Syd James Revue

Det har vänt nu var det någon som påpekade häromdagen, nu går vi mot mörkare tider igen. Nåja vi har väl merparten av sommaren kvar får vi hoppas.

 

Frågan är om det vänt också för Dan Eliasson och svenska polisen? Från en vanligtvis mycket välunderrättad källa så är det inte fallet. Totalt missnöje och dålig organisation. Men Eliassons spin-doctors låter honom skriva insändare och plötsligt är det väldigt tydligt att vi har totala utanförområden i Sverige där fler polisanställda nu skall göra skillnad. Den välunderrättade källan tycker det är lite patetiskt när polisen nu försöker höja sin uppklarandeprocent genom att kolla körkort i de utsatta områdena. Här har vi ett brott, utgånget körkort, och vi tar personen direkt, böter och vips 100% uppklarning. Polisens insats på Drottninggatan räddade nog Eliasson ett tag till, säger källan. Att det funnits drygt 50 områden utanför polisens kontroll kunde ni, kära läsare, läsa om i denna spalt redan för ett par år sedan....som sagt, från en vanligtvis välunderättad källa..

 

Arbetsmarknaden går bra och nu skall det vända för alla som står långt ifrån arbetsmarknaden, nyanlända skall kunna ta 8 av 10 nya de jobben. En vanligtvis välunderrättad, annan än ovan, källa med god insyn i Arbetsförnedlingens inre arbete säger om detta: Jo tjena! Det vill vi nog se först! Arbetsförmedlingen har inte tid att förmedla jobb, säger källan.

 

Vad vänder i övrigt? Ja vi kan i alla fall berätta att Syd själv vänt örat mot ett par riktigt bra skivor som damp ner i veckan. Fleet Foxes senaste och Jason Isbell, sedan var det ett par till men de får vi berätta om senare. Seattle har en stark musikscen, ända sedan Jimi Henrix, Grunge och den nya musiken typ Fleet Foxes, Band of Horses, Mark Lanagan med flera. Det passar bra i midsommarnatten!

 

Idag skall för övrigt Syd et Co åka till Ornässtugan och höra om Gustavs bravader, det var också en kille som vände en gång i tiden, uppe där i Sälentrakten. Snabb skidrännare var han, Gustav, utan vare sig vallateam eller läppsalva.

 

Jaha mina vänner nu har Syd James varit på utflykt i Italien. Till Cinque Terre närmare bestämt. För er som inte talar flytande italienska så kan vi förklara att rubriken exakt betyder Nationalparken Cinque Terre, ungefär så i alla fall.

Hur som helst Syd har varit på vandringsresa i trakterna kring Genuabukten. Väldigt trevligt och väldigt vackert och utmanande vandringar. Inte väldigt utmanande men ändå utmanande. Så utmanande att den goda vännen, Mr C, vid ett obevakat ögonblick klev baklänges ut i tomma intet och försvann ner i stupet. Tack och lov så var inte stupet tomt utan det fanns en törnbuske modell större som hindrade ett fall ner till en mer ohälsosam nivå. Förutom törnbusktaggar lite varstans så slutade fallet väl så efter omplåstring och taggrensing kunde vandringen fortsätta.

Tre dagars vandring och kvällarna på byns "enda" gata. Trivsamt även där! God mat och man kunde till och med finna den svenska nationalrätten "pizza" på restaurangerna. Enda skillnaden är att det finns betydligt fler pizzerior i LA jämfört med Italiens byar.

Det fanns också betydligt bättre kontanthantering i de italienska byarna, "no cards, only cash" som italienerna uttrycker saken. Eller som vi italeinskaspråkiga skulle uttrycka saken "no dinerocarta, contanti pronto".

Den här kontanthysterien verkar vara ett svenskt fenomen, nu behöver ju bankerna lite lugn och ro men någon liten kontant slant skulle man kanske kunna få sätta in på bankkontot utan att en utredning likt förhörsmetod behöver genomföras. Var har du fått din 50-lapp ifrån? Av vem? När? Varför? Hur? Vadå hittade den i bakfickan? Nej här blir det ingen insättning och skall vi ända hantera denna 50-lapp så får du betala 40 kronor i avgift! Imorgon skall jag i alla fall klippa mig och betala kontant! Bara så där utan vidare! Lite kaxigt langar man fram några sedlar; scch säg inget, här har du tre hundra contanti, för att du klippte mig så pronto! Grazie!

 

För att nu återgå för en stund till Cinque Terre (se bilder nedan) så upptäckte Syd en man från annat land som bar en T-shirt med text: "Steve Winwood". Inte så där alldeles vanligt så efter att ha sett samma man med fru en gång till så var Syd tvungen att fråga om Var har du fått  den här T-shirten ifrån? Av vem? När? Varför? Hur? Ja ungefär som det värsta bankförhör. Ungefär i alla fall. Det visade sig att mannen köpt T-shirten på en konsert i Baltimore USA för många år sedan och att han varit Winwood-fan ända sedan tiden för Spencer Davis Group. Och då när jag kom hem så plockade jag fram Steve Winwood och påminde mig själv om att jag vid fyllda 14 köpte Spencer Davis andra LP "Second album" och att den fick godkänt av min äldre bror. Var nog första skivan som blev godkänd. Och så kastade jag på en senare vinyl och höjde volymen.