Syd James Revue

Som ni minnesgoda läsare kommer ihåg så var fru Syd och Syd i Stockholm för någon vecka sedan. Det var inte bara Stockholm, det var galant middag också, med bordsplacering, fina rätter, fint porslin och allt som hör därtill, dock inte allsång typ den där när man skall hålla armkrok och gunga från sida till sida. "Vi rullar nånting hit och dit", sjunger man. Minns inte vad den låten heter, dock är det typ Evert Taube kanske eller Lill-Babs som står för originalet, det är en gammal slagdänga i alla fall.

Hur som helst så fick jag en West Ham-supporter till bordet. Högst ovanligt med kvinnliga West Ham-supporters, framförallt kanske som bordsdamer vid fina middagar. Men så var det nu hur som helst och inte nog med det, trots min rikssvenska dialekt så anade bordsdamen relativt omgående att det fanns ett samband mellan kvällens deltagande prinsessa och Syd, vi tala jussom lite lika den däringa Sofia å ja.

Så nä isen va bruuten så va de bara å gå på mä språkä som ja bruka gö förr nä ja skrev öm en pärson i närheta, en pärson söm vi kan kalla fö Hytt-Erik. Minnesgoa läsare minns säkert denne, en trevli pöjch. Nu ha ju Syd litä bröttöm om när han språkar så he blev jussom lite kneput å begripa. Så unnan för unnan så lätta ja upp språkä lite så he skulle bli enklare å hänga mä. Men å andra sia så tyckte jag nog att förståelsen blev bättre å bättre ju senare på kvänn.he blev.  Å när dä var sena natta så då satt språkä som fullt naturligt för min bordsdam och du kunde jag återgå te den rikssvenska dialekten, ge mig ut i festglansen, dansa till storband och känna mig som riktig storstadsperson. Så kan det gå till i den vida världen eller som vi säger på rikssvenska "så kan he gå te i värla".

 

Nu kan jag lugna oroliga läsare med att dialogen med min bordsdam höll en lite högre nivå än den som framgår på klippet nedan, tack o lov får man väl säga, annars hade det nog blivit sista gången på fin middag. åtminstone med samma bordsdam.....Tänk om språket och uppträdandet varit lika....