Nog måste det väl vara höjden av konsumtionsförnedring att trånande kunder rusar till en konkursutförsäljning i en Expertbutik och är så ivriga att fynda att det slutar med slagsmål och polisingripanden. Allt för att fynda något man inte ens tänkt köpa om det varit till ordinarie pris.
Kontanthanteringsfirman Panaxia har också gått i konkurs denna vecka och det behövs väl ingen Expert för att inse att någon tillskansat sig pengar i egen fick, det TROR Syd i alla fall.
Nu skall jag inte tynga er med djupa funderingar över den ekonomiska verkligheten där vi oroas över Greklands statsskuld som uppgår till omrking 400% av BNP tror jag det var, oroas vi lika mycket över Japans statsskuld på 2000%? Det behövs ingen Expert där heller för att förstå att 400 är mindre än 2000.
Nej vi skall istället förundras över den situation som inträtt i Syds liv; jag är säker på att det aldrig hänt tidigare men nu är det fyra TV-program som rullar och som jag följer med stort intresse. Ja nu tänker jag inte på fotboll för där har ju fyra matcher på raken aldrig varit några problem. Lite nördigt är det väl att man (dvs Syd) en lördag
kväll sitter upp till midnatt bara för att få se hur det gick till när West Ham kvitterade i 92:a minuten mot Sunderland. Jag vet hur mycket känsla det finns kring West Ham i östra London så då sitter man där. Nej nu är det Akutmottagning i London, två engelska deckare och Lilyhammer som triggar min TV-nerv. Kan någon Expert förklara för mig hur det har kunnat bli så här?
Och nu måste jag skynda vidare för att förutom programmen ovan så är det både Liverpool-Man U och Man C-Arsenal idag. Herregud, som påven brukar säga, hur skall man hinna med allting. Tur att i solen inte skiner idag i alla fall, det lättar samvetet.
Syd har med fru Syd och goda vänner varit i Rom. Det var dags nu att komma dit där antikens historia utspelade sig. Redan de gamla grekerna var ju i Rom så att säga så det var hög tid. Fascinerande stad måste jag säga, trots att man inte har någon bra rockmusik att botanisera i och trots att Syds italienska är lika hälsosam som floden som flyter genom staden, dvs direkt ohälsosam. Skulle man ramla i floden så rekommenderades genast ett sjukhusbesök och infektionshämmande sprutor. Då förstår ni på vilken nivå Syds italienska befinner sig.
Vi spatserade genom staden, såg den ena mer fantastiska byggnaden än den andra och hade en ny bekantskap till sällskap och ovärderlig guide.
Syd är ju alltid lite besvärlig och ställer inte frågan om byggnadens historia utan undrar istället hur stort kyrkans inflytande är i den dagliga samhällsstrukturen (stor är den) och hur pass stor korruptionen är (stor är den). Sedan gick vi till St Peterskyrkan (stor är den) och kollade Michelangelos takmålningar (stora är dom och högt sitter dom).
Påven var hemma i "stugan" men säkert upptagen med både det ena och det andra. Säkert tufft att vara mellanchef som han är, krav uppifrån och missnöje underifrån. Påvens chef är ju som en svensk målskytt i fotboll; osynlig men väldigt omtalad. Men något möte blev det inte och Vatikanen har ju lite skandalkris f n efter en massa märkliga finansiella transaktioner som varit på en sådan nivå att till och med den mest rutinerade abbotten skulle rodna där i biktstolen.
Hur som helst så var det mycket trevligt där i Rom trots att de två regndagar man brukar ha i september kom precis just nu men herregud, Rom tål väl lite regn, och vi med, vi hårdhudade svenskar som minns de två dagar som det INTE regnade i sommar.
Vi tar några bilder och berättar vidare.
"Snälla du (Påven eller herregud oklart), ge oss en målskytt till matchen mot Färöarna i nästa VM-kvalmatch".
Finanskrisen har slagit hårt i Påvedömet, men "Outlet" är det inte lite väl drastiskt? Inte Ullared till hösten?
Lite varmt i storstan är det.
"Skärp dig min son, jag ser att du döljer något i ditt sinne, så se mig i ögonen och sluta kolla på tjejerna därborta, Salve emperio!"
Världen äldsta yrke utövas i Rom, nu tyckte inte fru Syd att jag skulle "fota" dom så jag sa "OK" och fotade världens näst äldsta yrke istället.
Alla foton från Syd James Arkeologiska fotoarkiv, "Arciva de photo grande".
Nu tänker jag inte på den nya serien som började på TV 1 förra veckan och som handlar om akutmottagningen på Kings College Hospital i London, otroligt bra men nästan påfrestande att se. Där var det TRAUMA med stort T mest hela tiden.
Nej mitt trauma består i att jag är ålagd att infinna mig på IKEA i Västerås imorgon! IKEA är OK om man kan gå direkt till den grej man är därför att köpa och sedan ta sig snabbt ut igen. Jag vet att detta är ett scenario som aldrig inträffar men nu har vi i alla fall hittat en "deal" fru Syd och jag. Nu skall tilläggas att själva grundförhandlingen förlorade jag; alla mina argument om att det nog var bäst att jag INTE åkte till IKEA föll till marken i slutfasen. Jag grubblar på nya argument men nu har vi enats om att fru Syd åker några timmar tidigare medan jag kollar dotterns fotbollsmatch, kör lite äldreomvårdnad och sedan åker till Västerås. Då skall all rundvandring i labyrinterna vara klar, värmeljus och servetter köpta och helst skulle möblerna stå färdiga att lyfta in i släpet, inte nått riktigt ända fram där heller men ännu har jag några timmar på mig att lista ut något.
Annars känns det som man närmar sig årets sista löprunda i shorts, kändes lite kyligt ikväll och den känslan stämde, det vara bara 4 grader när jag kom hem. Lite trist kanske men samtidigt kan ju hösten vara skön, bortsett från det här med IKEA då.
Jag fick en trevlig present i helgen; engångssvampar för biltvätt. Tio stycken till och med! "Det här är bra Syd, nu har du tvättsvampar för några veckor" sa den glade givaren. "Tio veckor" tänkte Syd " det stämmer inte, de här svamparna kommer att räcka i tio år". "Minst"!
Varje gång jag besiktar bilen och besiktningsmannen eller kvinnan säger att; "det här är en välskött bil" ber jag att få detta skriftligt dokumenterat, stämplad med värsta bilbesiktningsstämpeln och lagt i ett förseglat kuvert. Självklart skall bilen tvättas; jag kan väl hålla med om att det kanske är för sällan eftersom de få gånger, OK den gången, jag senast tvättade bilen så kom grannen och ville föreviga händelsen på bild. En tidigare granne gav mig för ett antal år sedan en tvätthink, svampar (då också!), bilpolish och en vaxburk! Han frågade vänligt om jag någon gång sett en vaxburk tidigare, "det har jag", svarade Syd, "den står i garaget men bäst-före-datum passerades redan för åtta år sedan". Grannen har inte frågat något mer, om biltvätt.
För övrigt var fru Syd och jag ute och sprang där på spåret ikväll! När vi sprang där som bäst hörde vi utryckningssiréner, på väg mot Borlängehållet, kanske en olycka kommenterade vi, skall sanningen fram så kommenterade jag, fru Syd gillar inte att vi pratar när vi springer. "Spring iväg om du inte kan vara tyst", brukar hon säga ibland.Trots att jag bara kommer med små trevliga och uppmuntrande ord och meningar som; "försök sträcka på dig, höfterna framåt, försök sätta i fötterna så här (och så visar jag) istället". Eller små frågor som "skall du springa ett varv till? när vi är mitt på ett varv, eller att jag undrar om något hände i uppförsbacken. Då brukar jag få springa iväg... men nu var det så att när vi kom där på banan så mötte vi polisbilen där! "Har ni sett någon komma farande i en dj la fart på motorcykel?", frågade de. Tänkte först skoja till det lite och säga att det var nog fru Syds spurt som ni har sett! Men jag sa ingenting och någon MC hade vi inte sett men däremot hade vi hört en råbock vilket inte verkade intressant. Tänk så mycket spännande det ändå händer i skogen!
"Jag låg där på Syds gräsmatta och hade precis stött på en riktigt snygging som också låg där i gräset och såg så brun och slemmig ut. Henne skall jag minsann ha tänkte jag. Det var rätt många andra som tänkte samma sak för det var nästan lite trångt kring min tilltänkta. Blött var det! Regnat har det gjort mest hela sommaren och det är precis toppen.
Hur som helst, jag skulle precis till när jag kände något krama åt kring min kropp, jag lyftes upp i skyn och så föll jag, jag föll och föll, rätt ner i en grön plasthink visade det sig. Och inte bara jag. En hel drös var vi, både en del som jag gillade direkt och andra som såg lite för torra ut. Det började bli ganska mysigt där i hinken, vi hade nästan lite ormgrop och rätt var det var så damp snyggingen ner. Slemmig och go! Mums tänkte jag, det här artar sig.
När vi börjat komma igång i ormgropen så började det regna i hinken, konstigt regn tyckte vi. En gammal veteran som överlevt från förra säsongen skrek ut: Nu dj....ar börjar det bli kris! Det här känner jag igen. 95 oktan blyfritt från OK/Q8!
Usch, starkt blev det, andningen kändes tung och rätt var det var så lyftes hinken, vi skakades om, hälldes ut i en stenhög och sedan var rena blitzen över oss! Eldhav! Det sista jag minns är att den där Syd stod belåtet leende och hällde 95 oktan blyfritt över oss. Plötsligt, tog det eld i hans bensindunk och då hasade jag iväg, fort som en mask.
Jag kan lite människoprat och jag hörde att Syd sa; hur skall jag släcka det här? Hela dunken brinner ju! Jag vände mig om en gång innan jag försvann in under en maskros och då såg jag att den där Syd fått kontroll över dunken.
Nästa gång: då kanske det smäller! Och då blir det en mördarsnigels hämnd!"
så kan man kanske se en liten rest av sommarens solsken på kroppen. Eller är det rost efter allt regn? När man åkte mellan Fagersta och Ludvika ikväll så pendlade temperaturen mellan 11 och 13 grader. Vindrutetorkarna gick som lärkvingar och träden hängde tunga som av snö.
Det kändes lite trist att inse att sommaren nog är över nu trots att den egentligen aldrig började.
Men det finns alltid glädjeämnen, säger Syd som alltid är en rejäl optimist, inte direkt alltid kanske men lite då och då i alla fall. Som till exempel att Syd fått biljetter till Lundell i höst, två konserter; en i Uppsala och den sista i Stockholm. Reason to be cheerful!
Sedan såg jag en riktigt bra film igår, som yngsta dottern fått tips om, den hette någonting typ "Världens snabbaste Indian". En ganska lågmäld film, med tanke och viss vänlighet, rekommenderas och en "reason to be cheerful".
Efter det lyssnade jag på Nils Lofgrens skiva "Old School" som är riktigt riktigt bra, den skall ni lyssna på så här i höstens inledning. Nu ljuger jag för er! Filmen slutade 23.33 och då stupade Syd i säng, skivan har jag lyssnat på i flera veckor och den har växt hela tiden och åtminstone ett par låtar skall med på den kommande jul-CD:n.
Annars upprepas det mesta tycker jag; Eurokris, Grekland, Breivik, Syrien men så plötsligt något som bryter mönstret och upprör en hel värld enligt löpsedlarna ikväll; var det prins Harry som uppträtt naken? Jag tyckte rubriken sa så och om det är en "reason to be cheerful" låter jag vara osagt.
ja, jag vet inte vad allt som det blev nu så här när sommaren tog slut, sommaren kan man nog hantera för det blev ju inte mycket till sommar denna sommar även om det var just sommar när vi tillbringade några sommarveckor i Skåne.
Nej, jag känner OS-abstinens; det har varit trevligt att samlas kring OS-studion på kvällarna de här veckorna och så plötsligt - slut. Det har blivit tomt! Ikväll räddades man av Leif G W Persson "Engelska mord" men annars är det inte mycket att yvas över. En vänskapslandskamp mot Brasilien på Råsunda som man försöker pumpa upp till något viktigt - vad är det? Lite blaj!
Det mest skrämmande den här veckan enligt rubrikerna var att Carl Philip blev attackerad av något gäng när han var på nattklubb i Cannes. Nu visade det sig tydligen att han fått en liten knuff. Det var allt men nu minsann har han, enligt Aftonbladet, fått urinvägsinfektion. Hänger det ihop med nattklubbsbesöket måntro? Han kanske stod där i Cannes-mörkret och blev kall den lille stackaren - ja, nu menar jag Carl-Philip alltså, inte Carl-Philip´s.. Det lär vi aldrig få veta och det är nog lika bra det.
Några som säkert är riktigt bedrövade ikväll är alla Arsenalsupporters: van Persie till Manchester United! Det måste vara "worst-case"!
Jag skall försöka ta tag i mitt arrangemang med en fotbollsresa till England i höst. West Ham är mitt mål för dagen och Wimbledon eller varför inte besöka Newcaste och Sunderland eller, ja vi får se hur vi kan få till det.
Nu har jag försökt tänka på annat, som ni ser, det är onsdag idag och redan känns det som en evighet sedan man kunde kolla in dambrottning, herrarnas stående i gymnastik, triathlon, 100 m, 200 m 400 m 800 m 1500 m, 15mm (svensk i stav), 3000 m, 5000 m 10000 m, ännu fler meter, höga hopp och låga hopp, långa hopp och trestegshopp, förhoppningar (svensk simning), och nedslag (hästar), bommar och träffar, spjut, diskusar, borttappade släggkast och självförtroenden, skytte, och pilbågar, kanoter och segelbåtar, vattenpolo och judo, jodå det var med, dessutom var allt på engelska och allt var sååå trevligt (Jolly nice) och nu är det fyra år till Rio och då blir det inte lika kul för dygnet förskjuts.
Givetvis fick Christina Lugnet på Tillväxtverket kicken efter att Tillväxtverkets internrepresentation växt till sig rejält där i Grands salonger. Hur det nu skall gå med tillväxten i Sverige kan man undra över. Nu måste det in andra stimulansmedel för att folk skall jobba ordentligt där på de olika verken. Alla generaldirektörer är inkallade till sin minister och får sig en uppmaning: "Jobba på nu utan en massa snus, mxx och brännvin" för att citera en gammal svensk slagdänga. Riktigt så sa nog inte ministern men innebörden var den i alla fall. Vi kan i alla fall trösta oss med att vi inte tillhör världens lataste länder utan här lyser minsann flitens lampa (lågenergi givetvis) i de svenska stugorna. Åtminstone om man skall tro denna rankinglista:
Världens lataste länder
1.
Malta
71,9% av befolkningen inaktiva
2.
Swaziland
69,0% av befolkningen inaktiva
3.
Saudiarabien
68,8% av befolkningen inaktiva
4.
Serbien
68,3% av befolkningen inaktiva
5.
Argentina
68,3% av befolkningen inaktiva
6.
Mikronesien
66,3% av befolkningen inaktiva
7.
Kuwait
64,5% av befolkningen inaktiva
8.
Storbritannien
63,3% av befolkningen inaktiva
9.
Förenade Arabemiraten
62,5% av befolkningen inaktiva
10.
Malaysia
61,4% av befolkningen inaktiva
Källa: Daily Mail, the Lancet
Nu handlar inte detta om arbetsinsatser utom att "röra på sig" i största allmänhet. Och det har Syd gjort så här i OS-tider, dvs rört på sig, man har laddat för både brottningskval, seglingsdrama, brottningskval igen och nya seglingsdraman + hästskytte, strandhugg alla andra grener man inte visste att man var intresserad av. Mest impad är jag dock över Triathlon- damen. Fick nästan för mig att veteran-Triathlon vore något att slå sig på framöver. Tyvärr lär man väl inte få ställa upp i damklassen. Så nu har jag sprungit och simmat och cyklat så det står härliga till men ikväll blev det vila, order från högre ort. Någon större tillväxt av muskelmassan har jag dock inte sett ännu av all träning utan det är mest Träningsverken som växt till.
Springsteen på Ullevi uppfyller mig fortfarande totalt
och jag vill inte undanhålla er denna makalösa version av "Because the night", se klippet; efter tre minuter drar Nils Lofgren igång ett gitarrsolo som inte är av denna värld. Jo det är det men man vill hålla känslan kvar så länge så länge!
Klockan 17.30 befarade man det värsta; att konserten skulle ställas in för just då pågick det värsta skyfallet i Göteborg på fem år. Och det åskade! Skulle det bli värre väder än när Syd såg Springsteen på Stadion i Stockholm för några år sedan.
Men så blev det inte, regnet upphörde och Springsteen och E Street Band gjorde en makalös spelning. Frågan är om det är den bästa konsert jag sett, någonsin?
Nytt publikrekord med drygt 66 500 på Ullevi och en sanslös stämning redan en timme innan start. Syd är inte speciellt lättrörd men igår kändes det nära.
Jag lånar en recension från Expressen: Den säger allt, precis som det var!
"Bossens största klassiker i Sverige"
Bruce Springsteen
Ullevi, Göteborg
Publik: 66 561 (utsålt).
Vem:Bruce Springsteen, 62, solodebuterade 1973. På de flesta album har han haft sitt klassiska kompband, E Street Band, i ryggen. Exempelvis på supersuccén "Born in the USA".
Vad: Den andra och sista Sverigespelningen på "Wrecking ball"-turnén, som pågått sedan i mars. Redan i går, på sin 28:e konsert på svensk mark, satte Springsteen nytt publikrekord på Ullevi: 66 018 åskådare.
Bäst: Den kungliga avslutningen, som kröns med "Jungleland" - och regerar fullständigt med en ny flippad "Twist and shout"-fest.
Betyg med sting
Expressens betygsystem utgår från en femgradig skala där en geting står för "underkänd", två getingar för "godkänd", tre getingar för "bra", fyra getingar för "mycket bra" och fem getingar för "världsklass".
Med den magnifika avslutningen? Den formidabla låtlistan? Det helt galna satsningen? Med att börja räkna alla liter svett som den här triumfen måste ha kostat Bruce Springsteen och hans E Street Band?
Varför inte ta det från början?
Det är ju där Springsteen själv tar sats, på sin andra Ullevikväll.
Till skillnad från så många andra artister låter han hela fredagen ligga till grund för dag 2. Att han inte visade sig utanför hotellet under den regniga lördagen kan bara bero på en enda sak - att han satt på sitt rum och tecknade ner en helt knäckande klassiker i sitt anteckningsblock.
Det är ju bara att jämföra låtlistorna med varandra (den färska är publicerad på en sida nära dig). Det ser ut som om de är hämtade från två helt skilda turnéer. Det skulle lika gärna kunna skilja 24 månader mellan dem som 24 timmar.
Bara det är sjukt imponerande. Någon motsvarighet finns helt enkelt inte. Inga andra världsstjärnor vågar eller vill lika mycket.
Ännu mer imponerande är vilka ersättare amerikanen plockat fram för dag två.
Lördagskvällens sju första låtar lyste alla med sin frånvaro under den härliga fredagen - och på exakt den vägen fortsätter det.
Och den här gången hittar Springsteen en balans mellan rariteter och pålitliga klassiker som är helt ... perfekt.
Jag har sett Springsteen både här och där. Men framför allt här - på Ullevi. Midsommarhelgen 2003, andra kvällen 2008 ... Det är svårt att jämföra och rangordna minnen. Ungefär lika svårt som det är att jämföra Messi med Maradona. Men jag gör ett försök:
Det här måste vara det bästa jag sett någonsin med Springsteen?
Jag vet, det låter helt otroligt. Men sättet som Bruce och hans kumpaner tacklar såväl gamla favoriter som nya är också helt fantastiskt.
De kramar ur precis allt de har av sig själva, och gör några näst intill perfekta versioner av nummer som i vissa fall passerat sin zenit för årtionden sedan. De trollar fram en magisk kväll.
Och själva tricket utförs på det givna stället - i den här turnéns nyckelnummer "My city of ruins", för kvällen hela 15 minuter långt. Det är så stort, så mäktigt och så hjärtligt att man slås av märkliga tvångstankar om att kasta datorn i väggen och tränga sig längst fram för att få koll på miraklet.
Men det är egentligen lika tydligt från läktarplats:
Efter "My city of ruins" kliver Bruce Springsteen och E Street Band in en zon där varenda textrad, varenda ackord, varenda låt blir till ett manifest över den här turnéns mäktiga kraft.
Det är allvar och glädje, det är skratt och gråt och det är ett ljuvligt, galet, euforiskt avsked som aldrig vill ta slut - men där Springsteen ändå till sist lämnar scenen, efter tre timmar och 37 minuter efter att ha stått och ropat "Tack! Vi älskar er! We love you! God bless!".
Det är bland det finaste jag sett. Och ja, det är det bästa jag sett med Springsteen.
Det enda molnet är en avgasstrimma från ett flygplan som just passerade förbi på den klarblå himlen, om jag ser rätt så är det en Boeing 737 Flightnr KL439 från Amsterdam på väg mot Japan. Samma flight som Syd tog för något år sedan. Se gärna reportage från Japan.
Men vänta, nu kommer det ett plan till, nu är det en till Boeing 737, ser jag, kan det vara SK 123 på väg från Copenhagen Airport till Litauen måntro? Samma flight som Syd tog för något år sedan. Se gärna reportage från Litauen.
Det är tufft på semestern med OS-invigning ikväll, Springsteen imorgon och Beach Boys på söndag. Vädret hoppas jag står oss bi men blir det regnskurar så blir det väl just där man är. Annars är det ett fantastiskt väder på Österlen, klarblå himmel, allt varmare i vattnet, uppe vid 17 grader nu och man inser att det faktiskt finns något som svensk sommar!
Nu skall jag ut och måla innan stranden skall tas i besiktning, till och med Syd förmår ligga still några minuter i taget. Idag har alla tidningar kommit så man kan nog ligga en 22-23 minuter innan det är dags för fika och cykla hem igen.
Solen skiner och Telia ger bra service och det är inget skämt!
Det Mellansvenska vädret har inte bjudit på många glädjeämnen i år men nu befinner sig Syd inte där utan i sydliga Sverige och häromdagen dök det upp en stark lampa som visade sig vara solen! Den har hållit sig synlig, så synlig att det till och med gjort att man kunnat ta sig ett avsvalkande dopp i havet. Avsvalkande är ett understatement för det här var nog på "topp tre" över kallt badvatten. 12 grader för några år sedan är fortfarande köldrekordet, idag var det säkert 15. Lite småvarmt med andra ord.
Lite småvarm brukar man bli när man har med Telia att göra! Ja egentligen alla telebolag och andra som ringer och försöker förmå en att köpa saker eller uppgradera internetkapaciteten som var fallet denna gång. Inte nog med att routern kom med posten - den fungerade men lät väldigt mycket.
Telia ringer och frågor; Hur är det? Fungerar allt som det ska? - Ja det fungerar men den låter som högt! -Den stör till och med! - Vi skickar en ny, säger Telia, du har den på måndag!
Telia ringer måndag: -Har du fått den nya routern? - Nej inte än!
Telia ringer tisdag; -Har du fått din nya router? - Ja men jag har inte kopplat in den än!
-Ring mig, säger Telia, när du kopplat in!
Och jag ringer, routern är tyst och den fungerar och Telia säger: -Bra då är vi nöjda! - Men hallå där, så här smidit skall det väl ändå inte vara, speciellt inte när det är vackert väder.
-Sedan har man ju lärt sig att man inte skall sola så mycket mellan 11-15 på dagarna, inte springa 8-9 km heller kanske, när man nu tänker efter lite om dagens övriga händelser., Solen tar hårt även om man bara springer omkring lite grann........
Nils Lofgren intervjuas i senaste numret av "Nya upplagan". Rätt spännande tidning som ges ut gratis i Skåne, huvudsäte i Lund. Det går att prenumera!
Nils Lofgren är ju som ni alla vet med i "E Street Band" och på väg till Sverige för konserter i Göteborg nästa helg. Syd skall vara på plats är det meningen. Givetvis hoppas vi på bättre väder denna gång, jämfört då med förra gången vi såg Springsteen och E Street Band. Att hoppas på bättre väder just detta år är kanske att ta i men då var det hällregn i tre timmar......så mycket sämre kan det inte bli. Möjligen om vi tillför åska och strömavbrott!
Nästa vecka blir musikalisk spännade med Springsteen på lördag och Beach Boys på söndag. Kommande måndag skulle man dessutom kunna se ZZ Top i Ystad.
Men nu var det egentligen Nils Lofgren vill skulle prata om, född i Värmland, flyttade till USA som treåring och startade eget band "The Grin" som sextonåring och sedan dess har han kuskat på vägarna Det finns mycket i Lofgrens musikskatt som är värt att lyssna på, inte minst när han sjunger Neil Young låtar på den näst senaste skivan.
I 27 år har Nils spelat med Bruce. Dock blir det inget dragspel denna gång, säger Nils, senast det begav sig så inledde han hela konserten med just en dragspelslåt.
Tredje dagens semester; jag tyckte att jag kände mig lite orkeslös nu vid 19-tiden efter idogt trädgårdsarbete och en cykeltur för att handla. Men insåg då plötsligt att jag inte ätit sedan i morse, ja en liten fika en samband med cykelturen för att vara helt ärlig. Det kändes ändå skönt att finna en förklaring till att man kände sig lite matt. Blev lite fundersam en stund där jag låg i hallonbuskarna och kände hur både ork och inspiration försvann..
Jodå det finns mat i kylskåpet så jag vet inte vart tiden tog vägen, helt plötsligt hade dagen försvunnit och både lunch och f m fika var puts väck. Det måste vara detta med semestertider som gör att det inte blir tid för mat.
Tittade på Leif GW Perssons "Londonmord" ikväll. (Ni noterade väl att Leif fick "Piratenpriset" i år, mycket populärt val, "publikrekord" i Kiviks hamn). Notting Hill vara platsen för dagens gamla mordberättelse. En av den brittiska kriminalhistoriens värsta seriemördare handlade det om. Avrättad genom hängning 1953 av en bödel vars namn jag glömt. En bödel som med liv och lust gick in för sitt jobb. Yrket är avskaffat i de flesta länder numer så någon bödelutbildning på högskola och universitet blir aldrig aktuell. Annars hade det ju kunnat bli ett spännande program på vilket universitet som helst: jag kan tänka mig en 15 poängs introduktionskurs i studentlivet; "Hänga i cafeterian", 15 poäng i en snarlik kurs; " Häng me på party" och sedan en kurs i positivt tänkande ; "Häng inte läpp" alla dessa kurser som kompensation för de lite dystrare avsnitten i kursprogrammet. Det skulle nog bli många repetioner inför tentamen för ingen vill ju hängas ut som misslyckad student. Men så blir det nu inte.
Kiviks marknad är över för i år: "William-Arnes motorcirkus" på plats som vanligt. Men glest med strippor och andra Vaudeville arrangemang. Annars var det mest typ strippor som den här Notting Hill mördaren hade smak för på 1940- och 50-talet där i London.
Syd James roar sig på andras bekostnad? (En nyhetssammanfattning)
Den kinesiska folkgruppen "urigurerna" har fram till dags dato utvisats till Kina utan nåd av Migrationsverket. Nu tror vi att det svenska vädret gjort att Migrationsverket ändrat sin bedömning. "Vi har fått ny information säger Migrationsverket men vi kan inte berätta vad det är, för det är hemligt". Men Syds informatörer tror sig veta att det svenska vädret är orsaken. Den person på Migrationsverket som Syds kontaktkälla känner säger att: "Som vädret nu är så kan man ju inte visa ut en urigur i ur och skur".
Mont Blanc lockar många bergbestigare, dock inte Syd James. Idag på morgonen omkom åtta eller nio klättrare efter att en lavin dragit med sig en grupp på 28 personer; "Trots ett massivt räddningspådrag med helikopter och hundar på 4000 meters höjd så kunde inte alla räddas" Det tror vi på; helikoptern alltså men hundarna, nja för stora känns dom.
Man kan inte skoja om allting, nyheten om att en person avlidit vid Leksands sommarland efter att ha drunknat kan man inte skoja om.Så det gör vi inte.
Efter moget övervägande har bulgariska bärplockare nu anlänt till Hälsingeskogarna. Det tältar i skogen eftersom det inte skulle bära sig ekonomiskt om de skulle tvingas betala campingavgift. Nu får de dock inte tälta mer än ett dygn på samma ställe, en insikt kommit som en obehaglig överraskning för dessa stackars bärplockare som väntar på att bären nu skall mogna. Nu får de bära runt på sina grejjer varje kväll, för veteranerna i gruppen är detta inget problem men tänk på "blåbären" som är har för första gången.
Över hundra personer omkom vid en brand i Nigerdeltat efter att en tankbil vält. I nästa påannons varnas "känsliga tittare" för nu skall vi se hur getter tvingas EU-märkas i öronen och det är minsann inte roligt att se. Två märken skall sättas fast; ett i vardera öra överaskande nog och dessa märken resulterar ofta i inflammerade sår. EU har så mycket för sig så man gitter snart inte bry sig och getbönderna tycker att det är mest fårskallar som sitter och beslutar i Bryssel. Ge oss våra getter tillbaka skalla ropen! Det har England krävt i många år och har till och med en känd sång på temat;
"Idag har jag haft en rejält ledig dag", säger Syd i en kommentar till sitt besök i Saltsjöbaden. Två träningspass, lite fika och promenader då tycker man sig ha haft en riktig lång semester.
Jag kom på att tiden trots alls inte går fortare nu förtiden utan att tiden normalt upptas av så många saker som skall göras och då räcker den inte till riktigt.
Syd har dock berättat för fru Syd att så många sådana här dagar det klarar man inte av. Redan på eftermiddagen började en viss otålighet infinna sig men Syd bet ihop och var fortsatt trevlig och positiv. Det finns en mycket positiv sak härute i skärgården, jag förutom hav, fina hus och sånt där, det mest positiva är faktiskt det som inte finns; butiker, ingen shoppning och det är en stor lättnad.
Vi gjorde ett litet besök vid Kungliga segelsällskapets kaffestuga (som antagligen hetter något annat typ KSSS aqua bar eller något sådant). Där bland många andra satt i alla fall ett par, han en typisk seglare från Saltsjöbaden och hon av asiatiskt ursprung och de var inget äkta par det kan jag garantera. Det lyste köp- och betalningsvilja i den relationen lång väg! De satt på frontdeck i baren och ju mer vin som intogs desto fler andra grepp intogs också. Spännande var det, så spännande att fru Syd tyckte det kändes lite besvärligt men jag tog ett kort istället (läggs ut framöver) men sedan gick vi.
Kvinnan verkade synnerligen bekant till utseendet, påminde starkt om en dam jag såg på Globen för några månader sedan. Lika utmanande då men mannen han var utbytt han. Intressant var det som sagt.
Efter 40 års sökande har forskare på CERN hittat Higgs partikel, det största som hänt fysiken på 40 år! Och nu pratar man om Nobelprismöjligheter. Higgs partikel verkar vara så liten så liten så frågan är om man ens kan se den med förstoringsglas.
Hur som helst så tror jag fler forskningsområden ligger i samma fas och också kan belönas med nobelpris, Ekonomipriset tror jag kommer att gå till den som hittar en ärlig skattebetalare i Grekland. Det har man också letat efter i 40 år, minst.
