Springsteen på Ullevi uppfyller mig fortfarande totalt
och jag vill inte undanhålla er denna makalösa version av "Because the night", se klippet; efter tre minuter drar Nils Lofgren igång ett gitarrsolo som inte är av denna värld. Jo det är det men man vill hålla känslan kvar så länge så länge!
Klockan 17.30 befarade man det värsta; att konserten skulle ställas in för just då pågick det värsta skyfallet i Göteborg på fem år. Och det åskade! Skulle det bli värre väder än när Syd såg Springsteen på Stadion i Stockholm för några år sedan.
Men så blev det inte, regnet upphörde och Springsteen och E Street Band gjorde en makalös spelning. Frågan är om det är den bästa konsert jag sett, någonsin?
Nytt publikrekord med drygt 66 500 på Ullevi och en sanslös stämning redan en timme innan start. Syd är inte speciellt lättrörd men igår kändes det nära.
Jag lånar en recension från Expressen: Den säger allt, precis som det var!
"Bossens största klassiker i Sverige"
Bruce Springsteen
Ullevi, Göteborg
Publik: 66 561 (utsålt).
Vem:Bruce Springsteen, 62, solodebuterade 1973. På de flesta album har han haft sitt klassiska kompband, E Street Band, i ryggen. Exempelvis på supersuccén "Born in the USA".
Vad: Den andra och sista Sverigespelningen på "Wrecking ball"-turnén, som pågått sedan i mars. Redan i går, på sin 28:e konsert på svensk mark, satte Springsteen nytt publikrekord på Ullevi: 66 018 åskådare.
Bäst: Den kungliga avslutningen, som kröns med "Jungleland" - och regerar fullständigt med en ny flippad "Twist and shout"-fest.
Betyg med sting
Expressens betygsystem utgår från en femgradig skala där en geting står för "underkänd", två getingar för "godkänd", tre getingar för "bra", fyra getingar för "mycket bra" och fem getingar för "världsklass".
Med den magnifika avslutningen? Den formidabla låtlistan? Det helt galna satsningen? Med att börja räkna alla liter svett som den här triumfen måste ha kostat Bruce Springsteen och hans E Street Band?
Varför inte ta det från början?
Det är ju där Springsteen själv tar sats, på sin andra Ullevikväll.
Till skillnad från så många andra artister låter han hela fredagen ligga till grund för dag 2. Att han inte visade sig utanför hotellet under den regniga lördagen kan bara bero på en enda sak - att han satt på sitt rum och tecknade ner en helt knäckande klassiker i sitt anteckningsblock.
Det är ju bara att jämföra låtlistorna med varandra (den färska är publicerad på en sida nära dig). Det ser ut som om de är hämtade från två helt skilda turnéer. Det skulle lika gärna kunna skilja 24 månader mellan dem som 24 timmar.
Bara det är sjukt imponerande. Någon motsvarighet finns helt enkelt inte. Inga andra världsstjärnor vågar eller vill lika mycket.
Ännu mer imponerande är vilka ersättare amerikanen plockat fram för dag två.
Lördagskvällens sju första låtar lyste alla med sin frånvaro under den härliga fredagen - och på exakt den vägen fortsätter det.
Och den här gången hittar Springsteen en balans mellan rariteter och pålitliga klassiker som är helt ... perfekt.
Jag har sett Springsteen både här och där. Men framför allt här - på Ullevi. Midsommarhelgen 2003, andra kvällen 2008 ... Det är svårt att jämföra och rangordna minnen. Ungefär lika svårt som det är att jämföra Messi med Maradona. Men jag gör ett försök:
Det här måste vara det bästa jag sett någonsin med Springsteen?
Jag vet, det låter helt otroligt. Men sättet som Bruce och hans kumpaner tacklar såväl gamla favoriter som nya är också helt fantastiskt.
De kramar ur precis allt de har av sig själva, och gör några näst intill perfekta versioner av nummer som i vissa fall passerat sin zenit för årtionden sedan. De trollar fram en magisk kväll.
Och själva tricket utförs på det givna stället - i den här turnéns nyckelnummer "My city of ruins", för kvällen hela 15 minuter långt. Det är så stort, så mäktigt och så hjärtligt att man slås av märkliga tvångstankar om att kasta datorn i väggen och tränga sig längst fram för att få koll på miraklet.
Men det är egentligen lika tydligt från läktarplats:
Efter "My city of ruins" kliver Bruce Springsteen och E Street Band in en zon där varenda textrad, varenda ackord, varenda låt blir till ett manifest över den här turnéns mäktiga kraft.
Det är allvar och glädje, det är skratt och gråt och det är ett ljuvligt, galet, euforiskt avsked som aldrig vill ta slut - men där Springsteen ändå till sist lämnar scenen, efter tre timmar och 37 minuter efter att ha stått och ropat "Tack! Vi älskar er! We love you! God bless!".
Det är bland det finaste jag sett. Och ja, det är det bästa jag sett med Springsteen.
Det enda molnet är en avgasstrimma från ett flygplan som just passerade förbi på den klarblå himlen, om jag ser rätt så är det en Boeing 737 Flightnr KL439 från Amsterdam på väg mot Japan. Samma flight som Syd tog för något år sedan. Se gärna reportage från Japan.
Men vänta, nu kommer det ett plan till, nu är det en till Boeing 737, ser jag, kan det vara SK 123 på väg från Copenhagen Airport till Litauen måntro? Samma flight som Syd tog för något år sedan. Se gärna reportage från Litauen.
Det är tufft på semestern med OS-invigning ikväll, Springsteen imorgon och Beach Boys på söndag. Vädret hoppas jag står oss bi men blir det regnskurar så blir det väl just där man är. Annars är det ett fantastiskt väder på Österlen, klarblå himmel, allt varmare i vattnet, uppe vid 17 grader nu och man inser att det faktiskt finns något som svensk sommar!
Nu skall jag ut och måla innan stranden skall tas i besiktning, till och med Syd förmår ligga still några minuter i taget. Idag har alla tidningar kommit så man kan nog ligga en 22-23 minuter innan det är dags för fika och cykla hem igen.
Solen skiner och Telia ger bra service och det är inget skämt!
Det Mellansvenska vädret har inte bjudit på många glädjeämnen i år men nu befinner sig Syd inte där utan i sydliga Sverige och häromdagen dök det upp en stark lampa som visade sig vara solen! Den har hållit sig synlig, så synlig att det till och med gjort att man kunnat ta sig ett avsvalkande dopp i havet. Avsvalkande är ett understatement för det här var nog på "topp tre" över kallt badvatten. 12 grader för några år sedan är fortfarande köldrekordet, idag var det säkert 15. Lite småvarmt med andra ord.
Lite småvarm brukar man bli när man har med Telia att göra! Ja egentligen alla telebolag och andra som ringer och försöker förmå en att köpa saker eller uppgradera internetkapaciteten som var fallet denna gång. Inte nog med att routern kom med posten - den fungerade men lät väldigt mycket.
Telia ringer och frågor; Hur är det? Fungerar allt som det ska? - Ja det fungerar men den låter som högt! -Den stör till och med! - Vi skickar en ny, säger Telia, du har den på måndag!
Telia ringer måndag: -Har du fått den nya routern? - Nej inte än!
Telia ringer tisdag; -Har du fått din nya router? - Ja men jag har inte kopplat in den än!
-Ring mig, säger Telia, när du kopplat in!
Och jag ringer, routern är tyst och den fungerar och Telia säger: -Bra då är vi nöjda! - Men hallå där, så här smidit skall det väl ändå inte vara, speciellt inte när det är vackert väder.
-Sedan har man ju lärt sig att man inte skall sola så mycket mellan 11-15 på dagarna, inte springa 8-9 km heller kanske, när man nu tänker efter lite om dagens övriga händelser., Solen tar hårt även om man bara springer omkring lite grann........
Nils Lofgren intervjuas i senaste numret av "Nya upplagan". Rätt spännande tidning som ges ut gratis i Skåne, huvudsäte i Lund. Det går att prenumera!
Nils Lofgren är ju som ni alla vet med i "E Street Band" och på väg till Sverige för konserter i Göteborg nästa helg. Syd skall vara på plats är det meningen. Givetvis hoppas vi på bättre väder denna gång, jämfört då med förra gången vi såg Springsteen och E Street Band. Att hoppas på bättre väder just detta år är kanske att ta i men då var det hällregn i tre timmar......så mycket sämre kan det inte bli. Möjligen om vi tillför åska och strömavbrott!
Nästa vecka blir musikalisk spännade med Springsteen på lördag och Beach Boys på söndag. Kommande måndag skulle man dessutom kunna se ZZ Top i Ystad.
Men nu var det egentligen Nils Lofgren vill skulle prata om, född i Värmland, flyttade till USA som treåring och startade eget band "The Grin" som sextonåring och sedan dess har han kuskat på vägarna Det finns mycket i Lofgrens musikskatt som är värt att lyssna på, inte minst när han sjunger Neil Young låtar på den näst senaste skivan.
I 27 år har Nils spelat med Bruce. Dock blir det inget dragspel denna gång, säger Nils, senast det begav sig så inledde han hela konserten med just en dragspelslåt.
Tredje dagens semester; jag tyckte att jag kände mig lite orkeslös nu vid 19-tiden efter idogt trädgårdsarbete och en cykeltur för att handla. Men insåg då plötsligt att jag inte ätit sedan i morse, ja en liten fika en samband med cykelturen för att vara helt ärlig. Det kändes ändå skönt att finna en förklaring till att man kände sig lite matt. Blev lite fundersam en stund där jag låg i hallonbuskarna och kände hur både ork och inspiration försvann..
Jodå det finns mat i kylskåpet så jag vet inte vart tiden tog vägen, helt plötsligt hade dagen försvunnit och både lunch och f m fika var puts väck. Det måste vara detta med semestertider som gör att det inte blir tid för mat.
Tittade på Leif GW Perssons "Londonmord" ikväll. (Ni noterade väl att Leif fick "Piratenpriset" i år, mycket populärt val, "publikrekord" i Kiviks hamn). Notting Hill vara platsen för dagens gamla mordberättelse. En av den brittiska kriminalhistoriens värsta seriemördare handlade det om. Avrättad genom hängning 1953 av en bödel vars namn jag glömt. En bödel som med liv och lust gick in för sitt jobb. Yrket är avskaffat i de flesta länder numer så någon bödelutbildning på högskola och universitet blir aldrig aktuell. Annars hade det ju kunnat bli ett spännande program på vilket universitet som helst: jag kan tänka mig en 15 poängs introduktionskurs i studentlivet; "Hänga i cafeterian", 15 poäng i en snarlik kurs; " Häng me på party" och sedan en kurs i positivt tänkande ; "Häng inte läpp" alla dessa kurser som kompensation för de lite dystrare avsnitten i kursprogrammet. Det skulle nog bli många repetioner inför tentamen för ingen vill ju hängas ut som misslyckad student. Men så blir det nu inte.
Kiviks marknad är över för i år: "William-Arnes motorcirkus" på plats som vanligt. Men glest med strippor och andra Vaudeville arrangemang. Annars var det mest typ strippor som den här Notting Hill mördaren hade smak för på 1940- och 50-talet där i London.
Syd James roar sig på andras bekostnad? (En nyhetssammanfattning)
Den kinesiska folkgruppen "urigurerna" har fram till dags dato utvisats till Kina utan nåd av Migrationsverket. Nu tror vi att det svenska vädret gjort att Migrationsverket ändrat sin bedömning. "Vi har fått ny information säger Migrationsverket men vi kan inte berätta vad det är, för det är hemligt". Men Syds informatörer tror sig veta att det svenska vädret är orsaken. Den person på Migrationsverket som Syds kontaktkälla känner säger att: "Som vädret nu är så kan man ju inte visa ut en urigur i ur och skur".
Mont Blanc lockar många bergbestigare, dock inte Syd James. Idag på morgonen omkom åtta eller nio klättrare efter att en lavin dragit med sig en grupp på 28 personer; "Trots ett massivt räddningspådrag med helikopter och hundar på 4000 meters höjd så kunde inte alla räddas" Det tror vi på; helikoptern alltså men hundarna, nja för stora känns dom.
Man kan inte skoja om allting, nyheten om att en person avlidit vid Leksands sommarland efter att ha drunknat kan man inte skoja om.Så det gör vi inte.
Efter moget övervägande har bulgariska bärplockare nu anlänt till Hälsingeskogarna. Det tältar i skogen eftersom det inte skulle bära sig ekonomiskt om de skulle tvingas betala campingavgift. Nu får de dock inte tälta mer än ett dygn på samma ställe, en insikt kommit som en obehaglig överraskning för dessa stackars bärplockare som väntar på att bären nu skall mogna. Nu får de bära runt på sina grejjer varje kväll, för veteranerna i gruppen är detta inget problem men tänk på "blåbären" som är har för första gången.
Över hundra personer omkom vid en brand i Nigerdeltat efter att en tankbil vält. I nästa påannons varnas "känsliga tittare" för nu skall vi se hur getter tvingas EU-märkas i öronen och det är minsann inte roligt att se. Två märken skall sättas fast; ett i vardera öra överaskande nog och dessa märken resulterar ofta i inflammerade sår. EU har så mycket för sig så man gitter snart inte bry sig och getbönderna tycker att det är mest fårskallar som sitter och beslutar i Bryssel. Ge oss våra getter tillbaka skalla ropen! Det har England krävt i många år och har till och med en känd sång på temat;
"Idag har jag haft en rejält ledig dag", säger Syd i en kommentar till sitt besök i Saltsjöbaden. Två träningspass, lite fika och promenader då tycker man sig ha haft en riktig lång semester.
Jag kom på att tiden trots alls inte går fortare nu förtiden utan att tiden normalt upptas av så många saker som skall göras och då räcker den inte till riktigt.
Syd har dock berättat för fru Syd att så många sådana här dagar det klarar man inte av. Redan på eftermiddagen började en viss otålighet infinna sig men Syd bet ihop och var fortsatt trevlig och positiv. Det finns en mycket positiv sak härute i skärgården, jag förutom hav, fina hus och sånt där, det mest positiva är faktiskt det som inte finns; butiker, ingen shoppning och det är en stor lättnad.
Vi gjorde ett litet besök vid Kungliga segelsällskapets kaffestuga (som antagligen hetter något annat typ KSSS aqua bar eller något sådant). Där bland många andra satt i alla fall ett par, han en typisk seglare från Saltsjöbaden och hon av asiatiskt ursprung och de var inget äkta par det kan jag garantera. Det lyste köp- och betalningsvilja i den relationen lång väg! De satt på frontdeck i baren och ju mer vin som intogs desto fler andra grepp intogs också. Spännande var det, så spännande att fru Syd tyckte det kändes lite besvärligt men jag tog ett kort istället (läggs ut framöver) men sedan gick vi.
Kvinnan verkade synnerligen bekant till utseendet, påminde starkt om en dam jag såg på Globen för några månader sedan. Lika utmanande då men mannen han var utbytt han. Intressant var det som sagt.
Efter 40 års sökande har forskare på CERN hittat Higgs partikel, det största som hänt fysiken på 40 år! Och nu pratar man om Nobelprismöjligheter. Higgs partikel verkar vara så liten så liten så frågan är om man ens kan se den med förstoringsglas.
Hur som helst så tror jag fler forskningsområden ligger i samma fas och också kan belönas med nobelpris, Ekonomipriset tror jag kommer att gå till den som hittar en ärlig skattebetalare i Grekland. Det har man också letat efter i 40 år, minst.
jag vet att man inte går på festen för artisternas skull utan för att "ta en öl och träffa folk". Fru Syd har upprepat detta många gånger nu när Syd själv "gnällt" över artistutbudet. (Och flera andra också, när Syd "gnällt" över artistutbudet).
Jag kan köpa det och tycka att det verkligen ÄR trevligt att träffa alla människor och det menar jag ärligt, MEN;
Behöver man verkligen släpa upp Kicki Danielsson som ett toppnummer på finaldagen? Skall man sucka och ge upp eller skall man reagera? Jag vet inte vilken publik Kicki lockar men som någon sa att "det är väl bra att hon nu kan stå på en scen". Ja det är det väl.
Över den där "ölen och träffa folk" så berättade igår en person om en konsert med MC5 för rätt många år sedan som han bevistat, ett gäng från staden bokade in en resa till Amsterdam för att se MC5. MC5* klev upp på scenen, asberusade, spelade två låtar, klev av och återkom inte. Det var den konsertresan det.Det hade Kicki också kunnat göra; kliva av efter två låtar alltså, inga andra likheter.
Som den oerhört öppensinnige och tillåtande musikintressent som Syd ändå är (enbart enligt egen utsago dock) så meddelades fru Syd redan vid anfärden mot festen igår att "jag vägrar att vara i närheten av scenen när Kicki sjunger". "Bra start på en trevlig kväll", suckade fru Syd uppgivet. Nåja.
Sedan blev det precis som Björn Skifs sjöng för ett antal år sedan: "Det blir alltid värre framåt natten". Ett halvdant coverband "Billy" sjunger Gyllene Tider och ropar frenetiskt hela tiden känns det som;
"Staden! Vad härligt att vara här igen!!!" "Det är fyra år sedan vi var här och vi har glömt hur VACKRA ni är här i STAAAADEN! Underbart! Vilket tryck! Vi älskar EEER! Nu vill vi se ALLA händer i luften!! Oj vilket tryck! Vi älskar ER! Och nu sjunger vi TILLSAMMANS ojojoj, ojojojoj! Underbart! Vilka röster! Vilken publik VIIIII har här i STAAAADEN IKVÄLL!!!
Alltså, jag får en mental kräkning, typ.
* Fred "Sonic" Smith spelade i MC5, som vi skrev om i tidigare artikel (midsommardagen)
