Syd James Revue

Har lite mer tid nu under semestern att läsa morgontidningarna, på helgerna kommer både DN och SvD. Under "Kultursommar" skriver idag, söndag, Johan Croneman en artikel med ingressen "Sommaren är full av vackert vemod". Kanske inte riktigt som Syd själv lever men kanske något som vore eftersträvansvärt; "Istället för aktiviteter kan sommaren ägnas åt att låta den perfekta tristessen få dagarna att svämma över", skriver Croneman.  Det är nog slut med igenkännandet därefter kan vi konstatera

Har precis räknat in att jag kört 9 träningspass på 14 dagar. Låt vara att det varit lite målning och tomtarbete de andra dagarna men den "perfekta trisressen", vart tog den vägen? Snart har jag läst två av planerade fyra böcker som "skall" läsas under semestern, nya "Filter" kom i veckan, redan läst. Läsvärt magasin som vanligt! "Tristessen" nja den får vi nog leta efter en stund till. 

 

Läste vidare i bladen och såg så plötsligt en annons i SvD: "Vill du bli musikskribent i SvD?"

 

"Vi är på jakt efter någon som brinner för musik och har förmåga att självständigt reflektera kring dess uttryck och betydelse" Check!

 

"Det är ingen nackdel om din ingång är är hiphop och r´n´b", nja vi får gå på detta med "ingen nackdel.". "Ingen nackdel" är det lika med fördel??  Men sedan blir det bättre igen; "/..., men vi ser gärna att du även kan din pop, rock och jazz". Check igen!

 

"Vi letar efter dig som älskar att gå på konserter och upptäcka nya artister samtidigt som du har koll på musikhistorien". Check igen! 

 

"Du är medveten om att musik inte är en isolerad kulturyttring utan del av ett större sammanhang, vilket också märks in dina texter. Check! "Herregud, det här är ju ett jobb för mig", säger Syd.

 

"Jag söker",  säger Syd James och fortsätter;  "jag gör en ansökan innan vi skall ta ett träningspass igen".

 

"Det är många år sedan jag skrev musik för tidningar, men nu kanske det är dags igen", säger Syd James med förväntan i rösten.

 

Just nu lyssnar vi på: