Syd James Revue

 

 

 

 

 

 

och inser då att jag helt missade att Fashion Week just nu pågår i huvudstaden. Hur kunde jag missa den så helt måntro? Bristande intresse är en förklaring. Men vänta nu såg jag inte ett tält där i Kungsträdgården igår kväll när jag sprang förbi. Merecedes Benz Fashion Week?, Jo jag tror det. Man skulle kanske glidit i där och påstått att detta med svettiga träningskläder är senaste och häftigaste Fashion? Det var nog något annat, jag missade Fashion Week....

 

Däremot hörde jag att man hittat en "köttätande bakterie i Norra Stockholm", det lät lite konstigt i påannonsen men det visade sig vara en liten staflokock som "äter" mjukdelar och kan förorsaka döden inom ett dygn om patienten inte får behandling som tydligen krävde amputation av den angripna kroppsdelen. Speciellt besvärligt om den skulle sätta sig i halsen eller i huvudet kan man räkna ut. Nu verkade det vara så att, som de också sa på radion, att symtomen brukar vara att patienten har ont i något (min kursivering) ben och därtill hög feber. I något ben?

 

Det kanske var den åkomman som barraggaren som jag beskrev igår hade? Han såg också ut att ha ont i något ben, dessutom verkade hann febrigt aktiv där vid bardisken. Men å andra sidan såg jag honom imorse vid frukosten, oamputerad så vitt jag kunde bedöma. Så det var nog andra orsaker igår.

 

Från dagens nyhetsflöde

- Patienterna är jättesjuka när de kommer till sjukhus, de har ofta ont i något ben och har hög feber, säger Olof Sköldenberg, ortoped på Danderyds sjukhus, till TT.

Den infekterade vävnaden måste tas bort omgående. Det händer att patienter måste öppnas upp från midjan till foten, eller att en arm eller ett ben måste amputeras

 

 

då skulle det betyda att man styrde kosan mot Skansen och allsjöng lite grann. Nu tror jag dock att Allsången är slut för i år och det känns skönt att man missat ännu en säsong. Men i Stockholm är Syd i alla fall och med möten sen eftermiddag och tidigt imorgon så har förståndet (nja) men framförallt omgivningen övertygat mig om det kloka i att inte åka till Dalarna tur och retur så här på kvällskvisten.

 

Nu var jag ju så där oerhört välplanerad så jag tog träningsgrejerna med mig och en löp/joggning runt i staden blev det. Fort gick det inte där man kryssade runt bland turisterna av vilka många just verkat ha kryssat hit. Men det blev en liten tur på 11 km, bortåt Söder, och Skeppsholmen och Nybrokajen och spurt runt Kungsträdgården och sedan full fart runt Sergels torg. Riktigt trevligt. MEN jag blev hungrig (igen) trots att jag åt vid 17-tiden. Tänkte att jag skulle klara mig med en banan och en äppeljuice men jag gav nyss upp och var tvungen att klämma en varm macka med dryck. Så nu är jag FÖR mätt. Fick dock tillfälle att studera barraggningens ädla konst, studera sa jag, inte utöva. Man ser, ja man nästan hör hur ivriga stegen blir på det manliga gardet när det sitter en liten dam i baren och dricker vin. Jag slog vad med mig själv om damen skulle få avsluta sitt mobilsamtal innan herrn inledde dialog eller om han skulle börja innan. Sådana är min fördomar. Dessutom förlorade jag vadet, hon hann precis avsluta sedan VAR det dags.

 

Det är mycket att stå i så det är några dagar sedan jag skrev, gas i Syrien, vart tog Egypten vägen nu då? Och är det någon som hört hur Libyen har det nuförtiden? Jag undrar jag om Barack slår till? Regeringen slog dock till och det blev rena Bermudatriangeln av AF-chefen..

Premier League har börjat och mina CD från USA har kommit idag hörde jag när jag ringde mig hem. Undra på att man blir stressad.

 

Nu kör jag några sit-ups och går och lägger mig tror jag. David Bowie på TV och jag funderar på om jag skall springa imorgon bitti eller vänta till hemkomsten så att Syd kan ge fru Syd några uppmuntrande taktiska råd där i spåret. Något som alltid uppskattas, stavade fel ser jag, aldrig skulle det ju stå.

 

Jajaja jag förstår att ni undrar: Självklart köpte jag en CD när jag var i närheten av Bengans; Jag lägger in ett litet smakprov. Påminner lite om allsång på Ska..., nej det gör den nog inte ändå...

 

 

 

är två av mina absolut svagaste grenar", säger Syd James i ett utlåtande till den samlade presskåren. "Gofika är en annan svag gren, liksom stavhopp och slägga något som är aktuellt så här i friidrottstider".

Syd berättar vidare att det här med färgade naglar är en gammal grej; "Herregud, jag har haft konstanta blånaglar sedan 1982", berättar Syd. Först blå sedan brukar de gå över i gulgrönt och så småningom kommer en pikant rosa ton åter.

 

Nu ropar fru Syd att maten är klar, matlagning är heller ingen paradgren och TV-reklamen där man glatt står och sjunger i köket känns långt borta.  Musik till matlagning kan man ju ha:

 

 

 

Vi myser lite med Grinderman;

Det var ett tag sedan som Syd tog sig en liten tågtur i Sverige, ja överhuvudtaget egentligen. Men idag 05.54 bar det av till Göteborg. Klaffade perfekt! Till Hallsberg vill säga, sedan var SJ försenade.

 

Ordinarie avgångstid vid 08.34 blev 08.44, sedan 08.46, 9.04, 8.59, spår 2, spår 3 och 08.46 spår 2, 9,01 spår 1 och sedan dök det upp ett tåg där spår 3 vid 08.47 och vi var på både rätt plattform och i tid. Tur att man är en van globetrotter och har tränat det här med tågtider och spur hit och dit efter två träningsläger vid centralstationen i Utrecht, se gärna artiklar från februari 2013 respektive 2012.

Hur som helst kom vi i alla fram till Göteborg, sena förstås (det kom ett litet godståg i vägen också någonstans i Falköpingstrakten) och iväg till mötet. Sedan mötade vi och hann lagom promenera tillbaka till centralstationen, jag hann kasta en lusten blick bort mot CD-butiken med tiden räckte inte till. Snabbt in på tåget och hittade rätt plats.

Då kommer en glad gamäng med SJ-uniform och vill se biljetten och med en anti-munter min även begär legitimation. Kan jag få se legitimation! med allt annat än ett glatt leende. Det skall du få sa Syd och letade fram passet! Ingen annan blick än att titta på passet utanpå, sedan iväg till nästa resenär. Kan få din legitimation! Sedan satt hela kupén som fågelholkar när den lilla ettrrige som en stormvind drog vidare till nästa kupé.

 

Vi passerar nu Herrljunga, regnmolnen hänger tunga, vid trädridåns slut skymtar en grön sopcontainer, fabrikslokalens väggar lyser gult och kontrasterar bjärt mot åskmolnen. Till höger skymtar några tomma butikslolaker. Kiosken stängd och vi far vidare mot norr och Herrljunga fortsätter sin tisdagslunk ovetandes om att Syd just passerat!

Sommasverige lyser alltjämt grönt även om hösten nu kommit till några platser landet, dock inte här. Ett jakttorn därborta på fallet, vedhög vid ett hus, det är tur att vi moderna människor sitter på tåget och surfar runt och tjohej nu passerade vi ett samhälle till, Hann skymta en fotbollsplan men inte vad samhället hette. Det var ingen arena utan bara en simpel fotbollsplan. Nu måste jag sluta för nu är vi snart tillbaka i Falköping och jag måste ha lite koll på det här med godstågen så att det inte krånglar till sig igen. Ost,ost, ost Falbygdens ost! Och Rantens hotell, till höger i tågets färdriktning, container YCNU8077215 till vänster. Den står still på en vagn, Hela godståget håller sig lugnt!! Tur att man styr upp lite ibland.

 

 

Way Out West hade jag nästan övertygat fru Syd om att åka på SÅ att hon äntligen skulle få se Neil Young & Crazy Horse live. Husguden i musiken som jag ständigt tjatar om. Nu har väl fru Syd aldrig haft någon stor egen längtan att se just denna artist och grupp men kunde nog tänka sig det ändå. Nu är jag själv ingen älskare av festivalkonceptet där tider skall hållas och den där magiska konsertkänslan egentligen aldrig infinner sig. Vare sig vi talar om Reading 1978, Peace & Love 2010 eller Ludvikafesten 2012.

Nu blev det i slutändan ingen resa och tur var väl det för konserten med Neil Young blev inställd! E u har Frank Sampredo brutit armen. Jag hoppas nu att armen snart tillfrisknar och att vi kan få se NY och Crazy Horse, fru Syd och jag.  Att jag sett dem själv några gånger räcker inte. Jag vill se dem igen med fru Syd och andra vänner!

 

Vet inte om ni läst Johan Cronemans krönika i dagens DN " Tre bilder väcker frågan: Vad händer med fotbollen?" Läs den och man förstår Bill Shanklys uttalande en gång i tiden där han sa något i stil med "Att de som säger att fotboll är en kamp mellan liv och död måste vara tokiga. Det är mycket viktigare än så". Med detta vill jag INTE försvara dåliga beteenden hos fansen men nog kunde det väl bland dagens egocentrerade fotbollsspelare kunna finnas en gnutta klubbkänsla, lite mer äkta hjärta. Precis som vi hade när vi spelade på "Vallen".

 

 

Jag trodde att den så kallade inspirationen skulle infinna sig under semestern där man kunde sitta, inte under korkeken, men under solen i alla fall och känna hur orden ramlade över en för att formuleras till spännande och ibland rogivande betraktelser över viktiga saker i världen, typ om musik och ja musik kanske.

 

Så blev det inte riktigt men jag är ändå mycket nöjd med att jag lyckades klämma två ordentliga läsvolymer (kallas även böcker) i form av J Nesboes senaste "Politi" och biografin över Springsteen. Bra bägge två och den senare gav även så mycket inspiration att jag kompletteringsbeställde det jag saknade i Springsteenkatalogen och nu har jag börjat från början och lyssnar f n igenom de två första plattorna. Bra men jag förstår att det var först med tredje skivan som det tog ordentlig fart.

 

Nya Filter kom och den kunde jag ägna tid. En hel del tomtarbete, målning och annat blev det. Träningen som också skulle toppas lite under semestern toppades inte. Det gick snarast rätt tungt. Lite blykänsla i benen. Men man får ändå vara tacksam och att man inte nått det seniora stadium där värdet i och för sig stiger men det sägs att de äldre är mycket värdefulla; "de har silver i håret, guld i tänderna, bly i benen och naturgas i magen".....

 

Vädret var otroligt bra och det påverkade nog både träningsorken och att jag inte lyckades skriva, fotografera, cykla, springa, skriva och en massa annat i tänkt omfattning.

 

Sedan börjar vardagen igen och man kan konstatera att den fina värmen utlöser åska som i sin tur slår ner, gärna i vår multibox till TV:n som skall bytas och som kostar en massa pengar och så skall man ställa in allt själv i form av sökningar hit och dit och man tror på förhand att det här kommer inte att gå och man får tyvärr helt rätt. Och då svär man och berättar högt hur illa man tycker om att hålla på med sådana här saker. Ingen vill höra detta, men man envisas men att upprepa det i alla fall, tills man ger upp och svär lite till. Sedan byter man område och gör något annat och blir lite trevlig igen.

 

Efter det så konstaterar man att det regnar! Regn? Det skall det väl inte vara heller, man spanar efter den lömska åskan och tänker att det är nog bra att vänta med den där multiboxen tills åsksäsongen är över, något som jag f ö också tänkte om den Viasat HD box som jag fått hemskickad, våren 2012.  Undrar hur många åsksäsonger man skall vänta och nog vore det väl trevligt att ha både HD och Multi klart nu i Augusti när Premier League drar igång igen?!

 

Förutom allt jag inte hann med så hann jag i alla fall läsa MOJO och där hade man ett reportage om Willie Nelson 80 bast!! Och då funderade jag på om inte det vore idé att göra en botanisering i den katalogen också och varför inte inhandla de "Magnificent seven" som MOJO lyfte fram. Det har vi gjort och DÅ insåg man att det är billigt att köpa CD i USA. Men å andra sidan skall man gynna de skivbutiker som finns! Ingemar i Borlänge eller Bengans! Stödköp vet jag! Och bättre ljud än Spotify som jag f ö såg går med fortsatta förluster.

 

Men nu skall jag sluta och invänta att skrivinspirationen kommer åter.