Decemberöverenskommelsen
har vi nu att fundera över. Syd och fru Syd brukar också göra en decemberöverenskommelse, varje år, med uttalade ambitioner om att nästa år då skall vi minsann göra både X och Y. Sedan har snart året gått och man har inte gjort vare sig X eller Y och nu är det snart dags för en ny decemberöverenskommelse. För NÄSTA år då skall vi minsann göra X och Y, ja åtminstone X, säger fru Syd. Nja nog vore väl Y bättre säger då Syd. Vi får väl se hur det går.
I övrigt har det varit minneshögtid efter Tsunamin 10 år. Jens Linds film var rätt bra tycker jag.
I övrigt i övrigt så har en rockman lämnat in under helgen, Joe Cocker, Sheffieldsonen som slog igenom med "Mad Dogs and Englishmen" på tidigt 70-tal.Jag har aldrig sett Cocker live och har väl heller aldrig varit något stort Cocker-fan. Jag har dock ett speciellt minne kring Joe Cocker från mitten 70-tal. Blivande fru Syd och jag var i England, närmare bestämt i Brighton där jag för ovanlighetens skull sökt upp en skivbutik. Utanför butiken stod några backar med skivor och förutom undertecknad stod två andra långhåriga killar och tittade på skivor, de såg initierade ut.
Den ena lyfte en LP och läste högt; "Joe Cocker" och skivans titel "Cocker Happy". Båda gav upp ett sådant där stillsamt föraktfullt skratt som när något är riktigt billigt, riktigt dåligt. "Cocker Happy" var i deras ögon ett riktigt bottennapp. Jag hade inte tänkt köpa skivan under några omständigheter men efter detta föraktfulla skratt hade, om tanken en gång funnits, det varit totalt omöjligt.
Vi hoppas att Joe Cocker dog "Happy" trots allt.
Kommentarer
Trackback
