Så lurar du dig själv att springa snabbare
Detta är hämtat ur Dagens Industri 2011-10-20 11:17 och Syd James kommenterar på slutet
Lura hjärnan och bli fem procent snabbare i löparspåret – en ny brittisk forskarstudie hjälper dig slå personligt rekord.
Du kan alltid ta ut dig lite mer än du tror – detta till leda upprepade mantra från tränare världen över har nu visat sig ha empirisk bäring.
Forskare vid brittiska Northumbria Universitet har i en ny studie bevisat att det går att öka sina prestationer med upp till fem procent genom att lura hjärnan. Upptäckten hoppas de nu kunna använda för att få fram fler brittiska OS-medaljörer när mästerskapen avgörs på hemmaplan nästa sommar.
I studien lät forskarna elitcyklister tävla mot en datoranimerad motståndare, en slags avatar. Forskarna påstod att avataren körde på exakt den tid som var den mänskliga cyklistens personliga rekord. Men i själva verket cyklade avataren 1 procent snabbare än det personliga rekordet.
Trots det lyckades elitcyklisterna i experimentet genomgående vinna över sina datoranimerade konkurrenter. Orsaken var, enligt forskarna, att det tycks finnas en energireserv i kroppen som inte utnyttjas fullt ut.
”Den här studien visar att det existerar en metabolisk reserv i kroppen. Och om den utnyttjas så kan det öka prestationsförmågan med mellan två och fem procent”, säger professor Kevin Thompson som är chef för idrottsforskningen på Northumbria Universitet.
Tricket för att få tillgång till denna reservenergi är att lura hjärnan, menar Kevin Thompson:
”Vi tror att ett litet bedrägeri av hjärnan kan förbättra prestandan”, säger han.
Ett bevis på detta var att deltagarna i testet inte lyckades cykla snabbare än sin datoranimerade motståndare om de på förhand fick reda på att denna avatar var snabbare än dem själva
-------------------------------------------------------------------------------------------
Syd James;
Det är är bra att de träningsteorier som fått lära sig genom åren och som man tillämpat får forskningsbaserad bekräftelse. Att det skulle röra sig en potential på bara 2-5% tycker jag dock känns som negativt tänkande.
När man sprungit uppför Arbetarbacken i Grängesberg 14 gånger men en klump på 80 kg på ryggen, kört skridskoträning inför "Garvis" Öhlunds vakande öga, sprungit sig spyfärdig på elljusbanan, cyklat tills inte kroppen längre fungerat eller bara joggat omkring vid -25 grader då har man tänkt på allt man fått lära sig och vips har man orkat mer, man minns......
a) Hördu Syd! Ta iiiiiii ännu mer! Du bara tror att du är helt slut, du har minst 50% kvar!
b) Pojkar! Starta på maxfart sedan ökar ni!
c) Vadå mjölksyra ända uppe i öronen? Herreguuud, Kör på vetja!
d) Bra Syd, jag gillar när man kört så att man måste krypa av plan (iklädd Mv utrustning)
e) Kroppf-n skall lära sig vem som bestämmer och den klassiska
f) Allt som inte dödar - härdar.
Jag lovar, vi de här tillfällena har vi inte pratat om några 2-5%, nej det gäller att ta längre steg och oftare!
Eftersom Turpenniemi lärt mig en del så kör vi den här versionen: