Days of future passed
Var en association jag fick när jag nu fattar tangentbordet och konstaterar att 100 dagar har passerats. Ja ni vet vems hundra dagar.
För länge sedan hade jag en kollega som var personalchef på företaget där jag jobbade, när det var VD-byte, vilket hände med viss regelbundehet ett tag, så brukade han säga: " Ja, låt dom rusa runt en stund, ruska på sig och var lite överallt, sedan lugnar det ner sig". Han anspelade förstås på en hundvalp som kommer inrusande i en ny omgivning.
Men en VD är en sak men alla Deals som det pratas om hela tiden skickar mest signaler av olust och förvåning. Även i hemlandet där protesterna växer i omfattning. Ja vi får se om vi kan räkna med samma person om ytterligare 100 dagar. Nej vi lämnar detta och tar ett annat trauma, av mindre omfattning dock......
Vi skall renovera ett par rum i hemmet, och då skall en massa saker flyttas! Absolut ingen favoritgren skall erkännas!
Det finns många saker som skall flyttas och det finns många viktiga saker som skall flyttas och jag tänker då på skivor och böcker. Och det var nog detta som gjorde att jag fick associationen till den gamla LP:n "Days of future passed". Den fanns inte med i flytten men många andra. Hur som helst Moody Blues som jag aldrig sett live men som var ett favoritband i min tidiga ålder. Vi kunde sitta i timmar och analysera skivomslagen, upptäckte små dolda tecken. Mystik! Rktigt bra tyckte jag då, idag mer tveksamt. Jag har gått i en annan riktning. Mer distorsion numer!
Nu köpte jag dock en annan skiva igår, soundtracket till nya filmen om Bob Dylan. Fått bra krtik både film och musik.
Våren är en hektisk tid så nu måste jag gå och duscha efter alla böcker som jag burit runt med under helgen. Fru Syd undrar om jag inte kan sälja några skivor! Då säger jag; skivor säljs av skivbutiker, jag är en kund och kunder dom köper dom....
