Drömmarnas tid är inte förbi
I natt var det nya äventyr, trots inga mediciner. Jag var tillbaka på Öraberget i Gränges, bodde hemma igen men inte i rummet som jag hade utan på gräsmattan på baksidan hade jag mitt kryp-in. Kallt var det också, för jag hade enbart ett tunt täcke, ingen sovsäck.
Hur som helst så låg jag där och kunde inte sova. Då hör jag röster på framsidan och där står fyra män och diskuterar min gräsbränning tidigare på dagen. Jag smyger mig fram i mörkret och blir alltmer upprörd när jag hör diskussionens utveckling så jag träder fram och frågar.
- Vad har jag gjort för fel?
- Jo du har bränt gammalt gräs för tidigt, det är faktiskt bara mars!
– Ja men är det inte bättre att bränna nu än senare, mycket mindre risk att det skall sprida sig nu
- Du måste tänka på småfåglarna!
– Vadå småfåglarna, det är väl färre småfåglar nu än senare!?
– Ja precis och det är det som är problemet, om det blir kallt i april när småfåglarna kommit så värms de upp om man eldar gräs då!
– Ni skämtar, ni kan väl inte vara seriösa?-
- Jo så är det, du har gjort fel så nu blir du ansvarig för ALLA bränder som uppstår de närmaste sex veckorna.!
- Nämen va f -n!, inte kan väl jag bli ansvarig för alla bränder som uppstår?
- Jo det blir du!
- Seriöst, om det börjar brinna i en tvättmaskin i Fredriksberg om fem veckor då skall jag alltså bli ansvarig för det?
- Ja så är det du Syd och det är inget att diskutera! Du har gjort fel och inte tagit ditt ansvar för småfåglarna!
Där slutade drömmen i en osäker framtid. Det törs tusan bränna något gräs i år. Och jag har fyllt på fågelmaten också...