Syd James Revue

Ni som följt Syds skrivande genom åren har sett att Syd ibland hänvisar till källor som är "välunderättade" och kan ge, som det visat sig, rätt så bra förhandsbilder av vad som faktiskt kan hända eller tenderar att hända.

 

Ni som förutom att läsa Syd även följer andra trovärdiga media vet att källorna aldrig avslöjas. Om Syd är trovärdig? Ibland så, men ni får ta vissa saker med glimten i ögat och se informationskällorna som just källor, inte källor att ösa ur men att hämta en och annan förutsägelse från ibland.

 

Jag skall ge ett par exempel från de senaste månaderna.

 

Vi börjar med "gröna investeringarna" i norr inklusive Northvolt som ni vet att Syd och källorna vari skeptiska till länge.

 

Vi skall dock inledningsvis hoppa tillbaka lite i tiden och påminna om denna artikel som vi skrev i december 2023:

 

Northvolt taktar inte riktigt som de ska, Scania som vill ha batterier till sina ellastbilar får inga batterier. Northvolt siktar på en börsintroduktion där våra pensionspengar skall satsas och så blir det ett nytt Klarna eller Spotify som höjs till skyarna men som sällan redovisar något överskott. Spotify skall nu säga upp 15 % av sina anställda, förvåning?, säger Syds vän. Nej, alla företag som går med ständig förlust måste vida åtgårder.

 

 

Maj månad 2024;

Jag varit i Luleå. Länge sedan jag var där senast. Jag påminde mig själv om att för nu rätt många år sedan, 15 kanske, så gjorde man i Norrbotten i stor satsning på att Kallax flygplats skulle bli ett världsnav för fraktflyg. Asiatiska plan skulle kunna ta en nordligare bana, korta avståndet mellan Asien och Nordamerika genom att åka vid polarcirkeln och då landa på Kallax, omlasta etc. Start- och landningsbanor byggdes ut och det slogs på stora trumman.

 Nu blev det inte så, det går persontrafik till Stockholm och ett plan till Pajala såg jag och ett till Arvidsjaur. Det blev inget globalt fraktflygscenter. Jag hoppas nu bara att inte andra storskaliga projekt som nu är på gång i norr går samma väg. Det är mycket på gång. Och det är just det: På gång...

Så här skriver nu "Affärsvärlden" i en dagaktuell krönika:

Då etanolbubblan glömdes bort återupprepas nu historien i delar av Norrland. Nu rör det sig inte om ett fåtal miljarder utan om mer än hundra miljarder. I den mån ovanstående fem faktorer kan skönjas i andra industrisatsningar runtom i landet ska vi inte bli förvånade om även dessa blir ekonomiska, mänskliga och miljömässiga tragedier.

Jag hoppas att jag har fel.

 

Slut citat.

 

 

Ingen kan väl ha undgått diskussionern och nyheterna om Northvolt de senaste dagarna. Information fanns tidigt,enligt de källor som jag anger ovan, om Borlänge och nu verkar problemen eskalera.Så här skrev Syd tidigare i somras.

En sak som inte förgyller är att Northvolt drar sig ur Borlänge! "Vad var det...." ja just ja det skulle jag ju inte säga....

 

De, Northvolt, har skickligt attraherat riskkapital. Tänk bara på början när man bjöd in c a 40 kommuner (något sådant, minns ej ) för att tävla om att få etableringen. Skellefteå vann och nu får vi verkligen hoppas att det inte blir en exit där också., en Krügerkrasch i AI-tider vore inte bra.

Åter till tidningen Affärsvärlden och hänvisar till att PC fick ett IVA-pris.:

 

“Peter Carlsson är visionären som vågade satsa på det som de flesta inte trodde var möjligt. Trots år av varningar och motgångar har han lyckats med bedriften att bygga en gigafabrik för tillverkning av gröna batterier i skogen utanför Skellefteå.”

Är det inte bättre att dela ut medaljer till människor efter att de har lyckats istället för att dela ut priser baserat på förhoppningar? Ropa inte hej förrän du kommit över ån, lyder ett gammalt ordspråk.

 

Slut citat

 

 

Vi avslutar med en politisk förutsägelse. Så här sade de välunderättade källorna i somras;

Biden är en man som vill, frågan är om han kan. Vanligtvis välunderrättade källor tror att Biden kliver av. En plötslig sjukdom inträder....och då väljer Joe att avsluta. Tänk om Trump kunde gå före och avsluta sin kandidatur. Dock risk för besvikelse där.

 

Nu hör jag att en alldeles väldigt välunderättad källa som undrar om Syd skall dricka kaffe snart?

 

 

 

Så har vi då haft vår årliga återsamling! Gymnasieklassen 3Gd. Det är mer än tio år sedan vi tog studenten, det är faktiskt mer än både 20, 30 och 40 år sedan, Egentligen svårt att ta in men när vi träffas är det ett samtal, ett umgänge som fortsätter. Vi är rätt lika alltjämt, ja kanske utseendet förändrats en del men vilka vi är det är rätt stabilt.

 

Livet har varit ups and downs sedan vi kastade studentmössorna och rusade ut på skolgården. Nu skall vi vara ärliga att säga att på den tiden kastades inte särskilt många mössor, kanske fem sex mössor av totalt 25 möjliga. Har heller inget minne av att det stod några föräldrar och syskon där, på skolgården, finklädda med en skylt där Syd syntes på en bild från tidig barndom och någon morförälder inte kunde förstå att Syd blivit så stor. Nej inget sådant. Vad jag minns är att vi tog bilen hem och sedan var det ett antal personer som kom och gratulerade.Sedan var det fest och så skingrades vi.

 

Ett tag, för sedan togs initiativet till att vi skulle återsamlas efter fem år, och sedan efter fem år igen tills vi kom på att åldern nog gör att vi skall träffas varje år, vilket vi nu gjort i många år.

 

Det finns en värme, en omsorg, en vänskap, en trygghet, en otvungenhet, ja faktiskt en kärleksfull känsla när vi berättar vad som hänt det senaste året. Allt är inte glatt och enkelt, skratt och tårar blandas men jag skall villigt erkänna att skratten dominerar.

 

Kommer diu ihåg, minns ni när vi lussade för B, vad hette den där läraren, vad gjorde du egentligen? osv

Ett återkommande trauma för denna klass är en julfest som vi anordnade, rektorn fick verkligen överlalas och till slut fick vi okej med högtidligt löfte om att det skulle gå bra.

 

Det gick fullständigt åt hel...te!! XL med allt på!

 

I år kom inte traumat upp. Nej i år pratade vi om en personlig ambition/vision för det kommande året. Tills vi ses igen om ett år. Vi hoppas alla är med, vi vet att alla i klassen inte är med längre. Sorgligt.

 

Jag vill inte sluta med detta konstaterande utan istället förvånas över att så många i klassen är och har varit egna företagare. Det var en väldigt ambitöis klass och jag tror att vår klassföreståndare födde ett antal egenföretagare där i slutet på gymnasietiden, en entreprenörsanda som finns kvar än idag. Herregud vi är ju unga! I sinnet speciellt!

 

Hörni, kommer ni ihåg den där fröken vi hade i engelska? Vad hette hon? Hildur! ropar vi alla och så kliver vi ut i nattlivet anno 2024. Vi ses!