Östersjön piskar igen på 10-årsdagen av SJR bloggstart
Det är på månaden 10 år sedan Syd började skriva på sin blogg. Vi firar påsk på Österlen där ibland den första gräsklippningen sker vid påsk. Så icke i år. Skärtorsdagens snöstorm tog oss bokstavligen med storm.
Jag cyklade ner till havet, snön piskade i ansiktet, vinden låg på från öst. Att man sommartid kan rulla hela vägen ner till havet var svårt att förstå. Fick stå och rampa utför, funderade nästan på om det var bättre att gå. Då kom jag att tänka på att detta kändes bekant och en av de första artilklarna som Syd skrev är från påsken i mars 2008 och då var så att:
"Östersjön piskar sitt saltstänkta, isblå, skummande vatten mot den annars så lena skånska sandstranden. Idag är havet vredgat av en hård ostlig vind som pressar vågarna med kraft mot land. Den lilla åns utlopp i Östersjön har förändrats till ett inlopp som får ån att svämma över och skapa en illusion av Lousianas träskmarker. Står en romstinn laxhona i skyddet av en gammal stam? Havets moderna skatter spolas upp med vågorna; en tom polsk vodkaflaska guppar in mot land, en gammal blå kapsyl får ett nytt hem i skyddet av en kuvad trädstam. Det snöblandade regnet piskar i ansiktet och det känns som om man träffas av småspik. Vågornas kraft suger kraften ur sinnet, man funderar på hur länge man skulle överleva i detta kalla vatten. Sanddynerna ändrar karaktär, figurer byggs upp för att i nästa stund suddas bort av ännu en våg. Denna lena strand där man under varma sommardagar kan vaggas till sömns av en lugnt vågskvalp, där piskas man nu att vända ryggen mot vinden och söka sig in mot land. Det annars långgrunda havet känns idag djupt och kallt denna påskfredags namn till trots. Donet av havet är mäktigt och det känns långt till vår"
.
Foto: Syd James Nature
