Syd James Revue

annars missar man helt att det pågår ett snökaos precis där man är. Jag såg just på TV ikväll att det är där jag befunnit mig, mitt i ett snökaos.

 

Rysskylan slår till där du minst anar det, ja, i och för sig kändes det lite kyligt om armarna när jag gav mig ut ikväll men jag insåg snabbt att jag glömt att ta på mig jackan utan hade bara reflexväst och underställ på migl. Så sprang jag omkring där i snökaoset helt omedveten om att det var det jag gjorde. Jo jag hade koll på att jag sprang även om det inte var något supertempo och jag kände att det blåste in lite snö runt fotlederna. Hade jag vetat att det var rysskylan och vinterkaos som slagit till hade jag nog blivit lite orolig.

 

Tänk om jag vetat att SMHI utfärdat en klass 1 varning, då vete tusan om jag inte kortat av min löptur någon kilometer, inte sprungit alls kanske? Inte stuckit iväg ut om jag inte haft starka skäl!

 

"Här slår kylan till" läste jag på löpsedlarna i veckan, "så förbereder du dig inför kylan". Det kan bli superkallt! Nej vi talar inte om 30, 40 kanske 43 grader kallt, men -17 i alla fall och det är inte att leka med. "Bränt barn skyr elden" heter det, undrar vad motsvarande kylhändelse kan heta? "Kallt barn skyr kylen" kanske? - om det inte vankas glass förstås.

 

Ja mina vänner ni förstår att jag bara är väldigt cynisk, raljerande och allmänt trött på att höra dessa årliga överdrifter om väderfenomenen. OK när det blåser 10 meter höga vågar, kommer 76 cm snö på två timmar, morgontidningen uteblir då kan man tala om kaos, men 15 centimeter, - 3 och "det blåser lite för mycket idag" då blir man bara trött när nyhetssändningarna toppas av att en långtradare halkat av vägen och en polisman skall uttala sig om hur man skall klara sig i trafiken sådana här dagar. Ni kan den klassiska repliken; Man skall hålla avstånd, köra lugnt och inte ge sig ut om man inte behöver. Det har vi hört nu ...........och hör varje gång zzzzzzz

 

Och under natten kan det komma ytterligare mer snö, ja kanske en hel decimeter. Då blir det nog kaos igen och då lär man upp i tid imorgon bitti så man imte missar hela grejjen, igen. Det vore ju lite förargligt. 

 

För att göra den här notisen fullständigt bottengnällig  så tar vi en låt som Syd är precis lika trött på som det där med avstånden mellan bilarna.  Good night!

 

 

Läste precis i en tidning att man nu  har fullt upp i Grekland med att hitta alla försvunna pensionärer, just nu saknas 90000 pensionärer som just uppbär pension, en f ö sedan 1955 och som nu nått den ärevördiga åldern av 108 år, om man nu lyckas hitta på personen vill säga, han eller hon är väl ute och ränner någonstans.

Skall man få saker att hända i Grekland så är det tydligen "fakelaki" som gäller, det är ett litet kuvert med pengar som smörjer maskineriet och som snabbar upp både körkortstillstånd och operationer.

 

För SAS räcker inga "fakelaki" där behövs en mer rejäl slant för att inte hela bolaget skall gå i backen. "Gå i backen"  är ju besvärligt för alla men kanske speciellt om man är ett flygbolag. Likaväl som ett rederi knappast vill gå till botten med sina interna problem.

 

Och IKEA hade underleverantörer i forna DDR som i sin tur anlitade underleverantörer som visade sig ha politiska fångar i produktionen. Och nu är ALLA SÅ förvånande över detta. Jag tror många skulle få både en spännande resa, kalla fötter och bli SÅ förvånade (igen) om man tog sig för att följa ett antal produkters komponentkedja ända ner till första länken;  det finns nog både arbetsmiljöer, fångar och annat som är mindre smickrande. Säkert förekommer "fakelaki" där också.

 

Smickrande måste ju alla superlativ över Zlatan kännas, t o m Syd som inte är någon direkt Zlatan-fan måste erkänna att 4-2 målet var något utöver det vanliga. Sådana sportsliga  överraskningar har man knappt sett sedan "Gripens" dagar i  målet hemma i IFK.  Det finns några klassiska mål där också!  Ibland kunde det kännas lite märkligt att just den bollen gick in men några misstankar om att Forssa BK eller andra lag överlämnat "fakelaki" till vår målvakt fanns inte. Hur skulle det se ut förresten där på sportfältet i Borlänge? Där i Borlänge där Ingemar, min favoritskivhandlare nu fyller 50 år och som sålt 870 exemplar av Mando Diaos ny skiva på en vecka. Grattis säger Syd och man skulle kanske uppvakta med ett "fakelaki".

 

 

Helt färdig blev jag dessutom, vid dagens lilla runda, viljan fick ge sig för kroppens signaler, som blev väldigt tydliga; spring inte 11 spring bara sex!  Redan vid starten kändes det lite segt, mörkt och blött, inspirationen var inte helt närvarande men jag startade i gott tempo men klar inriktning att ligga på max 5 minuter per km i 11 km. Men sedan tappade jag där någonstans på mitten, jag tappade inte bara ork utan motivation och funderade om jag skulle plåga mig hela vägen eller ge kroppen rätt att bestämma. Den fick bestämma!  Det kanske var för att det blev en lååång arbetsdag igår som slutade första efter midnatt, fil och ett par hårdmackor under dagen var kanske inte heller optimal uppladdning sett ut näringsperspektiv! Kort sagt jag blev trött! Helt färdig!

 

Helt färdig är nu också årets julskiva; jag började fundera på den redan i augusti, alldeles nyss alltså, och har ändrat och spelat och funderat och idag tog jag beslutet; NU är den Helt färdig!

Så nu bränner jag på för att kunna distribuera till första advent tänkte jag i år. Så mottagarna har något bra (?) att lyssna på när julstädning, julbak, julklappsinslagning, julbordsmat skall utföras och iordningsställas. Jag gruvar mig redan, ja inte att lyssna på musiken utan på julstöket. Ni som brukar få får julskivan i år också ni andra intresserade får höra av er. Bränner CD gör jag just!

 

Det var det som lagom bakom dagens löpbeslut -  inte jul -CD men väl att jag kände att jag brände lite för mycket på mig själv. Och när jag nu sitter här och funderar varför det blev på detta viset så funderar jag om jag rent av gått och blivit lite klokare så här i november? Svårt att tro! Det var nog mer känslan av att jag skulle börja kräkas som påverkade mig. Men imorgon kör vi ett varv igen "På jakt efter mästerskapet" som det står på en bokrygg här i hyllan. Men det kanske finns andra boktitlar som beskriver det hela bättre; Stieg  Trenters "Springaren" kanske?, eller Ulf Lundells "Vädermannen"?, J B Singers "Ung man söker kärleken" passar inte alls, och det är väl inte någon bra idé att fråga någon här i familjen för då finns risken att de plockar fram Fjodor Dostojevskijs "Idioten" som också står här i bokhyllan.  Det är nog bäst att jag gömmer undan den! Jag lägger den här bakom Oliver Sachs bok "Mannen som förväxlade sin hustru med en hatt".

En låt från julskivan får ni nu; en gammal favorit!

 

 

 

 

 

Igår kväll var vi ute och lufsade runt på elljusbanan igen, fru Syd och jag. Löpsteget var tyngre, illamåendet kändes redan i första backen, "jag tror jag kräks och benen känns alldeles skakiga", det var det frun yttrade redan i första uppförsbacken. Den förstående Syd var uppmuntrande; "Äsch, det är nog mest en inställningsfråga, ge dig inte, kör på!"

Jag trodde själv att fru Syds trötthet i första backen mest berodde på att jag hade kommit på ett nytt sätt att öka belastningen för min egen träning där jag studsade från sida till sida där i backen. Det kunde kanske upplevas lite provokativt men så var det inte riktigt, även om jag upplevdes som lite dryg där i sicksackandet. Nej det var en trötthet på riktigt som smugit sig in där i fru Syds ben som gjorde att det blev mer lufs än spring den här kvällen.

 

Efter långa backen där vid fyra kilometer hade mina tankar farit iväg till andra områden men jag tyckte mig höra fru Syds steg där bakom och trodde att tröttheten hade släppt. Jag funderade på Neil Youngs nya skiva som bara fick 2 av 5 möjliga stjärnor i lokala tidningen p g a att recensenten tyckte att låtarna var för långa. I DN och i Dagens Industri fick samma skiva 4 av 5 möjliga stjärnor p g a att recensenten tyckte att de långa låtarna gjorde skivan sååå bra!

Jag funderade på Sandy! Ja stormen alltså, borta där i USA och debatten jag hört på P 1 samma dag om att katastrofrapporteringar blev lite överdriven då en fallen byggkran kunde bli en världsnyhet. Nu var det ju en hel del katastrof bitvis ändå därborta på södra Manhattan. Undrar hur det påverkar amerikanske valet? Vad tror du?, frågade jag fru Syd. Jag vände mig om när jag inte fick något svar och kunde konstatera att inte fanns det någon fru Syd där inte. Nej den där tröttheten hade inte släppt, speciellt inte i den långa backen visade det sig när jag insåg att jag inte alls hade hört några steg bakom mig där jag sprang omkring i min lilla drömvärld. Nej det vara bara att vända om och leta på fru Syd där i skogen igen; illamående och med skakiga ben.

Vi mötes där igen någonstans mellan "Dover och Calais" och joggade sedan tillsammans mot målet tills jag kom på att lite utfallssteg nog skulle göra susen där på slutklämmen. Nej, vi tyckte inte lika om utfallsstegen, den här kvällen, om jag säger så.