Syd James Revue

För en som vunnit tävlingen "Bekantskapskretsens mest oromantiske man" så har dagen varit lyckad med frukost på Café de Paris och middag på balkongen. Och blommor.... det ni...

 

Fru Syd och jag har varit gifta så många år så man nästan skulle kunna tro att vi är gamla men  nej säger jag då. Det var ett arrangerat barnäktenskap. Fru Syds föräldrar ville att hon skulle gifta sig med någon som kunde bli att se bra ut och Syds egna föräldrar tyckte Syd skulle gifta sig någon med potential att bli rik. Vi var typ fyra och åtta år... Eller om det nu var tvärom eller inte alls...

 

Hur som helst, det blev ett kulturutbyte när Smedjebacken och Grängesberg slog till med bröllop för ett antal år sedan. Jag minns inte att någon stod på knä och friade, nej det var nog av typen, vi kanske skulle ta och gifta oss? Antagligen fru Syd för jag höll väl på med veden då också eller tränade. Så blev det. Vi kände nog egentligen lite press från släkten i USA som förvånats över att vi levde tillsammans, hade hus etc och inte var gifta.

 

Vi slog till som sagt efter att ha träffats på dans i metropolen Grängesberg (det var tider det) och när fru Syds föräldrar fick reda på att en Syd fanns i görningen forskade de lite, som ansvarsfulla föräldrar gjorde på den tiden och trodde att Syd själv var ett fosterbarn för det fanns ingen mer Grängesberg med efternamnet James. Och de hade ju delvis rätt.

 

Nu lämnar vi historien och går in i nutid, jag har missat bröllopsdagar förr men inte i år, nej i iår var det ovanligt välplanerat, ja kanske inte välplanerat direkt men idéerna rann till. Långpromenad i motvind med extern frukost inledde dagen, vi tog i och landade på drygt 28 000 steg. Kanske lite oromatiskt men jag bjöd på en glass halvvägs.. Men det blev bättre med middagen på kvällskvisten och hälsningar som ramlade in. 

Jag frågade nyss om fru Syd var nöjd med dagen.. 

 

Mycket nöjd, hon hade fruktat det värsta. Hämtpizza och en Premier League match på TV, Ungeför som när vi firade för 20 år sedan med en Londonresa. Fotboll lördag på Stamford Bridge och fotboll på söndagen på Boleyn Ground (West Ham). Fru Syd som är en ovanligt förstående fru Syd undrade varför jag hade bokat två matcher. Enkelt sa jag, det gick ju två matcher den helgen.

 

Lite bättre har det blivit.

 

 

Vi får väl börja med de stora frågorna i form av kriget i Ukraina och våra energipriser. Kriget i Ukraina kan vi inte påverka men hoppas kan vi, på ett slut av detta vansinne. Enligt en vanligtvis välunderrättad källa så har de ryska förlusterna i manskap ökat och hade en "topp" med 950 dödade soldater under en dag i veckan som gick. Drygt 5000 på en vecka och dubbelt så många sårade. De ryska soldater som lämnar fronten och retirerar möts av s k kommissionärsgrupper som skjuter sina egna om de ger upp. Stalinregimen gjorde tydligen detsamma under andra världskriget men slutade då moralen, disciplin och stridsvilja sjönk än mer.

 

Vad som inte sjunker på kort tid är våra energipriser, från en annan välunderrättad källa så säger dock denne att elpriserna kommer att sjunka snabbare än vi tror och det tror vi gärna på. Sedan är det klart att mild sydvästlig vind och regnväder underlättar energiutmaningarna.

 

Hörde f ö i inslag på P1 i veckan där en familj i Stockholmstrakten verkligen hade börjat ta till sig energipriserna på allvar, de hade sänkt sin innetemperatur från de vanliga 27 (!) graderna ner till 22. Som boende i timmerhus som fru Syd och undertecknad gör sedan många år,  så skulle en innetemperatur på 22 grader efter augusti och före maj få oss att fundera vad det är för fel. Hur kan det vara så här hett? Nu skall dock erkännas att fru Syd (och resten av den tidigare hemmaboende delen av familjen för övrigt) och Syd själv har olika bedömningar vad som är hett. Jättevarmt säger Syd, skönt säger fru Syd när vi närmar oss de 20.

 

20 grader är det nog (minst) också i havet där vi befinner oss just nu.  Ja det är nog snudd på 27 för jag såg med egna ögon att även fru Syd badade igår... i havet. Låt vara att ansiktsuttrycket och de spattiga hoppen tydde på en att temperatur under 20 grader. Men nej minst 22-23 var det

 

En av anledningarna till och vi befinner oss på denna plats just nu är att vi firat en vän som fyller jämt. Så igår bjöds på god tårta på e m och fin middag på kvällen. Trevligt men samtidigt en påminnelse om att åren går fort. Tyckte nyss att vännen fyllde hälften så många år...

 

Men som vi konstaterat tidigare alternativet vore sämre, dvs att upplevelse av tiden gick långsamt.

 

Långsamt tycker nog de stridande soldaterna vi pratade om inledningsvis att det går. Det vill att tiden skall gå snabbt och mardrömmen tar slut.

 

På tal om mardrömmar så har Syds egna drömmar tagit sig andra uttryck, pratar nu mer istället för att drömma. Häromnatten satte jag mig, av för mig själv och närliggandes förvåning upp mitt i natten och uttalade "Så här ser en riktig skattebetalare ut!". Inget mer för tydligen sov jag lugnt vidare. Säkert var det energipriserna och som spökade i det undermedvetna.

 

Lördagsmorgon och då vet ni att det strax är dags för kaffe. Jag hör fru Syd har musik på, riktigt bra just nu; "Alright now" med Free. Free där Paul Rodgers sjöng och där jag har för mig att Paul Kossoff var med en period. Kossoff, Englands svar på Jimi Hendrix! I Fairfiled Halls i Croydon såg fru Syd och jag Kossoff för många år sedan, ja nästan  så många år sedan så att vännen som fyllde år igår knappt var född (stark överdrift måste erkännas).

 

Just ja, nu blev jag som exalterad så att jag höll på att glömma kaffet.