Sport-Syd
Sporten har alltid varit ett stort intresseområde men det finns gränser. Nu har det precis avslutats någon form av hockeyturnering i Stockholm. Hur gick det då måntro? Vänskapsmatcher blir inte intressantare bara för att de kallas Swedish Hockey Tournament eller liknande. I USA har precis Super Bowl avgjorts, helt ointressant. Mest pratar man om showen i halvtid! Helt ointressant det också
Om man för 20 år sedan hade sagt att Sverige spelar en oviss match mot Danmark i hockey hade man trott att personen ifråga var ett skämt. Nu var det förvisso damkronorna som slog Danmark i OS-kval. Påannonsen var att Sverige aldrig missat ett OS-kval och nu gick man vidare till OS genom att slå Danmark. Ja vad annars? Det finns kanske fem sex lag i damhockeyvärlden som har i OS att göra överhuvudtaget så skam vore om vi missade.....
Det måste finnas viss bredd för att de skall blir intressant, ett mått av ovisshet, en förhoppning om det oväntade, dramaturgin, hjärtat, annars kommer den äkta känslan att försvinna och allt blir som fakebrottning i USA, kallas ”Wrestling”. Alla luras men det finns faktiskt de som tror att det är på riktigt. Jag hoppas inte att kommersiella intressen driver all sport i denna riktning.
Jag har absolut ingenting emot Liverpool i fotboll, men att de ställer över 10 ordinarie spelare när man möter jumbon i the Championship Plymouth Argyle i FA-cupen och tror att det här ”fixar vi” så är storebrorsrollen för mycket storebror. Men si det gjorde man inte. Och så länge sporten kan erbjuda en oväntad segrare i skidspåret, på isen eller i fotboll finns det hopp, Jag sa till fru Syd att jag kollar tills dess Liverpool tar ledningen, men det gjorde de aldrig och på slutet var jag väldigt engagerad i att Plymouth skulle hålla till slutet. Har väl aldrig varit engagerad i Plymouth, inte heller i Leicester men blev ändå supersur när Manchester United gjorde segermål på övertid i sin FA-cup match. Underdogen kommer fram.....
Jag vill så gärna att den här känslan skall finnas kvar, jag vill dock inte skapa dålig stämning för fru Syd genom att svära högt över resultat som jag egentligen inte skulle bry mig om. Man hon är lite van med svordomar där vid TV.n, är det oftare än glädjetjut måntro? Och det är klart, de stora lagen är stora för att de vinner, oftast. Inte alltid dock och det är då som Syd piggnar till.
Undersökande journalistik och tappade namn
President Trump är fortfarande president. Snart en vecka sedan skolskjutningen i Örebro. Och det spekuleras och det kommenteras. Hörde på programmet ”Media” P1 i helgen där man konstaterade att viss press gått över gränsen i sin uppsökande journalistik kring skjutningen. Om jag uppfattade det hela rätt så hade Aftonbladet snokat upp namnet på den skyldige och ringt upp föräldrarna som då inte visste vare sig vad sonen gjort eller att han var avliden. Inlägget togs bort men men.
Den undersökande journalistiken kring Trump borde nog däremot vara mer påträngande när idéer och utspel kastas hit och dit. Vanligtvis välunderrättade källor i USA tror knappt själv sina öron och funderar på om mannen är seriös.(På sista frågan är svaret: nej!)
Om inte dessa händelser vore nog så är nu den stora nyheten att vår vän Hans Majestät inte fick till namnet rätt på sitt nya barnbarn. Men, herregud det aktuella föräldraparet har ju flera förut som det blev rätt namn på direkt. Måste själv erkänna att jag inte ens visste att det var på gång så att säga. Ta det som en ”rolig” grej, ett minne vi skrattar åt tillsammans. Spekulationer kommer säkert om detta också. Hur mår han egentligen? Var det fjärde barnet det här? Med tre fyra namn, sedan har Victoria barn, två och sedan Madelene, har hon tre? Tänk er själva 4x 3x2 och så fyra namn på varje. Rent matematiskt blir det en herrans massa namn att hålla reda på. Håll koll på att Sylvan heter drottningen, det räcker bra.
Nu har jag skrivit så mycket negativt att jag blir illamående känner jag. Eller också beror det på att jag sitter på SJ;s snabbtäg som kränger. Tror det, slutar nu.
