Oro

Inför kvällens match mellan Sverige och Georgien känner jag inte. Däremot om svensk media skall prata om världsklass, magiskt och än det ena, än det andra nu när vår vän Z gör comeback.
 
Syd vill bara påminna om att Georgien är rankad 89:a i världen, några platser bättre än andra fotbollsgiganter som Libanon, Madagaskar och Vietnam. Som sagt,  bara en liten påminnelse...
 
Lagom motstånd.......
 
Jag hoppas att Foppa inte gör comeback, i en match mot 89:e nationen i hockey. Aha det finns inte 89, ok då kan man släppa den gnagande oron...det finns 49 50. 
Tre Kronor- Grekland och Foppa 48 gör comeback.Huvaligen...
 
Kämpa på Z det krävs bara några år till för att nå Stanley Matthews.

 Matthews' nicknames included "The Wizard of the Dribble" and "The Magician".[5]

Matthews kept fit enough to play at the top level until he was 50 years old. Matthews was also the oldest player ever to play in England's top football division (50 years and 5 days) and the oldest player ever to represent the country (42 years and 104 days). He was also an inaugural inductee to the English Football Hall of Fame in 2002 to honour his contribution to the English game.[6]


Covid19 skapar nya insikter

Inte nog med att Coronapandemin lägger sig som en våt filt över de flesta av våra aktiviteter så är Syd fortfarande inne i sin rehab efter höftoperationen. Det blir bättre och bättre men det är fortfarande utan tunga träningspass, jobb i skogen och då tjälen fortfarande finns kvar så får vårbruket vänta lite. Vi har nått till promenader med en krycka och ibland utan, sjukgymnastprogram + armhävningar och från idag plankan.
Fru Syd tycker dock att cykeln får vänta. Lär dig nu Syd, ta INTE i för mycket!
 
Hur som helst, situationen gör att det blir lite tid över till annat som till exempel att se lite mer på TV och jag förstår er läsare om ni nu blir chockade när jag avslöjar att;
 
Förra helgen såg jag nästan hela Mello, vilket aldrig hänt tidigare och
igår såg jag nästan 45 minuter på Let´s Dance, vilket heller aldrig hänt tidigare. Efter några dansare så föreslog jag dock lite försynt att jag kunde gå ner i källaren och kolla Brighton-Newcastle instället.
 
 
I och för sig var det är riktigt sömnpiller det också, åtminstone under större delen av första halvlek och hos mig själv blandade känslor då jag hyser stor sympati för Graham Potter i Brighton samtidigt som jag verkligen vill att Newcastle skall klara sig kvar. Undrar dock om Steve Bruce är kvar säsongen ut nu efter gårdagens 0-3 förlust.
 
Det finns dock en del annat som är intressant att se som t ex dokumentären "Världen efter Trump", värd att se. Luther säsong fem hade jag sett fram emot men konstaterade att den hade jag redan sett på play någonstans för ett bra tag sedan. Och även om Luther är en favorit så ser jag inte två gånger på samma omgång.
 
Vårdagsjämningen är passerad och vi går mot ljusare tider, känns bra! Och så hoppas vi att det kan blir ordentlig fart på vaccinationerna i alla nationerna.
 
 
 

Drömmarnas tid är inte förbi

Nu är det några veckor sedan medicineringen upphörde och nätterna är betydligt lugnare än tidigare.
Visst var det spännande ibland men det är trots allt bättre att få sova i något så när lugn och ro. Inte ränna runt hela nätterna.
 
Våren försvann i snöfall och blåst, inte så farligt här trots alla varningar från SMHI om att det kunde komma upp till 15 cm snö. Och hård vind... Har det hänt förut måntro, att det snöat och varit blåsigt? 
 
Att våren försvann hindrade mig dock inte från att ha lite vårinspirerande drömmar häromnatten. Inte direkt de vårkänslor ni tänker på men märkligt blev det i alla fall.
 
Man kan fundera på om det är någon allmän känsla av ansvarstagande som slår igenom eller om det är ett ansvar som upplevs för stort? Hur som helst så här var det i alla fall.
 

I natt var det nya äventyr, trots inga mediciner. Jag var tillbaka på Öraberget i Gränges, bodde hemma igen men inte i rummet som jag hade utan på gräsmattan på baksidan hade jag mitt kryp-in. Kallt var det också, för jag hade enbart ett tunt täcke, ingen sovsäck.

Hur som helst så låg jag där och kunde inte sova. Då hör jag röster på framsidan och där står fyra män och diskuterar min gräsbränning tidigare på dagen. Jag smyger mig fram i mörkret och blir alltmer upprörd när jag hör diskussionens utveckling så jag träder fram och frågar.

-  Vad har jag gjort för fel?

-  Jo du har bränt gammalt gräs för tidigt, det är faktiskt bara mars!

– Ja men är det inte bättre att bränna nu än senare, mycket mindre risk att det skall sprida sig nu

-  Du måste tänka på småfåglarna!

– Vadå småfåglarna, det är väl färre småfåglar nu än senare!?

–  Ja precis och det är det som är problemet, om det blir kallt i april när småfåglarna kommit så            värms de upp om man eldar gräs då!

–  Ni skämtar, ni kan väl inte vara seriösa?-

 - Jo så är det, du har gjort fel så nu blir du ansvarig för ALLA bränder som uppstår de närmaste            sex veckorna.!

- Nämen va f -n!,  inte kan väl jag bli ansvarig för alla bränder som uppstår?

- Jo det blir du!

- Seriöst, om det börjar brinna i en tvättmaskin i Fredriksberg om fem veckor då skall jag alltså bli        ansvarig för det?

- Ja så är det du Syd och det är inget att diskutera! Du har gjort fel och inte tagit ditt ansvar för småfåglarna!

Där slutade drömmen i en osäker framtid. Det törs tusan bränna något gräs i år. Och jag har fyllt på fågelmaten också...


Kronprinsessan spelade aldrig boll med Colin Bell! (Nördvarning)

Även om jag är en stor fan av fotboll så är det, som ni vet engelsk fotboll som berör mig mest. Igår valde jag bort Champions League för att att istället se Portsmouth-Sunderland som numer ligger en bit ner i seriesystemet.  Sunderland är viktigt och de vann matchen!
Fru Syd brukar säga att hon oftare hör förargade grymtningar än glada utrop när jag ser på matcherna. Och ja, eftersom jag i stort sett alltid supportar underdogs så blir det så.
 
Fotboll i England är både industri och sport, kultur och generetionsöverskridande passion så där betyder även gamla spelare mycket.
 
I helgen spelade Manchesterlagen derby (hade gärna fått bli oavgjort eftersom jag inte är supporter av vare sig City eller United, och inte är de att betrakta som underdogs heller).  Ni som satt där i helgen och tittade noterade säkert hyllningen till Colin Bell som nyligen avlidit.
 
 
Colin Bell? . Ja visst klingar det bekant eller?
 
Så här skriver Svenska Fans på sin hemsida.
 
Vissa spelare kan, trots att jag aldrig sett dem spela, vara en ständig källa till fascination. Colin Bell var en av de där spelarna vars historia grep tag i mig och som jag kunde gjort nästan vad som helst för att få se spela.

På den obligatoriska stadiumtouren fick vi en guide ur den gamla skolan. Han kunde, trots att hans egen favoritspelare varit den dynamiske och multikompetente Mike Doyle, inte sluta att tala sig varm om Colin Bell. Den störste av dem alla, som fått en av läktarna på Etihad uppkallad efter sig. Trots att han hade en större talang än i princip alla andra så lade han ner en oerhörd kraft på att träna och förbättra sig. Det var bara sådan han var.

Blygsam stjärna

“The reluctant hero”, eller den motvillige hjälten som Bells självbiografi hette sammanfattar på många sätt mittfältarens inställning till sin egen roll. Han ville bara spela fotboll och njuta av det. Att han på samma gång blev en superstjärna var inget han traktade efter, och till skillnad från sina mer extroverta vapendragare i Manchester City, Francis Lee och Mike Summerbee, så drog han sig gärna undan så mycket han kunde.
Publiken på Maine Road älskade honom och han fick dels smeknamnet Nijinsky efter en berömd tävlingshäst som hade samma uthållighet som Bell. Namnet Nijinsky kom ursprungligen från den polsk-ryske koreografen Vaslav Nijinsky. Även den kopplingen passade in på Bell, som var ett fysiskt praktexemplar även när det gällde kroppskontroll och smidighet.
 
Och då kom jag att tänka på en vinyl-skiva (hette LP på den tiden) som jag fick tag på för många många många år sedan. Och vad ser ser jag då?, vad står där nere i hörnet om inte
 
 
Just det Colin Bell...Jaha? säger ni. Colin Bell säger jag.
 
Och så hörde jag precis att Kronprinsessan får Covid 19, ja man skall då behöva oroa sig för allting. Räcker det inte att kungahuset i Enland har problem med Meghan och Harry.
 

Skogsmiljardären, Ebba, Ebba och Nick Cave

Allt är inte guld som glimmar utan det kan även vara både silver och brons. Men vi har ju guld också!
 
Ja ni som läste mina tidigare inlägg när jag hade min drömperiod kan konstatera att drömmarna kring skid-VM inte alls blev som befarat. I och för sig körde Linn Svahn omkull, men inte i VM-spåren utan i Ulricehamn. 
Ebba och Frida verkar i kanonform, liksom Charlotte Kalla. För att inte tala om sprinten. Och Jessie Diggins vara ju också med och krigade. 
 
Nej drömmen slog inte alls in. Och det var ju tur det... Nu verkar Johaug oslagbar men i en kommande stafett har vi chansen. 
 
Jodå herrarna är med i VM dom också....
 
Det är varmt i VM-spåren och det blev ju väldigt varmt här också, vips så var snön borta så min planerade comeback i spåren i slutet på mars ser ut att gå om intet. Men nu kör jag med bara en krycka så det GÅR framåt oavsett skidåkning eller inte.
 
Hade radion på i bakgrunden när jag satt och jobbade tidigare i veckan; Ring P 1 är rätt intressant ibland. En upprörd dam ringde och undrade;
Vart tar den vägskatt som vi betalar vägen egentligen?
Uppfattningar var att den försvann på vägen innan de nådde vägarna om ni förstår hur uppringaren menade.
 
Detta påminde mig i sin tur om en gammal "rolighet" som man skrattade åt förr i tiden, på den tiden när vi hade enkla skämt. Den lydde enligt följande:
-Hördudu vet du varför hålen i vägen mellan F och S kallas för pottor?
- Nej?
- Jo för att Vägverket sk.ter i dom. På den tiden skrattade vi åt detta och tyckte som sagt att det där var ju riktigt roligt.
 
Mindre roligt verkar det vara i husaffären där KD:s Ebba deltar. Nu kom en stämning om förtal också. Hur går det här då måntro? Enligt en välunderrättad källa inom domstolsväsendet så blir det en förlikning mellan 81-åringen och Ebba och förundersökningen om förtal läggs ner.
 
Samma källa tror också att skogsmiljadären KH blir frikänd. Vi får väl ss om våra underrättelser stämmer.
 
Det som helt klart stämmer är att Nick Cave i dagarna släppt en ny skiva som hyllas! Den skall vi ha!
 
 

RSS 2.0