Syd James Revue

Tog mig trots "förlorad-boxare-på-teknisk-knock-out-utseende" ner till Brüssel idag. Ja, jag förklarade vid incheckningen vad jag hade gjort och så vidare. Man får lite sympatier då typ; "oj,oj det där måste ha gjort ont" och man ler då lite snett och säger; "javars men det kunde varit värre", här viker man inte ner sig heller! Det hade kunnat vara värre.

Hursomhelst så hade jag en stund över efter mötet i Bryssel och innan tåget till Amsterdam skulle gå och då styrdes givetvis kosan direkt till skivbutiken "Goupil o´phone" där vi, kära läsare, varit förut. Men vad händer? Trots solglasögon (som döljer utseendet till viss del - tänker då på ansiktet) så lyckas jag ändå få in en fluga i mitt andra öga.

Och det är klart att kommer man in i en skivbutik med mitt nuvarande utseende och går fram till innehavaren och ber honom titta om jag har en fluga i andra ögat, då förstår jag att han inte tittar så där väldigt noga utan ser mest förvånad ut. Någon dj---a fluga hittar han inte och nu är statusen så att Syd inte ens förmår leta efter skivor med inlevelse. Jag mår illa, de skaver i bägge ögonen och jag tappar lusten för skivköp! Då är det inte bra kan jag säga!

Nu sitter jag på tåget på väg mot Amsterdam och det känns som om man skall åka genom hela Europa, vi skall passera Mechelen, Antwerpen, Rotterdam, Schiphol och den ena metropolen efter den andra. Men herre guuuud, nu har vi åkt i 27 minuter och har redan passerat både Mechelen och Antwerpen och är med god fart på väg mot Rotterdam.. Tar man Tågkompaniet hemma så har man i bästa fall efter 27 minuter lyckats passera Smedjebacken eller Grängesberg.....ooops nu höll jag på att missa att vi åkte ur Belgien.

Jag skojade lite med fru Syd i morse och sa; "att som jag ser ut nu så är väl de enda affärsmöten där man egentligen platsar de som görs upp i Amsterdams Red Light District".

Nej precis, fru Syd tyckte inte heller att det var något roligt skämt.

Är det vackert här? Nja, det ser rätt lika ut här i "flatland"; Grönt är det, buskar och kanaler och tegelhus, och buskar och kanaler och tegelhus, och buskar och tegelhus, en tegelstad och lite buskar. Inget fel, absolut inte, men i vilket land man är spelar ingen roll, det är rätt lika som sagt. Nja, nu skymtar jag en tendens till kulle där borta i fjärran.

Nej det var en träddunge ser jag nu.

Boxer och Canal + i all ära. Här nere har de fler kanaler.

Det är kargare hemma än här i "Roosendaal" dit vi nu anländer. "Hej Syd, var bor du?" "Jag bor i Rosendalen", skulle Syd svara. Det låter väl lite mysigt,  lite bröderna Lejonhjärta så där,  men vi ordentliga svenskar skulle väl då antagligen ställa följdfrågan: "Vilket postnummer är det där då?"

Som sagt, Belgien försvann nyss bakom en buske och fram steg Holland, handelsfolket. Förutom landskapet så ser man en massa åkerier (Logistic Centers heter det numer). Men ni, måste vi inte bli lite mer lokala om vi skall klara miljön m.m. i framtiden?  Inte skicka grönsaker och "grejjer" fram och tillbaka på vägarna hela tiden. Men det är klart att det är lättare att odla här, Hollands komparativa fördel som man läste om i Nationalekonomin en gång i tiden. Vi får väl skicka "grejjerna" och grönsakerna med tåg istället.

Nu slutar inte färden men väl mitt skrivande; (don´t worry readers, allt är skrivet off-line) för nu mår jag illa, endera för att jag mår illa av den tekniska knock-outen i lördags eller för att jag inte ätit lunch ännu, och nu är klockan 21.05. Det hade nog varit bättre att få den där flugan i soppan istället.

Fru Syd och undertecknad inhandlade under gårdagen två keramiska alster av vår närmast boende konstnär: keramikern och målaren Peter Johnson. Utomordentlig keramik som rekommenderas! Vid byns infart.



Peter Johnson med konst
Foto: Syd James Art Photo