Syd("idrotts)skadad"

Fru Syd och Syd har varit i främmamde land ett par veckor. Soligt och varmt där, inte lika här där jag tittar ut över ett snötäckt landskap (igen). 
Sverige spelade fotboll igår, EM-kval. Inte alls bra kan vi säga. Sveriges vänsterförsvar hade det tufft. Och så åkte Brynär ur SHL, hade det varit för 30 år sedan då hade jag säkert jublat, men inte nu. Nej Brynäs skall vara med i SHL så för min del hade de gärna fått byta plats med Malmö. Som sagt "idrottskadad", dvs att man inte blir mer upprörd och till och med har sympatier för Brynäs :).
 
Nu var det dock inte det jag tänkte på när jag satt runbriken utan mer på en fysisk skada som Syd ådragit sig igen. Familj, släkt och vänner som känner Syd tycker förstås det är besvärlugt men ingen är förvånad. Vadå?.säger jag själv förvånat. Vad är det Nu då? frågar sig omgivningen och skakar på huvudet, tycker mig till och med höra en och annan suck.. och då kan Syd berätta att semestervistelsen innebar också en bergsvandring. Mycket vackert, högt och brant.
 
Syd som anser sig vara en bergsget, typ, oklart på vilka grunder gick med, jag till och med ledde en utbrytargrupp som skulle bestiga den sista toppen. Syd och en till drog iväg, ledde klart (det var dock ingen tävling) då Syd i en brant (uppför) tappar fotfästet och ramlar fram mot berget. Knän och fingrar konstaterades blöda och jag slog i bröstet i en sten också. Men som det gamla uttrycket från Grängesberg säger: "Kröppf-n skall lära sig vem som bestämmer" så fortsatte vi stigningen upp och ner och väl tillbaka till Base Camp skedde omplåstring. Och man fick mycket sympatier, och lite extra vatten och smörgås och det var SÅ bra.
Jo jag jag hade ont i bröstet vilket jag meddelade fru Syd vid hemkomst. "Det blir nog värre om någon dag" konstaterade fru Syd. Och så blev det. Men vi körde på med plankan, simning och allehanda aktiviteter som inte gjorde speciellt ont.
Men ont blev det, så ont så att till och med själv insåg att det var dags att uppsöka läkare vid hemkomst. Tack Region Dalarna att ni öppnat en jourmottagning!
 
- Jaha sade läkaren efter diverse undersölkningar och skiktröntgen;
- Du har en fraktur i bröstbenet! Inte undra på att du har ont!
- Nu får du vila, sade läkaren.
- Min sämsta gren, svarade jag!
- Inga tunga lyft sa läkaren
- Kan jag hålla med med veden svarade jag
- Absolut inte, sa läkaren
Och sedan lade hon till:
- Ät ordentligft med värktabletter så du kan andas ordentligt! Ta det lugnt!
- Och ingen ved? svarade jag.
- Inga tunga lyft, gör inte saker som gör ont...
- Veden? tänkte jag men sa inget mer. 
 
Och ont  har jag, så alldeles f-rba--at! - Jag lyder läkaren,  än så länge...
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0