Syd James Revue

råkade jag ut för ett besvärande armbrott, på två ställen dessutom. Strax under armbågsleden gick den av, armen alltså och dessutom strax ovanför handleden så det blev lite sladdrigt där på högersidan. Det märkliga är att jag inte alls hade märkt av denna rätt betydande skada när jag gick och la mig. Det här armbrottet förföljde mig hela natten och på morgonen undrade jag över vad orsaken till det kunde vara. Var det debatten om stafettläkare som oroade? Var det att man i Dalarna ännu inte kommit överens med läkarna som skall åka i nya utryckningshelikoptern? Nej! kom jag på så småningom, det var säkert att jag avslutade läsningen av Peter Hoegs bok "Effekten av Susan". Jag gillar verkligen den danske författaren och kan varmt rekommendera denna bok, klart spännande utan att vara deckare och trots att det var lite armbrytningar där på slutet som störde min nattsömn. Vi säger inte mer än så; läs den i jul.

 

Igår var det "Black Friday", tänkte först (egentligen inte) att det kanske vara en påminnelse om Parishändelserna för 14 dagar sedan men så var det inte, utan vi har infört en icke existerande klämdag för att man har klämdag i USA. Underbart! Vädret gör det mörkt så "Black Friday" kan i och för sig ha sitt berättigande nu när klimatförändringarna verkar göra ett snön mest lyser med sin frånvaro och då blir november månad mörk, väldigt mörk och då inte bara fredagarna. I helgen startar väl dessutom det stora klimatmötet i Paris och det känns ju bra att vi då precis innan klämt in en klämdag så vi kan shoppa loss lite extra. Vi går då på allting också...

 

Vi får väl se vad de enas om tanterna och farbröderna där nere i Paris. De flyger väl in allihop även om nu flyget står för en rätt betydande utsläppsdel. Men å andra sidan, tänk er själva om de skulle åka tåg. Sitta där mellan Herrljunga och Alingsås, eller mellan Reims och Stadt de Francois, eller mellan Bonn och Moskva med en nedriven kontaktledning, ett växelfel, eller att lokföraren helt enkelt har försvunnit, nej det skulle inte gå. Tänk er själva: nervösa värdar i Paris frågar:

-Var är Erdogan och Putin nu då? -Nja de sitter på tåget och nu är det kontaktproblem dessutom. -Ja men när kommer de hit då, dom där pojkarna? -Ingen aning, svarar deras kompisar, de åker JU tåg! Och då säger värdarna, "ja just ja, tänkte inte på det" fast på franska, tyska, engelska och andra officiella EU-språk.

Nu har Syd James  trafikpolitiske talesperson inte klart för sig om det rivs ner lika många kontaktledningar i andra länder som i Sverige så det kanske flyter på bättre. Annars verkar ju kontakterna som sådana brista en hel del på många håll just nu.

 

Nej då känns det tryggare att konstatera att det är lite "Saturday Night Fever" ikväll, känns bra efter gårdagens "Thank God it´s (black) Friday

Minns ni den hemska discoköraren? Huuvaligen....

 

 

och  imorgon är det förhoppningsvis INTE:

 

 

Den 19/11, dvs i torsdags skrev Syd James följande:

 

 

Och idag läser vi;

då kommer man på. ja först när det blivit ordentligt mörkt och temperaturen går ner under -10 förstås: Undrar var sladden till motorvärmaren är? Det är sådant man kunde ordna under dagtid men då fanns annat på agendan.

Fru Syd är nämligen på jobbturné ute i Europa i ett par veckor varför Syd får leva gräsänklingsliv och det gör Syd. Kanske inte riktigt enligt bilden av gräsänklingsliv som nog, för min del, bygger på någon gammal Povel Ramel låt. (För den yngre läsarskaran kan jag berätta att Povel var en musikalisk och rolig farbror förr i tiden. Dock inget favorit för Syd kan vi också meddela).

Hur som helst så inleddes helgen i fredags med trevlig samvaro i goda vänners lag, god mat därtill. Det var ju bra för så mycket matlagning kan jag inte anklaga mig själv för denna helg (heller). Så då är i alla fall en fördom  om gräsänklingar korrekt.

Sedan lägger man sig strax efter 01.00 (stämmer med bilden) och vaknar strax efter 05.00, utsövd och pigg! Till och med undertecknad inser att uppstigning lördag morgon kl 05.00 vore dumt så jag somnar faktiskt om. Ända till 06.25 då det är dags att hämta tidningarna.

Vittvätt, + en 40 graders och så dammsugning därtill samt en 7 km löprunda (gick bra måste jag säga) var några aktiviteter under dagen tills jag var tvungen att på SVT Play titta ifatt på Gomorra inför lördagens elfte avsnitt. Har ni inte sett Gomorra så försök innan den tas bort. Otroligt bra, men grym, definitivt ingen "Midsummer Murderer" stämning. Så nja, dagen stämmer inte riktigt med gräsänklingsbilden..

Idag tog sig sedan Syd ut i omgivningens backar för skogsarbete trots döttrarnas Syds uppmaning att låta bli "nu när du är själv hemma"....Fem sex fullstora träd per pass har jag räknat ut är lagom för att hinna/orka fälla, kvista, kapa, dra ihop och få undan allt ris. Det blev sex träd. Väldigt tunga stockar blev det. Så efter en filmåltid och dusch så tänkte jag sätta mig i soffan och läsa lite Peter Hoeg. Någon sida blev det, sedan kom en bedövande känsla av total trötthet och funderingen; HUR skall jag ta mig från sittande till liggande position framför brasan och där invänta Tottenham-West Ham som startar om 10 minuter. Förflyttningen gjordes, det minns jag men

Va f-n! Har det gått nästan 30 minuter och Spurs leder med 2-0?? Har jag missat allt? Ja så var det.

Men jag hittade i alla fall sladden till motorvärmaren och jordfelsbrytaren löste inte ut. Ingen dum dag ändå, trots allt..

 

Då har höstens alla versioner landat i the "final version" för julen 2015. Kära mottagare av jul-CD:n; i år är temat inte i fokus. Det inleds, som sig bör med, med en Christmas-anknytning, sedan finns kopplingar mellan olika låtar men en del hänger "fritt" så att säga. Distribution börjar i veckan, det gäller ju att ha något att lyssna på när julstöket sätter igång.

 

JUL-CD 2015:

 

Terror! Man kan inte skämta om allt när tragik utspelar snart sagt varje dag och det skall Syd heller inte göra. Såg för övrigt i DN häromdagen att över 9900 personer dog i terrorattentat i Bagdad under 2014. Någon förklarade också att närhetsprincipen gör att vårt engagemang blir så mycket större för händelserna i Paris än motsvarande  långt-bort-i-stan så att säga.

Vad kan man då försöka muntra upp sig med när Paris ligger på näthinnan, hotbilden ökar i Sverige, snögloppen och mörkret tynger ögonlocken så att man knappt håller sig vaken så här vid 21-tiden.

Ja, vi kan ju glädja oss åt Sveriges EM-biljett i fotboll även om vi nu får dras med Hamrén ytterligare ett drygt halvår. Jag medger att Zlatans frispark var kanon men ställer man muren som Schmeichel gjorde och sedan ställer sig själv vid ena stolpen då blir det mål om Zlatan träffar mål, det var givet redan INNAN han sköt. Titta så får ni se.

Lyssna kan ni också göra, det är inte utan att man undrar...

 

 

 

Vidare kan vi glädja oss åt att Leksands IF inte ligger under nedflyttningsstrecket till division 1. Än så länge. Ut med tränaren snarast!

 

Nu försvann både fotboll och hockey snabbt från nyhetsflödet och kändes plötsligt rätt betydelselöst.

 

En annan fundering som Syd har nu när vi snart kanske har undantagstillstånd i Sverige och polisbevakningen ökar kraftigt. Då borde ju fler andra brott upptäckas eller är man nu enbart fokuserad på att hitta en terrorist och ser mellan fingrarna med andra saker. Det skulle inte förvåna mig om man nu släpper igenom både felinställda halvljus, mopeder på gångbanor och andra otäckheter som vi är vana med att polisen beivrar. Många är dom också nu helt plötsligt, det måste ju vara alldeles tomt i fikarummen. Nu var Syd lite "vass" så här på kvällskvisten (han är nog lite trött) men Syd hörde häromveckan från den där källan som brukar vara välunderrättad att det är 52 områden i Sverige där polisen är tvåa på bollen så att säga. Det är oroande det!... också.....

 

Nej nu får vi allt pigga på oss lite grann:

 

 

var ett tag sedan och det var det även sedan vi gifte oss, fru Syd och jag. Idag är det bröllopsdag och det är ALLTID lätt att minnas eftersom det sammanfaller med Gustav Adolfstårta och bakelser. Det blev nästan en bakelse idag men efter att just han klämt en bit Toscatårta och kaffe så fick caféet vi passerade se sig lurade på ett besök.

 

Att fira bröllopsdagar är ingen stark gren för Syd James och så har det varit ända från början måste erkännas. På den första årsdagen ringde svärfar och gratulerade Syd, som, och det är helt sanningsenligt, inte hade en aning om vad det handlade om. -Har vi vunnit pengar? Blev den spontana frågan. Det hade vi inte gjort för övrigt...

 

Så kallade romantiska överraskningar har inte direkt stått som spön i backen. När jag idag kommunicerade med min närmaste kompis och berättade att jag kommit ihåg bröllopsdagen och även uppvaktat frun så blev den spontana kommentaren. "Va?? Då uppvaktade du antagligen med luktsalt för hon måste väl ha svimmat?".... nåja

 

Ett tillkortakommande kommer sällan ensamt. Fruns kompisgäng hade får några år sedan en omröstning om vem som var gift med den mest Oromantiske mannen. Skönt att lägga på topp ibland... nu skall det sägas att fru Syd själv inte deltog i nämnda omröstning men frågan är väl om ett deltagande hade förändrat bilden med Syd i vinnarcirkeln?

 

Till sitt försvar brukar Syd anföra att han inte är så noga med uppvaktning på egna högtidsdagar heller, inte klagar han om familjen missar Fars Dag till exempel, som är på SÖNDAG, i övermorgon, 8:e november. Tårta.....

Nejdå sånt brukar inte Syd ha några synpunkter på alls, på söndag som sagt.

 

 

Som ni minnesgoda läsare kommer ihåg så var fru Syd och Syd i Stockholm för någon vecka sedan. Det var inte bara Stockholm, det var galant middag också, med bordsplacering, fina rätter, fint porslin och allt som hör därtill, dock inte allsång typ den där när man skall hålla armkrok och gunga från sida till sida. "Vi rullar nånting hit och dit", sjunger man. Minns inte vad den låten heter, dock är det typ Evert Taube kanske eller Lill-Babs som står för originalet, det är en gammal slagdänga i alla fall.

Hur som helst så fick jag en West Ham-supporter till bordet. Högst ovanligt med kvinnliga West Ham-supporters, framförallt kanske som bordsdamer vid fina middagar. Men så var det nu hur som helst och inte nog med det, trots min rikssvenska dialekt så anade bordsdamen relativt omgående att det fanns ett samband mellan kvällens deltagande prinsessa och Syd, vi tala jussom lite lika den däringa Sofia å ja.

Så nä isen va bruuten så va de bara å gå på mä språkä som ja bruka gö förr nä ja skrev öm en pärson i närheta, en pärson söm vi kan kalla fö Hytt-Erik. Minnesgoa läsare minns säkert denne, en trevli pöjch. Nu ha ju Syd litä bröttöm om när han språkar så he blev jussom lite kneput å begripa. Så unnan för unnan så lätta ja upp språkä lite så he skulle bli enklare å hänga mä. Men å andra sia så tyckte jag nog att förståelsen blev bättre å bättre ju senare på kvänn.he blev.  Å när dä var sena natta så då satt språkä som fullt naturligt för min bordsdam och du kunde jag återgå te den rikssvenska dialekten, ge mig ut i festglansen, dansa till storband och känna mig som riktig storstadsperson. Så kan det gå till i den vida världen eller som vi säger på rikssvenska "så kan he gå te i värla".

 

Nu kan jag lugna oroliga läsare med att dialogen med min bordsdam höll en lite högre nivå än den som framgår på klippet nedan, tack o lov får man väl säga, annars hade det nog blivit sista gången på fin middag. åtminstone med samma bordsdam.....Tänk om språket och uppträdandet varit lika....

 

 

skall jag nu redogöra för. Ni som inte är ett dugg intresserade av psykologi, empati, fotboll eller snarliknande ämnen kan gå direkt till stycke 2 (två) nedan.

 

Hazard har varit totalt misslyckad i ett misslyckat Chelsea under hösten. Ni minns alla att Hazard blev "skadad" i slutskedet av matchen mot Swansea när Chelsea hade en man utvisad. Man kunde anta att Hazard låg för döden när han plågades svårt skadad, lite överdrivet. Hur som helst domaren vinkar in läkarteamet som springer in, får Hazard att resa sig och se rätt pigg ut. Men som reglerna föreskriver måste spelaren lämna planen för att sedan vinkas in av domaren. Så skedde också men på vägen tillbaka till bänken skälls den kvinnliga läkaren ut av Mourinho inför läktarpubliken, spelarbänk och andra, läkaren får sedemera sparken. Orsaken var att Mourinho hävdade att läkarna inte fattade att det INTE skulle springa in. Den kvinnliga läkaren och teamet totalt förnedrade av det "Special one". Har man den minsta empatiska förmåga, vilket vi teoretiskt sett skulle kunna tänka oss att Hazard och en del andra har så mår man dåligt, det är inte kul. Hazard är direkt orsak, de andra ser en obehaglig, tråkig situation utvecklas där Mourinho, empatiskt handikappad skulle jag tro, förnöjt konstaterar att "jag gör precis vad JAG vill och skiter fullständigt i om enskilda drabbas".

Det finns en ängslan i Chelsea, ingen äkta glädje, varför slita ihjäl sig för en coach som alltid sitter bakåtlutad med en arrogant leende på läpparna och med vetskapen om att imorgon kan det vara min tur att förnedras? Då fokuserar man på att inte göra fel, vilket inte alls är samma sak som att vilja göra rätt. Den ena känslan defensiv, den andra känslan offensiv med två helt skilda resultat. Äkta glädje, harmoni och positiv energi saknas i Chelsea FC. för närvarande. Den ryska oligarkens bästa gren inte nog inte heller empati, så därför ser det ut som det gör just nu tror Syd James.

 

För er andra som kommer in texten nu, här i stycke 2, så kan jag berätta att jag är i slutfasen på boken "Bön för Tjernobyl" obehaglig, berörande läsning.

Jag kan berätta att Fars Dag, en mycket viktig högtid, inte sammanfaller med All Helgonahelgen, märkligt. Det trodde jag, speciellt som jag lyckades identifiera en lite bakelse där i kylskåpet. Det visade sig dock vara svärmor som skickat hem den för att hon tyckte att Syd ser lite mager och "ämlu" ut.

Vidare kan jag berätta att träningen inte går något vidare f n. Sprang i och för sig fyra gånger förra veckan men det är inte den sedvanliga gasellspänsten i benen. Vadå inte annars heller?? Hur som helst nu är det mer som en plattfotad känguru som rör sig spåret. Förkylningskänsla är orsaken...

DESSUTOM kan jag berätta att trädgårdsarbete väntar.