"Congratulations -You have just met the I.C.F." av Cass Pennant
Syd har precis läst boken med ovannämnde titel av Cass Pennant en f d ledande figur i den numer inte lika fruktade huligan-ligan Inner City Firm kopplad till ett av mina favoritlag i fotboll; West Ham United i Östra London. Det är stundtals en förfärande läsning kring den våldsfixering som härskade under 70 och 80-tal. Den mest fruktade huliganligan i England. I hård kamp med Millwalls motsvarande.
Våld och läktarkrig härskade. Jag minns själv några matcher i London på 70-talet och man blev ( inte Syd förstås, han är en cool cat - vilket för övrigt Manchester Citys huliganliga döpte sig själva till. Föraktfullt bedömt av I.C.F.) lätt stressad när motståndarnas supportrar närmade sig arenan högljutt annonserande sin ankomst. Jag saknar absolut inte huliganfasonerna men jag kan sakna den sanna engelska fotbollen på gamla Highbury, på Stamford Bridge ståplats tillsammmans med dryga 53 000 andra i augusti 1972 när Chelsea vann 4-0. Trångt, varmt överfyllt och så här beskrivs matchen på en press-site; * (Chelsea, strongly attacked in the Press for the chaos before and during the Leeds game, decide to cut the standing capacity of Stamford Bridge by 7,000. During the reconstruction period the crowd limit will be set at 44,000 . . .,) på gamla the Valley, på Upton Park. Nu styr pengarna Premier League på gott och ont. Polisen och Thatchers "all seated" tillsammans med höga biljettpriser har fått "bort" läktarslagsmålen men har också fått bort mycket av den sanna känslan. När man klev av tunnelbanan på Fulham Broadway, fick gå mellan de ridande poliserna, in på ståplats och se Chelsea spöa Leeds så var det en alldeles speciell känsla. Svår att återupprepa idag.
West Ham i Östra London. slitet, hög invandrarandel. Rätt trevligt att sitta och fika där, spana ut över gatan. Kaffe kostar 30% mot inne i centrala London. Det är som att flyttas tillbaka till London 1973 eller 77 eller 79, men sedan dess har mycket förändrats. Och nu skall Östra London rustas inför OS 2012 men kanske onte så mycket som tänkt om nu mäklarmiljonenerna rullar långsammare och GLC har fått en ny Mayor.
Våld och läktarkrig härskade. Jag minns själv några matcher i London på 70-talet och man blev ( inte Syd förstås, han är en cool cat - vilket för övrigt Manchester Citys huliganliga döpte sig själva till. Föraktfullt bedömt av I.C.F.) lätt stressad när motståndarnas supportrar närmade sig arenan högljutt annonserande sin ankomst. Jag saknar absolut inte huliganfasonerna men jag kan sakna den sanna engelska fotbollen på gamla Highbury, på Stamford Bridge ståplats tillsammmans med dryga 53 000 andra i augusti 1972 när Chelsea vann 4-0. Trångt, varmt överfyllt och så här beskrivs matchen på en press-site; * (Chelsea, strongly attacked in the Press for the chaos before and during the Leeds game, decide to cut the standing capacity of Stamford Bridge by 7,000. During the reconstruction period the crowd limit will be set at 44,000 . . .,) på gamla the Valley, på Upton Park. Nu styr pengarna Premier League på gott och ont. Polisen och Thatchers "all seated" tillsammans med höga biljettpriser har fått "bort" läktarslagsmålen men har också fått bort mycket av den sanna känslan. När man klev av tunnelbanan på Fulham Broadway, fick gå mellan de ridande poliserna, in på ståplats och se Chelsea spöa Leeds så var det en alldeles speciell känsla. Svår att återupprepa idag.
West Ham i Östra London. slitet, hög invandrarandel. Rätt trevligt att sitta och fika där, spana ut över gatan. Kaffe kostar 30% mot inne i centrala London. Det är som att flyttas tillbaka till London 1973 eller 77 eller 79, men sedan dess har mycket förändrats. Och nu skall Östra London rustas inför OS 2012 men kanske onte så mycket som tänkt om nu mäklarmiljonenerna rullar långsammare och GLC har fått en ny Mayor.
Kommentarer
Trackback
