten av maten, tänkte en liten oxfilé och finslimmad Hasselbackspotatis och gräddig kantarellsås. Efterrätt? Ja en chokladmousse och Irish coffee. Jag sätter på lite mysig bakgrundsmusik och sedan ser vi på en romantisk komedi på Netflix.

Detta säger ni;  tror vi inte på!  Jaså? säger då Syd. Detta är min dolda romantiska sida som jag nu tänker få blomma ut. Låt var att den varit väldigt dold men visst kan jag till exempel röras till tårar när jag ser något känslosamt på TV. Tänk på OS 1980 när USA:s collegelag i hockey spöade oslagbara Sovjet. Jag blir rörd fortfarande.

 

Fru Syd såg mest förvånad ut efter det där matförslaget. - Är du verkligen seriös nu? frågade fru Syd. -Ja men tycker du det känns överdrivet så har jag ett annat alternativ och du får välja säger jag, och välj inte efter vad du tror jag vill utan vad du tycker själv.

- Låt höra alternativet då sa fru Syd.

- Ja om du tar den där laxen vi har kvar och tar någonting till så tar jag en kopp te, vi har ny ost och lite kex. I och för sig kan jag ta en macka först. Sedan kollar vi på TV. Vi kan till exempel se Aston Villa –Everton som börjar strax före 9. Men som sagt välj du.

 

Tänk hur det är, inte visste jag att fru Syd gillade Everton…-

Eftersom TV-Ernst hållit på i Skåne under sommaren så återpublicerar vi Syd James vän Syd-Ernest trädgårdspalt.

 

Nu hälsar vi Syd James hemliga vän Ernest välkommen med sin inrednings- och trädgårdsspalt dit ni kära läsare kan vända er med era personliga inrednings- och trädgårdsfrågor. Ernest är Ernest och alla eventuella likheter med verkliga eller fiktiva personer som kan tänkas påminna om Ernest är en ren tillfällighet.
"TV 4 Ernst "uttalade sig en gång i en artikel i Aftonbladet i stil med att "Jag är satt på jorden för att inreda och påta i trädgården". Vår Ernest mer satt i jorden och fick börja med att gräva sig upp innan han kunde börja inreda. Ernest är nu ett stort namn i inrednings- och trädgårdsvärlden. Känn er fria att nyttja Ernest´s gröna fingrar i såväl färgburken som i potatislandets värld.


Foto: Syd James (privat)
Här ser vi Syd Ernest pyssla i en trivsam hörna av sitt uterum. Den grå lite säckiga sittmöbeln som Ernest lite "chicked" placerar en plastpåse på finns att köpa på välsorterade designbutiker. Ernest lite bohemiska trädgårdsrock passar bra när vårvädret ännu är lite kyligt när vi pysslar i landen. Trädgårdskängorna är ett par rejäla "Green Lawn Boats" som skyddar både mot fukt och kyla. De vackra trädgårdstenarna är klassisk "Gårdssten -grå 114". Glasrutorna i Ernest uterum som vi skymtar bakom Ernest är inramade av borstat aluminium vilket ger ett lite extra ombonat intryck och skapar en känsla av lyx och flärd.

Ernest gröna fingrar ger valuta för pengarna och människor uppskattar alltid att promenera runt i Ernest´s "Upplev-vad-du-vill-gröna-rum".

Foto: Syd James

Syd Ernest ser gärna öppet vatten som en del i sin trädgård. "Det ger lugn och inspiration" säger Ernest. Och vi kan bara hålla med om att vattenspegeln skänker en extra dimension för trivsel och harmoni. Det vi ser här är en installation som Sir Ernest, som han kallas i UK, gjort vid Euston Underground Station i London.

Med ny premiärminister i UK som, åtminstone i detta läge, driver en hård kampanj för snabb och ovillkorlig Brexit så oroas många över gränseffekter mellan Irland och Nordirland.

 

För ca tio år sedan var Syd på en arbetsresa till Belfast och fick en stund över att vandra runt i staden, det var slitet och människorna var slitna. Syd var inte alltför karsk när han knallande runt här som enda turist, en regnig novembermåndag. Letade inte ens upp en skivaffär, då förstår ni. Väggmålningarna talade inte direkt om försoning och förståelse. Risk att historien upprepar sig?

 

 

Vissa delar av Belfast är känt för sina politiska väggmålningar, så kallade muralmålningar. I det protestantiska området runt Shankill Road, Newtownards Road och Sandy Row finner man målningar som uttrycker lojalitet till Storbritannien, medan det i de katolska områdena som Falls Road, Ballymurphy, Whiterock, Short Strand och Ardoyne är republikanska ideal som framställs. Här finns också det närmast mytomspunna Milltown Cemetery, där IRA begraver sina döda från Belfastområdet.

Det nordirländska fredsavtalet från 1998 har lett till minskat våld, men Belfast är fortfarande en delad stad, där protestanter och katoliker bor åtskilda. Spänningarna i samhället kvarstår och särskilt utsatta är de människor som bor i områden där katolska och protestantiska arbetarkvarter möts.

På flera platser i staden har det byggts höga stängsel eller murar, den så kallade Fredsmuren i Belfast, för att hålla isär grupperna. Den första restes i västra Belfast mellan det katolska Falls Road och det protestantiska Shankill Road under 1970-talets första år. Nya barriärer har kommit till även efter att fredsavtalet slöts och en del av de gamla har förstärkts och förlängts. I början av 1990-talet fanns det 18 "fredsmurar" i hela Nordirland. Drygt tio år senare är de 40, varav de flesta finns i Belfast.

 Vid "gatans" slut ser ni den s k Fredsmuren som skiljer isär områdena runt Falls Road och  Shankill Road.

 

Alla bilder; Syd James Revue photo archive.

 

 

Det blev precis som jag skrev i förra inlägget, efter tre fyra dagars semester så tyckte jag att jag varit ledig i en evighet. Och så nu tre veckor senare undrar man; vart tog semestern vägen och vart tog sommaren vägen? Hann inte med i år heller.

 

Man bygger en bild inför varje sommar, allt man skall hinna med. Man skall sitta i solstolen och läsa, träna löpning och cykling och rullskidor och styrka och simma, man skall fika när man vill. Det är fint väder, soligt men inte så varmt så att skogen brinner. Kvällarna är ljumma, man behöver inte ta in dynor för det kommer inga oväntade regnskurar. Man sitter avslappnad, harmonisk och känner att kroppen svarar bra på träningen..

 

Och så blir det förstås... men det har varit rätt bra ändå.

 

Såg Mats Ronander i "Musik under stjärnorna i Brantevik". Bra! Riktigt bra!

Såg Ulf Lundell på Öja Krog Ystad, 3 timmar jättebra!

 

Efter Lundells "Vardagar 2" hann jag börja läsa Richard Fords "Kan jag var Frank med dig?". Som alltid jättebra.

Nya numret av tidskriften Filter hann komma och man kunde läsa om motståndet mot gruvor på Österlen. Delar den bilden.

Shopping är ju en begrämsad aktivitet för Syd men i år blev det faktiskt ett par skor med benäget bistånd av en supportergrupp, kände mig rätt nöjd efteråt. Några skivor blev det inte men det har vi åtgärdat efter hemkomsten.

 

Ordnat mitt fortsatta medlemskap i AFC Wimbledon, ordnat prenumeration på MOJO. Insåg att jag missat no 8, ingen säljer MOJO i LA numer. 

 

Ja ja, vi har huggit ved, (tack alla ni som följt Syd på Instagram), skrapat och målat, rensat i trädgården, klippt gräs. Uteätande ibland men mer häng i hängrännorna på huset än häng i sommarbarerna.

Och så har vi enats fru Syd och jag att Dan Hylanders skiva är riktigt bra.

 

 

 

 

 

Någon av DN eller SvD kultursidor hade både Vardagar och Vardagar 2 på sin topplista av böcker att läsa. Syd har precis läst klart Vardagar 2 nu under de första semesterdagarna. Haft fyra dagars ledighet och tycker redan att jag varit ledig i en evighet, det tycker jag varje semester för att sedan fundera på vart semestern tog vägen.

Jag kan starkt rekommendera Ulf Lundells Vardagar, inga spänningsromaner som ni förstår och man eller kvinna behöver inte vara Lundellfantast för att få en stark läsupplevelse. Lundell, en  iaktagare, funderar, tillbaka till barndomen, framåtblickande. Känner igen mycket. Läs säger vi, passa på att läsa Vardagar under semesterdagar.

 

Känner igen textrader  i nya skivan "Tranorna kommer", vilken också rekommenderas. Tillsammans med Dan Hylander som också kommit med ett nytt album.

 

Laddar bilen med CD vid norrlandsresor eller dito söderut. Försöker hitta sådant som inte sticker ut för mycket så att fru Syd inte skall baxna helt. Sedan har vi ett återkommande samtal kring volymknappen, den går att vrida åt olika håll.....

 

När jag läste Vardagar som kom jag att tänka på citatet " Alla dessa dagar som kom och gick, inte visste jag att det var livet".

 

Och så tänkte jag på Kirsty MacColl

 

 

 

 

En nära vän till Syd var besökte Gotland och Almedalen i veckan. Intressant är ett sammanfattande intryck från vännen.

Vännen berättar för Syd att han (det är en "han" kan vi avslöja) funderat på några olika saker under och efter veckan.

Klimatet; definitivt under press även om juli i år inte slår några värmerekord, snarast tvärtom. Skamkänslan för än det ena, än det andra som vi skall bära på menar många inte är någon bra väg för framtiden. Därtill kommer insatser på områden som är mycket symbolik och lite konkret nytta. En artikel i DN, tror vännen att det var, pekade ut världens cementindustri och stålindustri som riktiga CO 2 bovar. Alla vi (nu ljuger jag lite) som shoppar kläder på HM och andra butiker genererar otroligt mycket klimatpåverkan, inte minst ´för allt vatten som utgår för att producera bomull.

Re-use, återanvänding, säger vännen. Minska på konsumtionen generellt. Befolkningsutvecklingen, är ett problem vilket nu lyfts fram i olika sammanhang, är största CO2 drivaren.

 

Hur mycket CO 2 har inte nya Karolinska sjukhuset genererat? Till vilken nytta? Sämre sjukvård och ekonomiskt kaos.Snabbtåg mellan storstäderna, 50 års payoff på CO 2 sade någon till vår vän. Ja som ni ser så fick vännen många funderingar under veckan.

 

Själv har Syd fokuserat på mycket mer närliggande saker som VAR. Flitigt använt under dam-VM, alldeles fel, det blir närmast löjligt och själsdödande och vem vill vara donmare i framtiden? En målkamera OK men skrota VAR innan fotbollen dör.

Hedvid Lindahl hyllas MEN kolla på semifinalen igen, holländska målet, nja lite återhållsamt, inte sträcker Hedvig ut maximalt.. Hur som helst har damerna överträffat mina förväntningar, klart, efter de två inledande matcherna så funderade man på om landslaget helt tappat slagstyrka, Nu skulle de föra spelet i de två första matcherna vilket man inte är specielklt bra på, i övriga matcher har man hittat sitt spel, motståndarna får hålla mer boll, vi kontrar. Godkänt, definitivt, även om man ibland blir fundersam över totalmissade tremeterspass och rejäla snedsparkar.

 

Dessutom har Syd påbörjat sin semester, så då skall Syd jobba lite mindre som en medarbetare sa en gång i tiden. Just nu på väg norrut så följ gärna Syd på Instagram. Semestertider hej hej. Gyllene Tider är på avskedturné, Själv hade jag hellre sett Band of Horses på Grönan i förrgår men nu gick inte det.

Vi kan avslutningsvis nämna att även Syd har ett stort miljöintresse även om Syd 1985 mötte organisationen Greenpeace i Seattle, USA,  med misstänksamhet Så istället för medlemskap redan då gick Syd och köpte en vinylskiva, tror den hette "Life in General". Vad skivbutiken i Seattle hette minns jag inte. Jag kan ju leta om ni är intresserade...

 

Fler semesterrapporter kommer så Watch Up

 

 

 

Jag frågade fru Syd igår om hon kom ihåg sin barndoms midsommaraftnar, nej det var rätt skralt med det och det kändes ändå ganska bra då jag själv inte har några tydliga minnen av barndomens midsomrar ( Syd har egentligen inga minnen alls från barndomstiden). Jo jag har ett vagt minne av ett besök på "andra sidan" vid ungefär 10 års ålder. Det var säkert dans kring midsommarstången, små grodor och hela köret. Tror jag! "Andra sidan" låter som en transcendental förflyttning till ett annat rike men så var det inte , i F där jag växte upp under barndomen så var "andra sidan" den fina sidan, inte där vi Kolarbyungar bodde.

Att lille Syd skulle deltagit i dansen kring stången skulle ha varit en fullständigt omöjlig situation, det behöver jag inte ens minnas, det vet jag. Då hade dansledaren nog fått piska med mig upp till stången men jag hade inte dansat runt ändå. Salig mor Syd brukade berätta att Syd snarast flydde när det drog ihop sig till barnsånger, ringdanser och liknande "trevligheter".

 

Midsommar är ändå, för mig, en rätt kravlös helg. Känns bra. Påsken är bra, julen mer komplicerad. Trevligt igår kväll, sent, mycket sent i säng. Men vaknar redan vid 5 och kan inte sova, försöker verkligen men övergår därefter till att fortsätta läsa "Vardagar 2" av Ulf Lundell, precis som första "Vardagar" mycket läsvärd.

 

Kommer att bli trött idag, satt upp fem mål för dagen som skall göras (satte målen igår); skriva denna artikel, klippa klart häckarna, köra 10 kärror ved till vedboden, röja vid boulebanan och träna. Sätt inte upp en massa måsten säger fru Syd! Jo det lär man göra.

 

Trevlig kväll igår som sagt, fyrkamp med hopprep där jag har en fördel eftersom jag tränar med hopprep ibland (jag har en plan där också som vi får berätta om vid annat tillfälle).

Hade i uppdrag att ordna ett quiz vilket gjordes men hård fyrkamp och god mat gjorde att vi flyttar quiz till ett annat år. Hur som helst så trodde jag att jag hade ett gammalt musikquiz inlagt på CD, det var det inte visade det sig utan något annat jag skrivit för sådär 15 år sedan, typ, med titeln "Every CD tells a story", det är berättelser kring skivor jag köpt och varför, ni skall få ett smakprov innan jag går ut och kör mina 10 kärror ved (kan inte starta häcksågen än för grannarna sover nog).

 

Spår 6: "I juni 1975 (va f-n det är ju jättelänge sedan... tillägg idag) var blivande fru Syd och jag i London, på den tiden kunde jag få med mig fru Syd till diverse märkliga skivbutiker och konsertlokaler. Bland annat tog vi tåget den 15:e juni och åkte till Croydon för att lyssna på "Backstreet Crawler and Paul Kossoff". Långt senare 1978, hittade jag en LP med Paul Kossoff med två livespår från denna konsert. 2003 kom en CD: "Paul Kossoff-Live at Fairfield Halls 15/6/75. "Molton gold" är det mest kända spåret från Kossoff som ansågs vara Englands svar på Jimi Hendrix, tyvärr dog Paul i mars 1976 endast 25 år gammal.

 

Hinner nog lyssna på Molton Gold innan jag kör igång med veden. Fru Syd har vaknat nu hör jag. Fortsatt glad midsommar!