Where the action is......
missade jag, eller rättare sagt, jag avstod från att åka ner till Stockholm i fredags när jag såg vädret och räknade med att mitt huvudnummer; Neil Young skulle börja spela 22.45. Två timmars speltid och hemfärd skulle innebära en landning på hemmaplan vid 3 eller halv 4 tiden. Och så hade vi ju planerat egen "action" hemma på lördagen med födelsedagsfirande för både fru Syd och Syd själv. Ingendera fyller år denna lördag, fru Syd har fyllt och Syd själv fyller på midsommarafton. Dalarna klarar dock bara midsommarafton, inte att samtidigt också fira Syd. Så det blev hemmaplan denna fredagskväll. Att jag sedan läste i dagens DN och SvD att Neil Young gjorde en kanonspelning gör man grämer sig igen, men jag tröstar mig med att ha införskaffat "Neil Young Archives 1" som släpptes förra veckan. Jag bestämde mig för CD versionen; 8 CD i en liten box men ångrade mig snart och beställde även DVD versionen 10 CD och en del annat material. Boxen på 2,8 kilo landade i fredags. Livet är härligt!
Nu kan dock försäkra oroliga läsare om att även om nu skivförsäljningen i Sverige under 2009 har ökat med 14% så beror det inte enbart på mig..........tror jag......ökningen tänker jag på...fru Syd hävdar dock att jag nog står för 14% av de totala försäljningen.............liten markering så där ibland.....
Hur som helst så var yngsta dotter Syd och Syd enda hemmavarande i fredags, jag lyckades övertala fröken att vi skulle titta på "Journey through the past" av........just det Neil Young. Vi switchade över från TV till DVD, drog igång filmen, 4-kanals ljud; och lyssnade till en konversation som fortsatte lika oavsett man åkte bil, pratade i studio, såg liveupptagningar med Buffalo Springfield eller sprang i korridorer. Utflipprad film, knäppt tyckte vi både tills dialogen avbröts med "Filmen presenteras av Estrella chips". Ja, ja så kan det gå, vi hade TV 3 ljudet istället för DVD filmen....................även om dialogen hade stämt ibland så var inte filmen så utflipprad som vi trodde. Vi skyller på trötthet.
Det är söndag f m nu och det tillhör ovanligheterna att det finns tid för bloggande denna tid på dygnet men det regnar, precis som igår och precis som i fredags och inte måttligt heller. Jag sprang i fredags kväll, 8-9 km i hällregn. NEJ! jag är inte helt knäpp! men jag var ganska ensam om jag säger så. Det var tomt och hemmastaden var defintivt inte "Where the action was" men å andra sidan hade jag definitivt min egen "Journey through the rain".
Jag tycker regnet börjar avta.......njae det kanske bara kommer mer i sidled nu, det blåser mer.........nej det regnar lika ser jag --------- Hör du Fru Syd! Vill du kolla på Journey through t.........vadå tvätt i torktumlaren som skall tas om hand?.......
Nu kan dock försäkra oroliga läsare om att även om nu skivförsäljningen i Sverige under 2009 har ökat med 14% så beror det inte enbart på mig..........tror jag......ökningen tänker jag på...fru Syd hävdar dock att jag nog står för 14% av de totala försäljningen.............liten markering så där ibland.....
Hur som helst så var yngsta dotter Syd och Syd enda hemmavarande i fredags, jag lyckades övertala fröken att vi skulle titta på "Journey through the past" av........just det Neil Young. Vi switchade över från TV till DVD, drog igång filmen, 4-kanals ljud; och lyssnade till en konversation som fortsatte lika oavsett man åkte bil, pratade i studio, såg liveupptagningar med Buffalo Springfield eller sprang i korridorer. Utflipprad film, knäppt tyckte vi både tills dialogen avbröts med "Filmen presenteras av Estrella chips". Ja, ja så kan det gå, vi hade TV 3 ljudet istället för DVD filmen....................även om dialogen hade stämt ibland så var inte filmen så utflipprad som vi trodde. Vi skyller på trötthet.
Det är söndag f m nu och det tillhör ovanligheterna att det finns tid för bloggande denna tid på dygnet men det regnar, precis som igår och precis som i fredags och inte måttligt heller. Jag sprang i fredags kväll, 8-9 km i hällregn. NEJ! jag är inte helt knäpp! men jag var ganska ensam om jag säger så. Det var tomt och hemmastaden var defintivt inte "Where the action was" men å andra sidan hade jag definitivt min egen "Journey through the rain".
Jag tycker regnet börjar avta.......njae det kanske bara kommer mer i sidled nu, det blåser mer.........nej det regnar lika ser jag --------- Hör du Fru Syd! Vill du kolla på Journey through t.........vadå tvätt i torktumlaren som skall tas om hand?.......
Nu kan den avslöjas; den absoluta TV-reklambluffen, eller?
Nu tänkte jag inte alls skriva om att jag fortfarande går omkring med ett litet nöjt Bruce Springsteen-leende på mina läppar, men jag blev imponerad, det skall erkännas. Jag skall damma av alla Springsteen plattor och köra på vinyl och CD.
Jag tänkte inte heller skriva om Sveriges förlust mot Danmark där Zlatan återigen gjorde en ganska zlät figur i landslagssammanhang. Nej Zlatan kommer bäst till sin rätt när han har bättre medspelare omkring sig och sämre motspelare emot sig...... Drar man denna slutsats tillräckligt långt skulle till och med Syd kunna bli en fotbollsstjärna (igen..det här med "igen" är en liten överdrift kanske)
Och jag tänkte inte heller med ett ord nämna "Band of Horses" som är en alldeles förträfflig liten indie-grupp som Syd och yngsta dotter Syd verkligen fastnat för.
Nej inget av ovanstående tänkte jag skriva om utan istället komma med ett avslöjande om den oerhört förljugna TV-reklamen. Ni har säkert hört debatten om att anti-rynk krämer är verkningslösa, att det där hårshampot inte gör det där långa svallande håret eller att även om Gilette rakhyvlar är "the best a man can get" så kommer inte kvinnor springande för att stryka på den välansade hakan. Aramani-doften får inte heller den effekten! Syd vet! Detta mina vänner är ändå bara en susning mot den egentliga bluffen som nu kan avslöjas!
Jag har kommit på att den mest lögnaktiga reklamen av allt är den där när någon hurtig person, oftast man, springer omkring i ett kök - lagar mat av något härligt halvfabrikat- dricker lite vin-jonglerar med pepparkvarnen-sjunger och dansar och ser fram emot att få se sina 48 vänner komma rusande in i en lägenhet på 22 kvadratmeter. Det mina vänner är den ultimata bluffen.
Syd sjunger inte i samband med matlagning, nej jag är rätt mycket Gunde Svan när jag skall laga mat; Jag mäter tiden på hur lång tid det tar att skala en potatis och sedan försöker jag pressa den tiden på nästa 30 pottisar. Nej jag njuter inte av tillagningsfasen och det är absolut ingen "mullig-mans-grej". Nej det är trist helt enkelt. Jag kan inte se mig själv sippande på ett glas rödvin, med lite soft musik i bakgrunden gnolandes laga till en liten fredagsmysrätt. Det är synd om fru Syd.
När fru Syd på fredagen eller lördagen frågar; "Vad skall vi laga för mat till ikväll?", då möts hon oftast av något av dessa svar:
a) "Jag vet inte - har inte du någon idé"
b) "Gör inget krångel - ta något enkelt så det går snabbt"
c) "För mig är det OK med en kopp te" - (det svaret brukar dock ifrågasättas och kontras med: Vad har du Syd ätit till lunch då? Och då svarar jag lite mumlande; gröt, alt fil, alt en burgare, alt en banan, alt macka, alt åt i torsdags).
d) "Jag kan göra en pizza" eller
e) "gör något som du brukar".
Svaren a-e brukar inte framkalla överdriven glädje.
Vad jag nu ville komma fram till är att den där hysteriska matlagningsglädjen måste vara en bluff eller sjunger ni i köket?
Jag tänkte inte heller skriva om Sveriges förlust mot Danmark där Zlatan återigen gjorde en ganska zlät figur i landslagssammanhang. Nej Zlatan kommer bäst till sin rätt när han har bättre medspelare omkring sig och sämre motspelare emot sig...... Drar man denna slutsats tillräckligt långt skulle till och med Syd kunna bli en fotbollsstjärna (igen..det här med "igen" är en liten överdrift kanske)
Och jag tänkte inte heller med ett ord nämna "Band of Horses" som är en alldeles förträfflig liten indie-grupp som Syd och yngsta dotter Syd verkligen fastnat för.
Nej inget av ovanstående tänkte jag skriva om utan istället komma med ett avslöjande om den oerhört förljugna TV-reklamen. Ni har säkert hört debatten om att anti-rynk krämer är verkningslösa, att det där hårshampot inte gör det där långa svallande håret eller att även om Gilette rakhyvlar är "the best a man can get" så kommer inte kvinnor springande för att stryka på den välansade hakan. Aramani-doften får inte heller den effekten! Syd vet! Detta mina vänner är ändå bara en susning mot den egentliga bluffen som nu kan avslöjas!
Jag har kommit på att den mest lögnaktiga reklamen av allt är den där när någon hurtig person, oftast man, springer omkring i ett kök - lagar mat av något härligt halvfabrikat- dricker lite vin-jonglerar med pepparkvarnen-sjunger och dansar och ser fram emot att få se sina 48 vänner komma rusande in i en lägenhet på 22 kvadratmeter. Det mina vänner är den ultimata bluffen.
Syd sjunger inte i samband med matlagning, nej jag är rätt mycket Gunde Svan när jag skall laga mat; Jag mäter tiden på hur lång tid det tar att skala en potatis och sedan försöker jag pressa den tiden på nästa 30 pottisar. Nej jag njuter inte av tillagningsfasen och det är absolut ingen "mullig-mans-grej". Nej det är trist helt enkelt. Jag kan inte se mig själv sippande på ett glas rödvin, med lite soft musik i bakgrunden gnolandes laga till en liten fredagsmysrätt. Det är synd om fru Syd.
När fru Syd på fredagen eller lördagen frågar; "Vad skall vi laga för mat till ikväll?", då möts hon oftast av något av dessa svar:
a) "Jag vet inte - har inte du någon idé"
b) "Gör inget krångel - ta något enkelt så det går snabbt"
c) "För mig är det OK med en kopp te" - (det svaret brukar dock ifrågasättas och kontras med: Vad har du Syd ätit till lunch då? Och då svarar jag lite mumlande; gröt, alt fil, alt en burgare, alt en banan, alt macka, alt åt i torsdags).
d) "Jag kan göra en pizza" eller
e) "gör något som du brukar".
Svaren a-e brukar inte framkalla överdriven glädje.
Vad jag nu ville komma fram till är att den där hysteriska matlagningsglädjen måste vara en bluff eller sjunger ni i köket?
The Boss is the Boss! Syd på plats!
Nu kom jag äntligen iväg till en Springsteen konsert. Jag har väntat och längtat och trots ett miserabelt väder så var torsdagens konsert på Stockholm Stadion en fantastisk upplevelse, vilka musiker i E Street Band. Vilken karisma Bruce har! Hans senaste CD kanske inte är hans bästa men ikväll växte även de låtarna och Working on a dream en klassiker redan. Jag skall jobba på min dröm: att se Bruce igen. Sedan vill jag se U2 (också)
Min vän L-san var med (ni minns väl honom från Sapporo i Japan): Så här skrev L-san idag: (L-san är sann Djurgårdare, sagt som en liten förklaring)
Pyttipanna och några öl på Limerick och sedan Stadion. Det brukar betyda hemmamatch. Men inte ikväll. Nu var det the Boss som hade intagit borgen. Förutsättningarna för en rock-konsert var inte de allra bästa. Det blåste, regnade och var bara 6-7 plusgrader. Publiken var "något" större än när blåränderna spelar. På grund av regnet gjorde alla som Kjelle och några fler brukar göra. Tar en extra öl och kommer i allra sista stund. Det innebar att det var enorma köer för att ta sig in. Men stämningen var god i kön. Jag lyckades dock tappa bort Syd och hans fru. Och sedan gick det inte att få kontakt via mobiltelefonen. Mobilnätet verkade fullständigt överbelamrat.
Hur som helst så bjöd Bruce på en magnifik konsert. Det var så att man bara stod där och gapade och glömde bort regnet. Dessutom glömde jag bort serietabeller, förluster, Zoran m m. Och det gröna mattan såg jag inte ett spår av. De första två timmarna av konserten skapade Bruce en näst intill elektrifierad stämning. Han började med "Who'll stop the rain" och slutade med "Twist and shout" och "Dancing in the dark". Gubbarna i E Street Band kan fortfarande.
Nu är det bara att drömma vidare. Om bättre tider. Både för ekonomin och för blåränderna. Förhoppningsvis ska det gå bättre med bara en boss i ledningen.
Ha en bra sommar!
Kopiera in dessa länkar och lyss!
http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/webbtv/artikel_3012757.svd
http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/webbtv/artikel_3012745.svd
Min vän L-san var med (ni minns väl honom från Sapporo i Japan): Så här skrev L-san idag: (L-san är sann Djurgårdare, sagt som en liten förklaring)
Pyttipanna och några öl på Limerick och sedan Stadion. Det brukar betyda hemmamatch. Men inte ikväll. Nu var det the Boss som hade intagit borgen. Förutsättningarna för en rock-konsert var inte de allra bästa. Det blåste, regnade och var bara 6-7 plusgrader. Publiken var "något" större än när blåränderna spelar. På grund av regnet gjorde alla som Kjelle och några fler brukar göra. Tar en extra öl och kommer i allra sista stund. Det innebar att det var enorma köer för att ta sig in. Men stämningen var god i kön. Jag lyckades dock tappa bort Syd och hans fru. Och sedan gick det inte att få kontakt via mobiltelefonen. Mobilnätet verkade fullständigt överbelamrat.
Hur som helst så bjöd Bruce på en magnifik konsert. Det var så att man bara stod där och gapade och glömde bort regnet. Dessutom glömde jag bort serietabeller, förluster, Zoran m m. Och det gröna mattan såg jag inte ett spår av. De första två timmarna av konserten skapade Bruce en näst intill elektrifierad stämning. Han började med "Who'll stop the rain" och slutade med "Twist and shout" och "Dancing in the dark". Gubbarna i E Street Band kan fortfarande.
Nu är det bara att drömma vidare. Om bättre tider. Både för ekonomin och för blåränderna. Förhoppningsvis ska det gå bättre med bara en boss i ledningen.
Ha en bra sommar!
Kopiera in dessa länkar och lyss!
http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/webbtv/artikel_3012757.svd
http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/webbtv/artikel_3012745.svd
Om det hade varit "På spåret" så
hade frågan till tittarna varit. "Fängelse för magen" vilken stad söker vi? I den staden har jag för övrigt varit denna vecka. Ni undrar över svaret: Bukarest ! Det var en riktig Oldsbergare det.
Första gången i Rumänien:
Rekommenderar jag en storstadssemester i Bukarest? Nej!
Rekommenderar jag shopping? Nej! (men det gör jag å andra sidan aldrig och ingenstans).
Har jag någon speciell känsla för gamla storlaget Steua Bukarest: Nej!
Jag har försökt hitta en känsla för att beskriva Bukarest och det blev så här:
Det fanns (kanske finns) en dansrestaurang i Sundbyberg en gång i tiden. Där, enligt mina fördomar och gissningar, handelsresande och bedagade damer möttes. Om jag håller mig till de bedagade damerna så dansade de i Sumpan, tisdag, onsdag, fredag och lördag. Upp till jobbet osv. Med tiden blir de lite luggslitna och då kör man på lite mer smink och i dansrestaurangens halvskumma lokaler ser de helt plötsligt lite galanta ut igen. Men som sagt under smínket och de glänsande klädesplaggen är det slitet både här och där.
Ungefär så kändes Bukarest. Flotta butiker i gatuplanet, men höjde du blicken en aning så var själva huset färdigt att rasa ihop. Det kändes som mycket fasad och lite bakom.
En hel del har blivit nyrika och andelen BMW 730 D och liknande fordon fanns det alldeles för många av. För att det riktigt skall stämma vill säga.
Gamle diktatorn Ciaocesceau (kolla inte stavningen är ni snälla) slog under sina sista år till med ett jättebygge, som ni säkert sett; Världens NÄST största byggnad är det, och bygget pågår än. Syds rumänska vänner var inte stolta men konstaterade lakonisk att "Det här vill ni ju se, ni utlänningar." Nja inte riktigt så kanske, men nästan så i alla fall. Det är klart att "stugan" är imponerande men när man betänker hur djävligt befolkningen hade under den tiden så bleknar imponansvärdet och blir inte mer galant än en bedagad dansråtta i Sumpan.
Pentagon i Washington DC, USA är för övrigt den största byggnaden i världen.
Bild:Utanför världens nästa största byggnad x 2
Photo: Steua-Syd
Nedan:
Dom gillar flöjt i Rumänien........
Photo: Guitar-Syd
Och jag köpte ingen dubbel-CD med "Best of Romanian Flute Music 1967-98"
Nej, det lät inte bra. Men det kanske var bra?
Första gången i Rumänien:
Rekommenderar jag en storstadssemester i Bukarest? Nej!
Rekommenderar jag shopping? Nej! (men det gör jag å andra sidan aldrig och ingenstans).
Har jag någon speciell känsla för gamla storlaget Steua Bukarest: Nej!
Jag har försökt hitta en känsla för att beskriva Bukarest och det blev så här:
Det fanns (kanske finns) en dansrestaurang i Sundbyberg en gång i tiden. Där, enligt mina fördomar och gissningar, handelsresande och bedagade damer möttes. Om jag håller mig till de bedagade damerna så dansade de i Sumpan, tisdag, onsdag, fredag och lördag. Upp till jobbet osv. Med tiden blir de lite luggslitna och då kör man på lite mer smink och i dansrestaurangens halvskumma lokaler ser de helt plötsligt lite galanta ut igen. Men som sagt under smínket och de glänsande klädesplaggen är det slitet både här och där.
Ungefär så kändes Bukarest. Flotta butiker i gatuplanet, men höjde du blicken en aning så var själva huset färdigt att rasa ihop. Det kändes som mycket fasad och lite bakom.
En hel del har blivit nyrika och andelen BMW 730 D och liknande fordon fanns det alldeles för många av. För att det riktigt skall stämma vill säga.
Gamle diktatorn Ciaocesceau (kolla inte stavningen är ni snälla) slog under sina sista år till med ett jättebygge, som ni säkert sett; Världens NÄST största byggnad är det, och bygget pågår än. Syds rumänska vänner var inte stolta men konstaterade lakonisk att "Det här vill ni ju se, ni utlänningar." Nja inte riktigt så kanske, men nästan så i alla fall. Det är klart att "stugan" är imponerande men när man betänker hur djävligt befolkningen hade under den tiden så bleknar imponansvärdet och blir inte mer galant än en bedagad dansråtta i Sumpan.
Pentagon i Washington DC, USA är för övrigt den största byggnaden i världen.
Bild:Utanför världens nästa största byggnad x 2
Photo: Steua-Syd
Nedan:
Dom gillar flöjt i Rumänien........
Photo: Guitar-Syd
Och jag köpte ingen dubbel-CD med "Best of Romanian Flute Music 1967-98"
Nej, det lät inte bra. Men det kanske var bra?
Nu närmar det sig..............................................,
slutet på maj alltså och då är det som vanligt; man funderar över vad den här månaden tog vägen. Vart tog du vägen Maj?
Maj är stressigt; man skall få igång trädgård, gräsklippare, pensel för att inte tala om att man skall njuta av våren också. Sedan skall det aktiveras och has sig på alla möjliga sätt.
Nu finns det en lite mer bestämd anledning att faktiskt se fram emot Maj månads slut just detta år.
Varför frågar vän av ordning? Ja. inte direkt av ordning kanske men i alla fall..
Jo för att den 2 juni så släpps äntligen den första Archives-boxen med Neil Young (beställningen är lagd) och två dagar senare skall vi hälsa på hos "The Boss". Se Springsteen alltså! Vilken vecka det blir!
Nu skall Syd närmast ta sig till Bukarest ett par dagar. Det blir en ny erfarenhet och rapport kommer. I Rumänien ligger Transsylvanien och där bodde Vampyrer, åtminstone om man skall tro de gamla biofilmerna, och det skall man ju för det är lika säkra fakta som det som sagts på bussen, för att minnas en gammal bekants förvåning när han överhörde en dialog om någon världslig fråga och slutrepliken var just den. SÅ ÄR DET för det har jag hört på bussen! End of discussion!
Maj är stressigt; man skall få igång trädgård, gräsklippare, pensel för att inte tala om att man skall njuta av våren också. Sedan skall det aktiveras och has sig på alla möjliga sätt.
Nu finns det en lite mer bestämd anledning att faktiskt se fram emot Maj månads slut just detta år.
Varför frågar vän av ordning? Ja. inte direkt av ordning kanske men i alla fall..
Jo för att den 2 juni så släpps äntligen den första Archives-boxen med Neil Young (beställningen är lagd) och två dagar senare skall vi hälsa på hos "The Boss". Se Springsteen alltså! Vilken vecka det blir!
Nu skall Syd närmast ta sig till Bukarest ett par dagar. Det blir en ny erfarenhet och rapport kommer. I Rumänien ligger Transsylvanien och där bodde Vampyrer, åtminstone om man skall tro de gamla biofilmerna, och det skall man ju för det är lika säkra fakta som det som sagts på bussen, för att minnas en gammal bekants förvåning när han överhörde en dialog om någon världslig fråga och slutrepliken var just den. SÅ ÄR DET för det har jag hört på bussen! End of discussion!
Syd reser runt, krockar med en tjäderhöna och ser ett nytt skyltrekord!
Jag sliter inte speciellt mycket på bilarnas lack och tänker dessutom på miljön (vattenåtgången) och följdaktligen uppmärksammas mina biltvättar när de väl inträffar. För några år sedan hade Syd en mycket bilintresserad granne som tvättade redan rena bilar (Syds bedömning). Vid ett besök i grann-garaget fick jag en gång en fråga om jag någon gång hade sett en burk med Bilvax! Jodå förklarade Syd: -En sådan där burk har jag också! - Jag gick till och med hem och letade fram nämnda burk men upptäckte då att utgångsdatum hade passerats med ja, ni tror väl inte det är möjligt men, med 17 år!
Nåja vad jag egentligen skulle komma fram till var att när man krockar med en tjäderhöna då behöver bilen tvättas! Det var förskäckligt vad en tjäderhöna lortar ner när man får henne i fronten i 100 km i timmen. Det var fjädrar, fågelbajs, blod och allt möjligt annat överallt.
Jag har farit vidare och kunde notera att ett svårslaget rekord nog är slaget! Under många år har skylten i Gnarp söder om Sundsvall innehaft rekordet: "Vi säljer mjukglass och bildäck" det är i sig en häpnadsväckande kombination men frågan är om inte halländska skylten med " Antikhandel och Strutsfarm" är strået vassare!?
Liten bildkavalkad Europa April 2009
Bryssel Centralstation. En liten macka innan tåget till Amsterdam
Tyckte först att det Var Göran Greijder från DalaDemokraten som stod där i den lite ruffiga centralstationen i Bryssel.
Amsterdams glädjekvarter. Cofeeshops och avklädda damer.
Tufft att vara rökare, inte minst på Irland
Dublin, Irland, Europa, Världen, Stilla flyter inte floden.
Transferbussen till Heathrow, London. Lågtaxa!
En liten fräckis, dock inte i Amsterdams glädjekvarter
Förra veckan klämde vi Bryssel som ni läst och så gjorde Syd en okulär besiktning av Amsterdams glädjekvarter. Sedan kan man undra hur mycket glädje det är i Amsterdams glädjekvarter. Coffee shops en masse och en massa galanta damer också förstås. Numer känns det dock inte speciellt utmanande att gå i dessa kvarter. Nej nu kör man guidade promenader för PRO-grupper. Låt vara att gubbarna släntrar efter hela tiden men överlag råder god stämning i gruppen.
Nog tyckte jag att många galanta damer blinkade lite speciellt åt mig när jag tog min promenad (ej i PRO-gruppen)men jag kom sedan på att det var nog för att mitt högra öga fortfarande var igensvullet. I skymningen kan det tas för en liten flirt. Med Syd flirtar aldrig! Han är en man, ingen flirtare heller!
Just nu sitter jag på ett hotellrum i London. Har precis varit bort till Stamford Bridge, Chelsea möter Barca ikväll. Syd tog sig till Chelsea´s Front Desk och frågade om hans biljett fanns för avhämtning. Any ticket for Mr Syd? Detta var min lilla fräckis!
Hur dom än letade och ringde och hade sig, så fanns ingen biljett. Mycket märkligt tyckte vi allihop men de har lovat ringa senare OM de hittar min biljett. Nu skulle det vara besvärande om de ringde för när Chelsea nu möter Barca hemma så är inte Syd i London. Jag hade för mig att det var hemma ikväll nämligen. De i Front Desk såg rätt frågande ut .......och jag är benägen att förstå dem.
Det fanns biljetter att köpa typ äta middag, snacka med spelarna se matchen till det facila priset av 595 pund. Alltså 6600 kronor någonting. Hade inte Ballack spelat i Chelsea så hade jag slagit till....nej nu skojjar jag lte med er. Inte om priset men om Ballack.Tyvärr tappade jag bort min tunnelbanebiljett så jag fick (valde) att gå hem igen. Jag hann dock köpa ett par CD; Bob Dylan´s nya, två med Seasick Steve, en med Warren Zevon och en med Booker T. Jag skall lite senare fortsätta skivjakten i London. Ni kan för övrigt Spotifya er lite grann och lyssna på "Werewolfes in London" med Warren Zevon. Bra är det!
Ni som följer Syds äventyr vet att det inte var så länge som Syd var i London och då bodde på motsvarande Faulty Towers, det gör jag inte nu det här är bättre. Mycket svängrum är det dock ont om men jag skall nog lyckas klämma ner mig någonstans för kvällens obligatoriska armhävningar och sit-ups. Sängen är väl 2 meter lång och rummet är nog 2 meter och fyra centimeter långt. Jag kommer inte att gå ut i korridoren och armhäva mig så ni som är oroliga behöver inte vara oroliga.
Annars ser jag ut som "folk" igen, är dock fortfarande oklar över om näsan är riktigt hel. Får bli en röntgen kanske.
Bilder kommer att införas på denna sida fredagen den 1 maj kl 10.01. Från resorna menar jag nu, inte eventuella röntgenbilder på näsan. Jag hoppar lite som ni märker och så blir det när den s k andan faller på.
Ja jag har varit i Dublin också, igår och i morse; priserna faller kraftigt där men de faller från extrema nivåer. Nu skall jag falla i säng, midnatt är passerad.
Nog tyckte jag att många galanta damer blinkade lite speciellt åt mig när jag tog min promenad (ej i PRO-gruppen)men jag kom sedan på att det var nog för att mitt högra öga fortfarande var igensvullet. I skymningen kan det tas för en liten flirt. Med Syd flirtar aldrig! Han är en man, ingen flirtare heller!
Just nu sitter jag på ett hotellrum i London. Har precis varit bort till Stamford Bridge, Chelsea möter Barca ikväll. Syd tog sig till Chelsea´s Front Desk och frågade om hans biljett fanns för avhämtning. Any ticket for Mr Syd? Detta var min lilla fräckis!
Hur dom än letade och ringde och hade sig, så fanns ingen biljett. Mycket märkligt tyckte vi allihop men de har lovat ringa senare OM de hittar min biljett. Nu skulle det vara besvärande om de ringde för när Chelsea nu möter Barca hemma så är inte Syd i London. Jag hade för mig att det var hemma ikväll nämligen. De i Front Desk såg rätt frågande ut .......och jag är benägen att förstå dem.
Det fanns biljetter att köpa typ äta middag, snacka med spelarna se matchen till det facila priset av 595 pund. Alltså 6600 kronor någonting. Hade inte Ballack spelat i Chelsea så hade jag slagit till....nej nu skojjar jag lte med er. Inte om priset men om Ballack.Tyvärr tappade jag bort min tunnelbanebiljett så jag fick (valde) att gå hem igen. Jag hann dock köpa ett par CD; Bob Dylan´s nya, två med Seasick Steve, en med Warren Zevon och en med Booker T. Jag skall lite senare fortsätta skivjakten i London. Ni kan för övrigt Spotifya er lite grann och lyssna på "Werewolfes in London" med Warren Zevon. Bra är det!
Ni som följer Syds äventyr vet att det inte var så länge som Syd var i London och då bodde på motsvarande Faulty Towers, det gör jag inte nu det här är bättre. Mycket svängrum är det dock ont om men jag skall nog lyckas klämma ner mig någonstans för kvällens obligatoriska armhävningar och sit-ups. Sängen är väl 2 meter lång och rummet är nog 2 meter och fyra centimeter långt. Jag kommer inte att gå ut i korridoren och armhäva mig så ni som är oroliga behöver inte vara oroliga.
Annars ser jag ut som "folk" igen, är dock fortfarande oklar över om näsan är riktigt hel. Får bli en röntgen kanske.
Bilder kommer att införas på denna sida fredagen den 1 maj kl 10.01. Från resorna menar jag nu, inte eventuella röntgenbilder på näsan. Jag hoppar lite som ni märker och så blir det när den s k andan faller på.
Ja jag har varit i Dublin också, igår och i morse; priserna faller kraftigt där men de faller från extrema nivåer. Nu skall jag falla i säng, midnatt är passerad.
Ingen fluga i soppan men väl en i ögat och tankar under en färd "genom Europa"
Tog mig trots "förlorad-boxare-på-teknisk-knock-out-utseende" ner till Brüssel idag. Ja, jag förklarade vid incheckningen vad jag hade gjort och så vidare. Man får lite sympatier då typ; "oj,oj det där måste ha gjort ont" och man ler då lite snett och säger; "javars men det kunde varit värre", här viker man inte ner sig heller! Det hade kunnat vara värre.
Hursomhelst så hade jag en stund över efter mötet i Bryssel och innan tåget till Amsterdam skulle gå och då styrdes givetvis kosan direkt till skivbutiken "Goupil o´phone" där vi, kära läsare, varit förut. Men vad händer? Trots solglasögon (som döljer utseendet till viss del - tänker då på ansiktet) så lyckas jag ändå få in en fluga i mitt andra öga.
Och det är klart att kommer man in i en skivbutik med mitt nuvarande utseende och går fram till innehavaren och ber honom titta om jag har en fluga i andra ögat, då förstår jag att han inte tittar så där väldigt noga utan ser mest förvånad ut. Någon dj---a fluga hittar han inte och nu är statusen så att Syd inte ens förmår leta efter skivor med inlevelse. Jag mår illa, de skaver i bägge ögonen och jag tappar lusten för skivköp! Då är det inte bra kan jag säga!
Nu sitter jag på tåget på väg mot Amsterdam och det känns som om man skall åka genom hela Europa, vi skall passera Mechelen, Antwerpen, Rotterdam, Schiphol och den ena metropolen efter den andra. Men herre guuuud, nu har vi åkt i 27 minuter och har redan passerat både Mechelen och Antwerpen och är med god fart på väg mot Rotterdam.. Tar man Tågkompaniet hemma så har man i bästa fall efter 27 minuter lyckats passera Smedjebacken eller Grängesberg.....ooops nu höll jag på att missa att vi åkte ur Belgien.
Jag skojade lite med fru Syd i morse och sa; "att som jag ser ut nu så är väl de enda affärsmöten där man egentligen platsar de som görs upp i Amsterdams Red Light District".
Nej precis, fru Syd tyckte inte heller att det var något roligt skämt.
Är det vackert här? Nja, det ser rätt lika ut här i "flatland"; Grönt är det, buskar och kanaler och tegelhus, och buskar och kanaler och tegelhus, och buskar och tegelhus, en tegelstad och lite buskar. Inget fel, absolut inte, men i vilket land man är spelar ingen roll, det är rätt lika som sagt. Nja, nu skymtar jag en tendens till kulle där borta i fjärran.
Nej det var en träddunge ser jag nu.
Boxer och Canal + i all ära. Här nere har de fler kanaler.
Det är kargare hemma än här i "Roosendaal" dit vi nu anländer. "Hej Syd, var bor du?" "Jag bor i Rosendalen", skulle Syd svara. Det låter väl lite mysigt, lite bröderna Lejonhjärta så där, men vi ordentliga svenskar skulle väl då antagligen ställa följdfrågan: "Vilket postnummer är det där då?"
Som sagt, Belgien försvann nyss bakom en buske och fram steg Holland, handelsfolket. Förutom landskapet så ser man en massa åkerier (Logistic Centers heter det numer). Men ni, måste vi inte bli lite mer lokala om vi skall klara miljön m.m. i framtiden? Inte skicka grönsaker och "grejjer" fram och tillbaka på vägarna hela tiden. Men det är klart att det är lättare att odla här, Hollands komparativa fördel som man läste om i Nationalekonomin en gång i tiden. Vi får väl skicka "grejjerna" och grönsakerna med tåg istället.
Nu slutar inte färden men väl mitt skrivande; (don´t worry readers, allt är skrivet off-line) för nu mår jag illa, endera för att jag mår illa av den tekniska knock-outen i lördags eller för att jag inte ätit lunch ännu, och nu är klockan 21.05. Det hade nog varit bättre att få den där flugan i soppan istället.
En spark av Häcken och ett slag i ansiktet! Uppdaterad!
Syd och tränarkollegor har varit på träningsläger med sitt älskade damlag. Vi gjorde Göteborg den äran under ett par dagar efter påsk. Grönt var det både på konstgräset och på naturdito. Givande dagar och dryg träning. Backträning två dagar gjorde att Syds ben dag tre knappt bar uppför den sista backövningen. Huvudet ville ett benen något annat.
Tisdag kväll såg vi den fantastiska Champions Leaguematchen mellan Chelsea och Liverpool, en match som redan är klassisk.
Onsdag kväll drog vi iväg till Rambergsvallen där Häcken mot alla odds tvålade dit IFK i derbyt med hela 4-1! BK Häcken gav verkligen IFK i spark i häcken. Antagligen kommer Häcken inte att göra fyra mål i en och samma allsvenska match på mycket länge. Hejarklacken var intensiv men består nog till 101 % av närboende. Hisingen, Hisingen är inte Göteborg som klacken skallade.
Klackledaren BK Häcken
Foto: Syd James Sports Photo
BK Häcken - IFK Göteborg har precis blivit 4-0
Foto: Syd James Hacken Photo
Väl hemkommen till den vacka hemorten så fylldes fredagen av en tolvtimmarsdag på jobbet, varefter en ny match på lördagsmorgonen med Dam U och sedan, och sedan......
Nu är det så beskaffat här i världen att när våren kommer så blir Syd alltid inspirerad och vill jobba i skogen. Så ifjol och så också i år. Ifjol fälldes träd och idag föll andan på att dra ihop stockarna. Syds skogsarbete är och har alltid varit förenat med fara! Inte för allmänheten men för Syd själv. Oftast brukar jag såga eller hugga mig själv någonstans! MEN så icke i år: Nej i år körde vi en annan variant kallad: Kasta stock! Om ni tänker er en gungbräda, vad händer om man sätter sig på ena sidan? jo det andra åker upp!
Fråga 2: Om nu en stock ligger på samma sätt som en gunga och så kastar Syd en stock som träffar i bortre ändan, vad händer då? Jo den ände som är närmast Syd får en katapultskjuts uppåt! Står man då ivägen gör det ont. Och gör ont är precis vad det gör!
Nu ser jag ut som en sämre tungviktsboxare! Akuten tyckte att jag klarat mig bra ändå så det är ju alltid en tröst! Näsbenet verkar ha hållit, inga tänder utslagna, ögat OK men några stygn i undre ögonbrynet och näsan är sned. Ingen hjänskakning tror vi; jag och farbror doktorn alltså.
Tisdag kväll såg vi den fantastiska Champions Leaguematchen mellan Chelsea och Liverpool, en match som redan är klassisk.
Onsdag kväll drog vi iväg till Rambergsvallen där Häcken mot alla odds tvålade dit IFK i derbyt med hela 4-1! BK Häcken gav verkligen IFK i spark i häcken. Antagligen kommer Häcken inte att göra fyra mål i en och samma allsvenska match på mycket länge. Hejarklacken var intensiv men består nog till 101 % av närboende. Hisingen, Hisingen är inte Göteborg som klacken skallade.
Klackledaren BK Häcken
Foto: Syd James Sports Photo
BK Häcken - IFK Göteborg har precis blivit 4-0
Foto: Syd James Hacken Photo
Väl hemkommen till den vacka hemorten så fylldes fredagen av en tolvtimmarsdag på jobbet, varefter en ny match på lördagsmorgonen med Dam U och sedan, och sedan......
Nu är det så beskaffat här i världen att när våren kommer så blir Syd alltid inspirerad och vill jobba i skogen. Så ifjol och så också i år. Ifjol fälldes träd och idag föll andan på att dra ihop stockarna. Syds skogsarbete är och har alltid varit förenat med fara! Inte för allmänheten men för Syd själv. Oftast brukar jag såga eller hugga mig själv någonstans! MEN så icke i år: Nej i år körde vi en annan variant kallad: Kasta stock! Om ni tänker er en gungbräda, vad händer om man sätter sig på ena sidan? jo det andra åker upp!
Fråga 2: Om nu en stock ligger på samma sätt som en gunga och så kastar Syd en stock som träffar i bortre ändan, vad händer då? Jo den ände som är närmast Syd får en katapultskjuts uppåt! Står man då ivägen gör det ont. Och gör ont är precis vad det gör!
Nu ser jag ut som en sämre tungviktsboxare! Akuten tyckte att jag klarat mig bra ändå så det är ju alltid en tröst! Näsbenet verkar ha hållit, inga tänder utslagna, ögat OK men några stygn i undre ögonbrynet och näsan är sned. Ingen hjänskakning tror vi; jag och farbror doktorn alltså.
Konstrundan Österlen part two: Peter Johnson keramiker
Fru Syd och undertecknad inhandlade under gårdagen två keramiska alster av vår närmast boende konstnär: keramikern och målaren Peter Johnson. Utomordentlig keramik som rekommenderas! Vid byns infart.
Peter Johnson med konst
Foto: Syd James Art Photo
Konstrundan Österlen påsken 2009 part one
Solen skiner och vi med den! Idag dock lite kyligare vindar från havet. Gjorde att litet avbrott i trädgårdsarbetet och påbörjade i liten konstrunda i byn. Och vad passar bättre än att börja hos byns störste; Curt Hillfon.
More to come!
Curt Hillfon
Foto: Syd James Art Photo
Curt Hillfon
Foto: Syd James Art Photo
Sedan inför jag ett litet stilleben från byn:
Stilleben: " Hästar på bete" (De där två prickarna längst bak)
Foto: Syd James Art Director Photo
More to come!
Curt Hillfon
Foto: Syd James Art Photo
Curt Hillfon
Foto: Syd James Art Photo
Sedan inför jag ett litet stilleben från byn:
Stilleben: " Hästar på bete" (De där två prickarna längst bak)
Foto: Syd James Art Director Photo
Country Doctor - inte de distriktsläkare jag minns precis
För ett par, kanske tre år sedan var jag i Dallas ett dygn eller kanske två. Snabba ryck över Atlanten och till Dallas och så hem igen, åkte måndag och var hemma onsdag igen vilket gör att mina tidsbegrepp fortfarande är lite suddiga. Hotellet jag bodde på var i alla fall inrymt i en historisk byggnad (Historical Building) låt vara att den uppfördes 1923 men i Dallas är det rikigt gammalt det..
Vi hade ett möte högt upp i ett glasat hus och där ropade värden och sa: "Mr Syd, come and have a look! Look over there, exactly there was President Kennedy shot to dead", och då kände man igen bilderna från TV och kände historiens vingslag.
Jag fick frågan; "Vad vill du se Syd, är det något du riktigt längtar efter?" Och ni som nu känner Syd vet svaret: "A Record Store please".
Vi for till Tower Records och jag bad personalen plocka fram "Dallas rock!" Och bland annat plockade de fram Country Doctor med skivan "The Body of Work" med låtar som "She got the pain (I got the suffering)", "No Broken Bones (Just broken feelings)" eller "She hasn´t had a headache since she left me" och andra liknande små alster.
Verkade spännande och det var riktigt spännande för skivan har aldrig gått att spela. Den var tom (vilket jag blev påmind om i lördags kväll när jag sorterade mina kära CD). Inget ljud så jag drog iväg ett mail till Tower Records, fick svar men sedan hände inget mer. Tower gick f ö i konkurs.......med Syd skojar man inte på det sättet nämligen ......
Nu i lördags slog jag till och skickade ett nytt mail, nu till något sjukhus i Dallas och vips fick jag svar och häromdagen kom en ny Country Doctor i ett kuvert från Dallas. Det är några läkare som är bandet och då tänker jag på Dr Holmgren i Fagersta, eller dr Hammarström i Gränges och tror inte att det skulle svängt speciellt mycket om dom plockat upp en gitarr eller kört ett trumsolo på en rondskål eller bäcken...
Tänk så det kan bli med dom här skivorna..
Vi hade ett möte högt upp i ett glasat hus och där ropade värden och sa: "Mr Syd, come and have a look! Look over there, exactly there was President Kennedy shot to dead", och då kände man igen bilderna från TV och kände historiens vingslag.
Jag fick frågan; "Vad vill du se Syd, är det något du riktigt längtar efter?" Och ni som nu känner Syd vet svaret: "A Record Store please".
Vi for till Tower Records och jag bad personalen plocka fram "Dallas rock!" Och bland annat plockade de fram Country Doctor med skivan "The Body of Work" med låtar som "She got the pain (I got the suffering)", "No Broken Bones (Just broken feelings)" eller "She hasn´t had a headache since she left me" och andra liknande små alster.
Verkade spännande och det var riktigt spännande för skivan har aldrig gått att spela. Den var tom (vilket jag blev påmind om i lördags kväll när jag sorterade mina kära CD). Inget ljud så jag drog iväg ett mail till Tower Records, fick svar men sedan hände inget mer. Tower gick f ö i konkurs.......med Syd skojar man inte på det sättet nämligen ......
Nu i lördags slog jag till och skickade ett nytt mail, nu till något sjukhus i Dallas och vips fick jag svar och häromdagen kom en ny Country Doctor i ett kuvert från Dallas. Det är några läkare som är bandet och då tänker jag på Dr Holmgren i Fagersta, eller dr Hammarström i Gränges och tror inte att det skulle svängt speciellt mycket om dom plockat upp en gitarr eller kört ett trumsolo på en rondskål eller bäcken...
Tänk så det kan bli med dom här skivorna..
Syd missar en 67:a för en 75:a
Syds starka sida är inte att hålla koll på födelsedagar, bröllopsdagar och andra nog så viktiga saker!
Jag bokade in en 67-åring för ett antal månader sedan, en vanlig måndag kväll i mars, i Sverige, i världen. Ja det var den 23:e mars jag bokade. För någon vecka sedan berättade jag för fru Syd att jag tänkte åka till en 67-åring på kvällen den 23:e mars. - "Den 23:e mars!??!" utropade fru Syd. -"Men min gode Syd har du glömt bort att din svärmor, MIN mamma, fyller 75 år den dagen??!!," sa fru Syd med en viss skärpa i stämman!
"Ja" svarade Syd tyst. Och sedan sade Syd med högre stämma: "F n det hade jag helt missat! Jag håller med om att jag borde kunna detta datum efter 35 års bekantskap". "Kan jag åka till 67-åringen tror du??"
Efter den frågan får man dra slutsatsen själv och nu fick 67-åringen klara sig utan mig den här måndagskvällen, det var liksom inte läge om jag säger så.
Nu hade jag mycket trevligt på kalaset, fick äta god tårta, flera bitar, och det började snöa och det skulle bli sent, och jag var trött, och jag skulle bli ännu tröttare efter en Stockholm t o r och jag skulle inte hinna träna, och jag har sett 67-åringen förut, och 67-åringen är inte i form alla gånger och hans turné har pågått sedan 1988, och alla var glada att jag var hemma, och han fick bara tre prickar i tidningen, och jag har ändå alla skivor (nej inte alla men), och nu hann jag springa, och skotta, och trött var jag och konserten för många år sedan i Göteborg var jättebra. Och Bob Dylan har jag sett flera gånger. Ja jag har sett svärmor fler men å andra sidan har jag inga skivor med svärmor.
Att man sedan minns andra datum som Chelseas FA Cup seger 1970, eller Leksands SM segrar och att Västanfors slog Bollnäs med 7-5 i bandy 1968 efter att ha legat under med 5-1 i halvtid och Lars-Evert Hansson ändå missade en straff är väl ett bevis på att minnet inte helt sviktar och att Jair slog inlägget till Pelé som nickade bollen precis nere vid stolproten men Gordon Banks räddade med fotbollshistoriens svettigaste räddning. När då då? Guadalajara 1970 om ni nu inte minns det.....
Jag bokade in en 67-åring för ett antal månader sedan, en vanlig måndag kväll i mars, i Sverige, i världen. Ja det var den 23:e mars jag bokade. För någon vecka sedan berättade jag för fru Syd att jag tänkte åka till en 67-åring på kvällen den 23:e mars. - "Den 23:e mars!??!" utropade fru Syd. -"Men min gode Syd har du glömt bort att din svärmor, MIN mamma, fyller 75 år den dagen??!!," sa fru Syd med en viss skärpa i stämman!
"Ja" svarade Syd tyst. Och sedan sade Syd med högre stämma: "F n det hade jag helt missat! Jag håller med om att jag borde kunna detta datum efter 35 års bekantskap". "Kan jag åka till 67-åringen tror du??"
Efter den frågan får man dra slutsatsen själv och nu fick 67-åringen klara sig utan mig den här måndagskvällen, det var liksom inte läge om jag säger så.
Nu hade jag mycket trevligt på kalaset, fick äta god tårta, flera bitar, och det började snöa och det skulle bli sent, och jag var trött, och jag skulle bli ännu tröttare efter en Stockholm t o r och jag skulle inte hinna träna, och jag har sett 67-åringen förut, och 67-åringen är inte i form alla gånger och hans turné har pågått sedan 1988, och alla var glada att jag var hemma, och han fick bara tre prickar i tidningen, och jag har ändå alla skivor (nej inte alla men), och nu hann jag springa, och skotta, och trött var jag och konserten för många år sedan i Göteborg var jättebra. Och Bob Dylan har jag sett flera gånger. Ja jag har sett svärmor fler men å andra sidan har jag inga skivor med svärmor.
Att man sedan minns andra datum som Chelseas FA Cup seger 1970, eller Leksands SM segrar och att Västanfors slog Bollnäs med 7-5 i bandy 1968 efter att ha legat under med 5-1 i halvtid och Lars-Evert Hansson ändå missade en straff är väl ett bevis på att minnet inte helt sviktar och att Jair slog inlägget till Pelé som nickade bollen precis nere vid stolproten men Gordon Banks räddade med fotbollshistoriens svettigaste räddning. När då då? Guadalajara 1970 om ni nu inte minns det.....
Syd im Syd Deutschland, im Nürnberg nermere bestimmt. Aber Leksand!
Warum sparken Sie die trainieren in Leksand heute? Darum praten allen hier im Deutschland om. Ich kann nicht antworten oder förklaren: Ich sage; Der Directeur in Leksand sollen Kempe und Jonsson sparken sehr lange sedan. Das kvalserie was eine Katastrophe im 2008 auch! To spät heute, nur sind diese säsong gestört. Leksand spielen ist scheisse! Grosse scheisse und die backen sind krank und kann nicht spielen.
Warum kann diese situation nicht waren in Södertälje oder Rögle oder AIK i stället. Wir, alle menschen, liebe Leksand und bleib sehr sorgsam wenn diese saken gehänden. Morgens kann den styrelse sparken die Directeur auch glaube ich!
Die spieler muss mit ihnen hertzen spielen, nicht allena die bezahlung kräven. Scherpen sie bitte! Und eine GROSSE Scherpen! TOR, TOR im den anderes tor bitte!
Nürnberg sind eine schöne alte stadt! I habe nicht sehen so mycken als ich arbeiten und arbeiten und dass mach mich nicht frei. Ich bin an der Messe och spreche deutsch hela tagen. Sehr schwer. Sie kann ist vieleicht nicht sehen aber Deutsch ist nicht meine favoriten sprache.
Und die Fernsehen, Ich hast die Galataraysal oder etwas gegen Hamburger Sports Verien heute abend fussball spielen und Galatararyara oder etwas verloren geseht. Nicht gut match.
Nur haben meine freunde eine SMS gesent zum mir och sagen das Leksand hat neue trainieren in dem båsen morgens. Kann gut bli!
Nur sind ich müde und solle nach dem bett meine steg machen, ich habe eine Cola trinken und das ich nicht gut så hier spät. Guten abend, schüss!
Nu är det kokta fläsket stekt - grisarna skållas levande!
Nu vill jag först betona att jag, Syd James, är djurvän men sedan måste jag få kommentera lite grann... Tydligen har de någonstans glömt att slakta grisarna innan man skållade dem! Något liknande var det i alla fall. Jag hörde på radion och slakteriföreståndaren på aktuellt ställe gjorde en s k "pudel", kröp till korset och tillstod att det här var inte bra, våra rutiner skall ses över!
Det håller vi med om, herregud tänk hur det skulle kunna bli; Just när man skall ta en bit av julskinkan då kutar skinkan iväg åt något håll, för att inte tala om grisfötterna.
Nej Scan och ni andra, se för tusan till att grisarna är ordentligt döda innan ni slaktar dem! Annars kan det har bli en riktig soppa det och ni får verkligen se till att hålla ordning i maten. Ligg still! vill man inte skrika när man skall stoppa i sig en pannbiff eller en liten smarrig blodpudding med lingonkål.
Det sistnämnda är f ö en traumatisk upplevelse från grundskolan. Tillsammans med fiskbullar i korintsås och köttsoppa med klimp är det något man försökt bearbeta hela sitt vuxna liv men fortfarande stockar det sig i halsen. .Nu klarar jag inte mer....... och bruna bönor......nej sluta nu, ge er!
Det håller vi med om, herregud tänk hur det skulle kunna bli; Just när man skall ta en bit av julskinkan då kutar skinkan iväg åt något håll, för att inte tala om grisfötterna.
Nej Scan och ni andra, se för tusan till att grisarna är ordentligt döda innan ni slaktar dem! Annars kan det har bli en riktig soppa det och ni får verkligen se till att hålla ordning i maten. Ligg still! vill man inte skrika när man skall stoppa i sig en pannbiff eller en liten smarrig blodpudding med lingonkål.
Det sistnämnda är f ö en traumatisk upplevelse från grundskolan. Tillsammans med fiskbullar i korintsås och köttsoppa med klimp är det något man försökt bearbeta hela sitt vuxna liv men fortfarande stockar det sig i halsen. .Nu klarar jag inte mer....... och bruna bönor......nej sluta nu, ge er!
God dag, god dag är det inte Syd James? Och en bön (till) för Leksands IF
Med tre backar som av olika anledningar försvann under Röglematchen så gick det inte. Och det var dessutom fel backar (tillfällighet??) som försvann varav Niemi nog är borta resten av säsongen. Det blir tungt det här. Men raka segrar nu mot AIK, Västerås och Växjö i dubbelmöten så är vi med. Och nog kommer både SSK och Rögle att tappa poäng. In LIF we trust!
Häromdagen var Syd på ICA (det är viktigt att veta att på orten där Syd bor finns det en annan släkt "James" som är och har varit sotare i generationer). Hur som helst så tyckte jag mig skymta en gammal arbetskamrat bakom en butikshylla, snett bakom snittgurkan f ö, glad skyndar jag fram och säger; "Hej!" Jag möts av ett mycket tveksamt ansikte....Jag fortsätter: "Känner du inte igen mig?" "Nej, det gör jag inte........", får jag till svar. Och jag börjar nu inse att det kanske inte är min gamla arbetskamrat, men skam den som ger sig; "Men ser du inte, det är ju James, Syd James!" Och då svarar min icke arbetskamrat: "Ja just ja det är ju sotaren!" Av någon anledning svarar jag då "Ja". Och min icke arbetskamrat säger: "Tänk, jag kände inte alls igen dig". Och då svarar jag av någon anledning: "Nej det är nog för att jag har keps!" (Jag var egentligen ute och tränade men effektiv skall man va) och sedan vinkar jag och går till kassan. Sedan ler jag ett igenkännande leende när min icke arbetskamrat ler mot sotaren.
Så det kan bli!
Häromdagen var Syd på ICA (det är viktigt att veta att på orten där Syd bor finns det en annan släkt "James" som är och har varit sotare i generationer). Hur som helst så tyckte jag mig skymta en gammal arbetskamrat bakom en butikshylla, snett bakom snittgurkan f ö, glad skyndar jag fram och säger; "Hej!" Jag möts av ett mycket tveksamt ansikte....Jag fortsätter: "Känner du inte igen mig?" "Nej, det gör jag inte........", får jag till svar. Och jag börjar nu inse att det kanske inte är min gamla arbetskamrat, men skam den som ger sig; "Men ser du inte, det är ju James, Syd James!" Och då svarar min icke arbetskamrat: "Ja just ja det är ju sotaren!" Av någon anledning svarar jag då "Ja". Och min icke arbetskamrat säger: "Tänk, jag kände inte alls igen dig". Och då svarar jag av någon anledning: "Nej det är nog för att jag har keps!" (Jag var egentligen ute och tränade men effektiv skall man va) och sedan vinkar jag och går till kassan. Sedan ler jag ett igenkännande leende när min icke arbetskamrat ler mot sotaren.
Så det kan bli!
"Fader vår" hos SEB och en stilla bön för Leksands IF
Aj, aj, aj det var inte bra att börja med en hemmaförlust mot Södertälje-kringlorna! Jag tycker väl ändå inte att LIF direkt underpresterade men lite mer taktisk kyla i början av andra hade varit bra. Leder man med 1-0, säkra hemåt! Men vi ber en stilla bön att kvalserien slutar lyckligt ändå!
SE-bankens ledning fick ju backa från sina totalt obefogade jättelönehöjningar, det var säkert under stor vånda och Syd har kommit över SEB-ledningens argument gentemot sin styrelse och ordförande, så här kunde det ha låtit;
"Fader Vår" - (SEB-varianten)
Fader vår som är i styrelserummet,
helgat vare ditt namn.
Tillkomme ditt rike,
ske din vilja, såsom i styrelserummet så ock på marknaden.
Vår dagliga bonus giv oss idag och förlåt oss våra skulder,
men låt oss kräva dem oss skyldiga äro.
Och inled oss gärna i frestelse,
men fräls in från aktiespararna.
Ty banken är din,
och makten och härligheten,
i evighet. Bonus!
SE-bankens ledning fick ju backa från sina totalt obefogade jättelönehöjningar, det var säkert under stor vånda och Syd har kommit över SEB-ledningens argument gentemot sin styrelse och ordförande, så här kunde det ha låtit;
"Fader Vår" - (SEB-varianten)
Fader vår som är i styrelserummet,
helgat vare ditt namn.
Tillkomme ditt rike,
ske din vilja, såsom i styrelserummet så ock på marknaden.
Vår dagliga bonus giv oss idag och förlåt oss våra skulder,
men låt oss kräva dem oss skyldiga äro.
Och inled oss gärna i frestelse,
men fräls in från aktiespararna.
Ty banken är din,
och makten och härligheten,
i evighet. Bonus!
I WooDoo land - ett arv av "Urkult", trodde Syd
Jag tog mig en tvådagars tur norrut under veckan. Myckenhet av snö och mycket vackert måste jag säga. Eftersom jag under veckan nyttjat min Leksandströja i samband med en Stockholmsresa så hittade jag den i väskan när mina möten var avklarade och jag skulle stoppa ner datorn.
Jag såg minns chans att sprida ett ljus i mörkret, nu när "Urkult" har vinterpaus. Jag passerade Nämforsen nämligen.
"Mina vänner," sa Syd, "för 2000 spänn får ni köpa en äkta matchtröja! Leksands IF nu inför kvalserien!"
Direkt hörde jag från de djupa skogarnas invånare: "Woodoo, Woodoo! "
Det var som tusan har Urkult introducerat Woodoo kulturen i detta område?
"Snälla ni jag sprider kultur, Leksand är kultur!" upprepade Syd.
Men icke, direkt upprepas detta "WooDoo, WooDoo!"
Jag smög försiktigt ner min tröja i väskan och vi åkte iväg på lunch och då klarnar plötsligt bilden! Tjejen på serveringen bär en märklig tingest till T-tröja med MoDo-märket på brös.... på ärmen. MoDo!MoDo! ja, ja även den bäste kan höra fel ibland......
Nämforsen, Näsåker, Ångermanland, Sverige den 12 mars 2009.
Foto: Syd James mobile
Jag såg minns chans att sprida ett ljus i mörkret, nu när "Urkult" har vinterpaus. Jag passerade Nämforsen nämligen.
"Mina vänner," sa Syd, "för 2000 spänn får ni köpa en äkta matchtröja! Leksands IF nu inför kvalserien!"
Direkt hörde jag från de djupa skogarnas invånare: "Woodoo, Woodoo! "
Det var som tusan har Urkult introducerat Woodoo kulturen i detta område?
"Snälla ni jag sprider kultur, Leksand är kultur!" upprepade Syd.
Men icke, direkt upprepas detta "WooDoo, WooDoo!"
Jag smög försiktigt ner min tröja i väskan och vi åkte iväg på lunch och då klarnar plötsligt bilden! Tjejen på serveringen bär en märklig tingest till T-tröja med MoDo-märket på brös.... på ärmen. MoDo!MoDo! ja, ja även den bäste kan höra fel ibland......
Nämforsen, Näsåker, Ångermanland, Sverige den 12 mars 2009.
Foto: Syd James mobile
Syd firar 1 år på bloggen
I mars 2008 inledde Syd sin karriär som bloggskrivare, för att vara mer exakt så var det den 12 mars. Vad minns ni och vad minns Syd av det första året?
Våren är kvalets tid och Leksands kamp för en plats i elitserien tog inledningsvis mycket av utrymmet. Trots en förstärkning hittad i Bryssel så gick det inte ifjol. Kanske i år men då får vi ha bättre klubbor.
Brysselförstärkning som ej gav avsedd effekt.
Ett annat återkommande inslag har varit kommentarerna om gamla Chelsea, det var roligare förr med Osgood, Bonetti och pojkarna innan Ryssarna tågade in med oligarkmiljarder.
Finanskrisen tog sedan allt mer över Syds uppmärksamhet och Syd kommenterade redan inledningvis händelseutvecklingen:
"I skrivande stund har Dow Jones index fallit med 4,1 % under denna onsdag. Är det konstigt att det har gått snett efter flera år med supernissar som sprungit omkring med bakåtkammat, slickat hår och lekt "Investors". Ju större risker desto större hjälte in den interna kretsen. Nu kan det få allvarliga följder och världen oroar sig. Dock inte killen på bilden, han pinkar på han i ur och skur och tar dagen som den kommer. Var och kollade in Mennaken ikväll, liten var han, nej han sa jag. Men det skvalade fint.
Pis in our time.
USA resan i Oktober blev ett annat kärt tema. Med jet-leg i armarna bland annat.
Kallt som sjutton på Empire States topp och sedan dess har värdet på New Yorks skyskrapor sjunkit rejält och rena snålblåsten råder numer på Wall Street.
Men trots alla spännande världshändelser: Det som uppmärksammats mest är trots allt den alldeles sanna historien: "En alldeles underbar morgon, en underbar dag:
"Fredag är en ganska bra dag i veckan. Snart helg, fint med snö ute, en helg ledig, riktigt lovande men först skall jag åka till Stockholm. Dit skall även äldsta dotter Syd med kompis följa med. Jag går upp 04.30, snabbduschar, på med tevatten och ut och hämtar tidningen. VA? Det lyser i bilen, inbrott?glömt släcka igår? nej jag har glömt nycklarna i för första gången och detta innebär att bilen är totaldöd.! Kluck , kluck låter det ungefär när man vrider på startnyckeln. Härligt; kvart i fem på morgonen, bilen död, tågtid att passa i Västerås, möten m m. Syd finner dock råd och kommer på att dra igång går inte med en automatlåda men kanske vi kan ta fru Syds bil och startkablar. Perfekt , rusar in efter nycklarna och rusar ut igen och schwwooppp, is på sista trappsteget, bägga benen rätt ut och ryggen in i trappsteget, jag riktigt hör hur revbenen knakar i fogarna men jag tycks klara mig med en lättare njurskada (lite överdrivet men ont gör det i alla fall). Nu rusar jag inte vidare precis men får igång andra bilen samtidigt som jag åter tycker mig höra fru Syds röst. Jag hörde något från sovrummets mörker om - "lite bensin" när jag var in efter nycklarna. Bilen startar dock, när jag äntligen lyckas få upp dörrlåset som frusit ihop, jag vänder bilen, ställer den strategisk för ikoppling av startkablar och hinner precis ta i kablarna när bilen drar en sista suck och konstaterar att bensinen nu ÄR slut. Jag använde en del kraftuttryck redan när jag var in och hämtade nycklarna och nu uppfinner jag fler. Volvo assistans!! Jag ringer; "vi är där om 30 minuter", ja jag måste åka om max 40 så skynda er. Kommer på att jag har bensin i gräsklipparen. Tömmer den och tömmer i bilen som startar, åker och tankar, hem igen och nu har Bärgaren kommit. Och den startar ,den lilla "raringen". In efter dotter som i stressen tappar sin mobil som omedelbart slutar fungera. Det är lungt säger jag för du skrev väl upp bokningsnumret som jag sa!? Nej har bara SMS och det syns ju inte. Vi åker! skynda dig! vi får ordna något på vägen! Hittar en annan telefon, tar med den, vi skall lyfta över SIM-kortet till den, som inte är laddad! Mörker. mörker Ta min! Sätt i i min säger jag, kanske en smula irriterat, ilsket, kanske. Men vad rädd om MITT SIM-kort!
Jag letar nu fortfarande i bilen efter tre dagar, hur ända in i h-----te kan ett kort försvinna så totalt INNE i bilen. Jag uppfann redan i fredags många nya kraftuttryck......... Dotter Syd skäms över pappa Syd och kompisen kryper ihop i baksätet. Sover? Säger inget i alla fall. Är du arg Syd? Jag är väl för i he......te inte arg!!! ARG? JAG!!!! Mitt SIM kort! Ja, men jag menade inte...det guppade till när du körde på den där snöklumpen! Kört på snöklump? Var. när? Aningen irriterad var jag nog, eller riktigt irriterad kanske...Lite stressad kanske, lite trött så där, tevattnet blev nog klart till någon annan.
Och sena till tåget är vi men vi hann och dottern kom hem välbehållen i söndags men utan resväska som tydligen en liten tant i Fagersta fått med sig. Ojdå så förargligt det kan bli ibland.."
Och det där SIM-kortet lyser alltjämt med sin frånvaro, nej jag har inte letat konstant i tre månader, jag har jobbat också! Vad tror ni egentligen?
Sedan vet jag att ni älskar alla skivor, skivaffärer och tänk nu har precis ett nytt Blogg-år börjat och förändringar kommer. Ny lay-out planeras, En bok kanske: Syd James Revue - den sanna sammanfattningen- ett år i cybervärldens mörka korridorer återberättad av skriftställaren - något sådant kanske titeln blir. Håll utkik - det kan bli något eller som Syd säger: Watch up!
Våren är kvalets tid och Leksands kamp för en plats i elitserien tog inledningsvis mycket av utrymmet. Trots en förstärkning hittad i Bryssel så gick det inte ifjol. Kanske i år men då får vi ha bättre klubbor.
Brysselförstärkning som ej gav avsedd effekt.
Ett annat återkommande inslag har varit kommentarerna om gamla Chelsea, det var roligare förr med Osgood, Bonetti och pojkarna innan Ryssarna tågade in med oligarkmiljarder.
Finanskrisen tog sedan allt mer över Syds uppmärksamhet och Syd kommenterade redan inledningvis händelseutvecklingen:
"I skrivande stund har Dow Jones index fallit med 4,1 % under denna onsdag. Är det konstigt att det har gått snett efter flera år med supernissar som sprungit omkring med bakåtkammat, slickat hår och lekt "Investors". Ju större risker desto större hjälte in den interna kretsen. Nu kan det få allvarliga följder och världen oroar sig. Dock inte killen på bilden, han pinkar på han i ur och skur och tar dagen som den kommer. Var och kollade in Mennaken ikväll, liten var han, nej han sa jag. Men det skvalade fint.
Pis in our time.
USA resan i Oktober blev ett annat kärt tema. Med jet-leg i armarna bland annat.
Kallt som sjutton på Empire States topp och sedan dess har värdet på New Yorks skyskrapor sjunkit rejält och rena snålblåsten råder numer på Wall Street.
Men trots alla spännande världshändelser: Det som uppmärksammats mest är trots allt den alldeles sanna historien: "En alldeles underbar morgon, en underbar dag:
"Fredag är en ganska bra dag i veckan. Snart helg, fint med snö ute, en helg ledig, riktigt lovande men först skall jag åka till Stockholm. Dit skall även äldsta dotter Syd med kompis följa med. Jag går upp 04.30, snabbduschar, på med tevatten och ut och hämtar tidningen. VA? Det lyser i bilen, inbrott?glömt släcka igår? nej jag har glömt nycklarna i för första gången och detta innebär att bilen är totaldöd.! Kluck , kluck låter det ungefär när man vrider på startnyckeln. Härligt; kvart i fem på morgonen, bilen död, tågtid att passa i Västerås, möten m m. Syd finner dock råd och kommer på att dra igång går inte med en automatlåda men kanske vi kan ta fru Syds bil och startkablar. Perfekt , rusar in efter nycklarna och rusar ut igen och schwwooppp, is på sista trappsteget, bägga benen rätt ut och ryggen in i trappsteget, jag riktigt hör hur revbenen knakar i fogarna men jag tycks klara mig med en lättare njurskada (lite överdrivet men ont gör det i alla fall). Nu rusar jag inte vidare precis men får igång andra bilen samtidigt som jag åter tycker mig höra fru Syds röst. Jag hörde något från sovrummets mörker om - "lite bensin" när jag var in efter nycklarna. Bilen startar dock, när jag äntligen lyckas få upp dörrlåset som frusit ihop, jag vänder bilen, ställer den strategisk för ikoppling av startkablar och hinner precis ta i kablarna när bilen drar en sista suck och konstaterar att bensinen nu ÄR slut. Jag använde en del kraftuttryck redan när jag var in och hämtade nycklarna och nu uppfinner jag fler. Volvo assistans!! Jag ringer; "vi är där om 30 minuter", ja jag måste åka om max 40 så skynda er. Kommer på att jag har bensin i gräsklipparen. Tömmer den och tömmer i bilen som startar, åker och tankar, hem igen och nu har Bärgaren kommit. Och den startar ,den lilla "raringen". In efter dotter som i stressen tappar sin mobil som omedelbart slutar fungera. Det är lungt säger jag för du skrev väl upp bokningsnumret som jag sa!? Nej har bara SMS och det syns ju inte. Vi åker! skynda dig! vi får ordna något på vägen! Hittar en annan telefon, tar med den, vi skall lyfta över SIM-kortet till den, som inte är laddad! Mörker. mörker Ta min! Sätt i i min säger jag, kanske en smula irriterat, ilsket, kanske. Men vad rädd om MITT SIM-kort!
Jag letar nu fortfarande i bilen efter tre dagar, hur ända in i h-----te kan ett kort försvinna så totalt INNE i bilen. Jag uppfann redan i fredags många nya kraftuttryck......... Dotter Syd skäms över pappa Syd och kompisen kryper ihop i baksätet. Sover? Säger inget i alla fall. Är du arg Syd? Jag är väl för i he......te inte arg!!! ARG? JAG!!!! Mitt SIM kort! Ja, men jag menade inte...det guppade till när du körde på den där snöklumpen! Kört på snöklump? Var. när? Aningen irriterad var jag nog, eller riktigt irriterad kanske...Lite stressad kanske, lite trött så där, tevattnet blev nog klart till någon annan.
Och sena till tåget är vi men vi hann och dottern kom hem välbehållen i söndags men utan resväska som tydligen en liten tant i Fagersta fått med sig. Ojdå så förargligt det kan bli ibland.."
Och det där SIM-kortet lyser alltjämt med sin frånvaro, nej jag har inte letat konstant i tre månader, jag har jobbat också! Vad tror ni egentligen?
Sedan vet jag att ni älskar alla skivor, skivaffärer och tänk nu har precis ett nytt Blogg-år börjat och förändringar kommer. Ny lay-out planeras, En bok kanske: Syd James Revue - den sanna sammanfattningen- ett år i cybervärldens mörka korridorer återberättad av skriftställaren - något sådant kanske titeln blir. Håll utkik - det kan bli något eller som Syd säger: Watch up!
