Vila i frid T!

I veckan kom beskedet att Mr T gått ur tiden. Jag var uppdaterad på status genom gatans informatörer. T hade drabbats av aggressiv sjukdom och enligt samma informatörer var tiden utmätt. Så blev det också. Alla i Gränges och många i Ludvika har en ”relation” till T. Han hördes och syntes.

Under mina tonår i Grängesberg minns jag T ofta tillsammans med en annan man vars namn jag inte minns. De var starkt uppmuntrande till min målvaktskarriär som då pågick. Ofta framfördes stödet i samband med att man jobbade i garderoben på Folkets Park, som då var ett stort nöjespalats med dans de flesta fredagar under vinterhalvåret.

 

Många historier tillskrevs T, om alla är sanna och korrekt återgivna vet jag inte: ”T var på väg över Berget och stannade en person och frågade: -Tror du jag hinner till Parken?  - När skall du vara där då?, frågade den andra. Svaret blev: NU!!

 

En annan historia skall ha utspelat sig vid mönstringen där T fick frågan var han jobbade: ”Ja jöbber uppe på backen under Törnkvist” Vilket för er som läser detta och inte är från Grängesberg, dvs de flesta av er, betyder att T var ovanjordsarbetare och hans arbetsledare hette Törnkvist.

 

Jag träffade också T i en helt annan situation för många år sedan, yrkesmässigt. Då framträdde en helt annan bild, T bodde då hemma hos sina föräldrar, det var perfekt ordning i rummet. Sportböckerna stod prydligt uppradade i bokhyllan, årgång efter årgång. Jag fick också en förklaring till utvecklingen av T:s karakteristiska gång och vokabulär. Kan dock inte återge detta p g a tystnadsplikt.

 

T blev alltmer högljudd ju mer alkoholkonsumtionen steg, för någon sommar sedan träffade fru S och jag T på gågatan i Ludvika. Det var högljutt, jag sa åt T att - lugna ner dig nu, jag köper kaffe åt dig och så sätter du dig här (på BK:s uteservering) och dricker kaffe i lugn och ro. Så blev det, T var starkt uppskattande vilket han högljutt förmedlade medan frun och jag drog oss vidare:

TACK Syd, TACK för Kaffet! hördes upprepade gånger, högt, när vi drog oss mot södra city.

 

En vän berättade nyligen att han träffat T utanför systemet: - Men va f-n T har du köpt en hel LÅDA öl? – Ja, ja jag orkade inte bära två blev svaret på T:s  speciella uttryckssätt med tillhörande kroppsspråk.

 

Som sagt,  tiden var utmätt, gatans informatörer hade rätt. En profil försvinner, en karaktär på sitt speciella sätt. Det blir en saknad men vi hoppas nu att din oroliga själ får frid.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0