Konfirmation i St Cloud och snöstorm i New York
Vi var därefter på Party, eller konfirmationsfest, utökad då många också ville träffa Syd med familj. Mer än halva Syds släkt bor där så. ( Ben x 7, Randys bror m fam, mor, godmother, The old team; Vivian, Dorothy, Grace and John, Mora x 3, Joy and Ron, Mark and Jan, Sandy and Dave, Jil, Evan-ej släkt) Parantesnoteringar för internt bruk.
Måndagen gick i motionens tecken, Syd sprang en 6 miles (knappt 10 km) runda i skogen, på kvällen klättervägg och det gick rätt bra men att ta sig över den där överhängsklippan gick .....nästan. Armarna totalt körda efter en knapp timme.
Tisdag; resa till New York, kallt men vackert i Minnesota, kallt och storm i New York. "We will hit som heavy turbulence within 10 minutes, we do a final cleaning now, secure all your belongings - fasten you seatbelts tight". Jättekul.........
Åååå hej var det går. Gröna Lund OK men inte flygplan tack!
New York, tionde resan till USA men 26 år sedan sist i NY. Staden är förändrad. Nolltoleransen har givit resultat, peppar peppar. Köpte en guide till NY och fick tips om ett häftigt hamburger-joint, inte alls långt ifrån där vi bor. Häftigt var det och kanongoda burgare.
Idag skall vi trampa NY:s gator. Och internet är gratis på hotellet.
Nästa problemområde kommer att bli kommersiella fastigheter. For sale or for lease "överallt".
English summary: I tell about the confirmation services, the party afterwards, climbing on Monday and that we hit the snow storm in New York. Asking for sponsors for a Be fam tour in Sweden.
In Syd we trust
Klipp från Syd för en veckan sedan:
Även Islands banker drabbas nu och som ni alla vet är det en isländsk bank bakom ägarna i West Ham United. Inte bra och det skulle inte förvåna mig om Hammers snart byter ägare. Det är f ö skönt när lilla Wigan slår Manchester City med sina nya dollarmiljardärer
Klipp från BBC idag:
West Ham insist they will not be affected by Iceland's second-biggest bank, Landsbanki, being placed into receivership on Tuesday.
Vi väntar och ser! Jag tror Syd får rätt. Och då ligger West Ham pyrt till och det gillar vi inte för det är mycket hjärta i East End, för mycket hjärta för att finansen skall få förstöra.
Syd söker jobb som finanshaj?
Syd såg att många finanshajar i Londons finanskvarter bedriver aktiv sökkampanj för att få ett jobb på svenska banker, mäklarinstitut och Hedge-fonder. De ni! Men Syd säger: Titta på meritlistan, de har redan satt hela finansen på pottkanten i USA och England och Spanien. Det räcker! Tvätta ur brylcreamen - nu är det inte Brylcream som används utan mer "Gilette Extra Superior Man Attractive Smell Hair Dust Special" eller något annat liknande. Resultatet är dock detsamma. Nej finanshajar rufsa till er lite sådär friluftsaktigt i håret och kavla upp ärmarna - ja de de där vita med monogram som sitter närmast händerna på skjortan. Manchettknapparna kan lösas in. Dessutom är Stureplan redan trångbodd. Vi behöver inte fler. Ta ett riktigt jobb. Jo man får lön! Nu låter Syd lite negativ, lite cynisk, tycker ni inte?
Pratade med USA igår och det är irriterat därborta men ikväll går säkert räddningsprogrammet igenom efter några ordvändningar och starka påtryckningar. Börsen tar ett glädjeskutt men stabilt ännu, nej knappast. Hur var det nu då söker Syd egentligen jobb som finanshaj.?Nej, det skulle inte gå; Syd i bakåtkammat hår? Nej! Springa runt på Stureplan? Nej! Nej ni ser, det skulle aldrig funka, låt vara att Syd kan ekonomi och räkna plus och minus men det verkar ju inte vara något man efterfrågar i dessa kretsar. Förresten om värdepapper blir värdelösa kallas de då fortfarande för värdepapper?
När Syd startade bloggen så lovade han sig själv att inte ösa galla, inte vara cynisk, inte angripa personer, nu har jag inte riktigt hållit det jag lovat men man blir lite irriterad på företeelser ibland. Och finanssektorn är som den är....kanske kanske, var som den var...
Är det någon som hajar vad finanshajarna hållit på med mer än
Även Islands banker drabbas nu och som ni alla vet är det en isländsk bank bakom ägarna i West Ham United. Inte bra och det skulle inte förvåna mig om Hammers snart byter ägare. Det är f ö skönt när lilla Wigan slår Manchester City med sina nya dollarmiljardärer. För tusan Syd låter nästan lite bitter men jag säger som Tony Rickardsson; "nej jag är inte bitter jag". Men har full förståelse för att den amerikanska allmänheten slår bakut mot att rädda Wall Streets finanselit. Det kanske blev ett 9-29 i september detta år vilket i och för sig är bättre än 9-11 men Manhattan skakar likafullt. Sedan kan ni alltid lyssna på gamla klassiska Pink Floyd skivan "Dark side of the moon" och låten "Money".
Syd ingår i Riksbankens panel för räntor, BNP och KPI! (+ lite musik också)
När Syd var i Suomi så hittade jag två Neil Young som jag inte hade tidigare bland annat "Arc"; ja Arc ja.....ja det finns tendenser att man ibland under de 35 minuterna hör "Once upon a time..." från låten Like a Hurricane. Min tolkning är/var att det är just Katrina, Ike och allt vad orkanerna heter som skildras. Förresten fick jag idag ett mail från Houston där man fortfarande saknar ström i stora delar av staden. Åter till Neil; skall ni introducera er själva till Neil Young så skall ni inte börja med denna skiva. Inte ens jag kommer att kunna spela den i övriga familjens närvaro (tror jag). Ni kan gärna söka på nätet; "Neil Young +Arc" så finns det en hel del att läsa om detta märkliga verk. Jag tror i alla fall att min tolkning inte är helt fel.
Säpo - behöver fler livvakter och annat som intressant i vår värld
Idag satt jag och kikade lite på Stoke-Everton, faktiskt lite hjärta här, kamp och en fantastiskt pådrivande hemmapublik. Ett drama i Premier Leagues vardag. 2-3 till slut.
Leksand har valt Pelle Prestberg till ny kapten. Tack för det Leksands IF, förra kaptenens äventyr kommer nog ändå att höras från bortfansen i år.
Efter Zlatans uttalande om Ralf Edström kan man konstatera att Zlatan är duktig på att nicka i alla fall.
Tyvärr är det så att alltför många mycket välbetalda fotbolls- och hockeyspelare (tänker inte speciellt på Zlatan)som använder huvudet till att nicka med eller bära hjälm på. De och deras framtid skulle må mycket bättre av om de fick lite mer innehåll i sin vardag. Jag har för mig att Boorken (Leif Boork) en gång i tiden tvingade sina spelare att läsa böcker. Helt rätt. Inför utbildning som en del av kontraktet. Grundläggande ämnen + humaniora och vett räcker bra. Vi behöver inte gå så långt som till gamle Osvaldo Ardiles som läste till advokat samtidigt som han dominerade Spurs mittfält (Osvaldo minns ni väl?). När spelarna i dag presenteras så hänger de flesta vid a) ett biljardbord 2) TV-spel 3) Leker sax och påse. Nog finns det väl mer i livet och jag tror de flesta har större förmåga under den bakåtvända kepsen. Hjälp dem! De behöver det! Inte uppvaktas av agentflocken som skickar de livegna?? spelarna varhelst bara man klämt ut den aboslut sista kontraktskronan (fast någon krona är det inte). Syd anmäler sig härmed!
Syd på väg mot Sapporo och i
Vi passerar Mongoliet, Korea och landar i Osaka. Min kompis L och jag söker kaffe och hamnar på Starbucks. Känns som ett säkert kort när man kan peka på vad man vill ha. Klockan är nu 11.30 lokal tid och man har snart varit uppe ett dygn. Svårt att sova på planet. Konstaterar att Sverige spelade 0-0 mot Albanien. Fått info om den lokala dammatchen, tack broder.
Så småningom kom vi iväg till Sapporo, två svenskar och 134 japaner, varav killen på bilden var en.
Foto: Mr Syd-san
Hokaido är Japans minst tätbefolkade landsdel och vi kunde därför med god marginal köpa tågbiljetter och ta oss in till Sapporo Station, ta en liten promenad och sedan komma fram till hotellet där rummet ej fanns reserverat. Det ordnade sig även om det skall erkännas att det är lite krångligare då nästan ingen av japanerna talar engelska och min japanska är vad den aldrig varit. "Arigato" - tack och "Konnichiwa" - Tjena (ungefär i alla fall) kör jag med nu och låter nästan lite infödd. Nej, SER infödd ut gör jag inte. Men det gör ALLA andra vilket i sig är intressant. Här är det inte nonchalanta nickar som gäller- nej här bugar man djupt när Mr Syd-san kommer. Och konstigt är det - nu bugar man själv lika djupt så fort man ser en japan. Lite överdrivet kanske men ett fasligt bugande är det. Och mycket folk i jobb är det, överallt är det en hel hop så fort något skall göras. Det viftas, och has uniformer så fort en lastbil närmar sig, eller en buss, eller en taxi.
Som av en REN händelse ligger det två spännande skivaffärer alldeles intill vårt hotell; www.records-records.co.jp och www.freshair.co.jp. Inte säker på om den sista är en hemsida eller bara en mailadress. Nu skall jag börja sälja skivor till Japan, det har vi kommit överens om. Tror jag i alla fall, lika här, deras engelska är lika dålig som min japanska men jag gjorde en ganska bra teckning där skivor åkte iväg från Sverige till Japan och YEN åker den andra vägen. "Arigato" på dig och så bugade vi en stund. Det blir nog bra det här. Imorgon skall jag fotografera butikerna. Ja, ja, ja vad ni tjatar, ja jag köpte fyra skivor men sen skall jag sälja skivor till Japan..
Sapporo påminner mycket om Los Angeles tycker jag. Rätt lika som stadsbild, spikraka gator i rutmönster, ungefär likadana hus, ungefär samma tempo och ungefär lika bra på engelska (fast i Los Angeles pratar de spanska).
Allt foto: Syd-san
Ikväll var Syd och Syds kompis på restaurang, en japansk bekant bjöd på riktig japansk restaurang. He----te, man får ju inte i sig någonting, dom där pinnarna far åt alla håll och till slut var jag tvungen att harpunera en potatisbit så farit omkring i en skål alldeles för länge. Gott var det i alla fall, fick ordning på pinnarna, något så när, det enda jag inte gillade var griljerade små kycklingben, nej broskbitarna växte till oanade proportioner i munnen och fick smygas in en stor servett. "Konnichiwa". Annars var det gott, vad det nu var. Hund var det i alla fall inte, i Korea och Kina äter man hund men inte i Japan. Jag var tvungen att fråga efter att ha sett i en djuraffär hur man säljer hundar. I akvarier typ, och det är en absolut sanning. Små glasburar med hundar. Jodå jag fotograferade dem också men får transfera bilden senare. (Hade en liten fundering om man såg ut sin hund precis som man kan se ut sin fisk på en fiskrestaurang. Hund äter jag inte!)
Japaner gillar att fotografera men alla gillar inte att bli fotograferade, en liten tant som vi trodde tiggde var tydligen någon religiös liten tant och hon kastade sig nästan ut i trafiken när kameran närmade sig. Hon överlevde tack och lov!
Spelautomater! Herregud säger jag, de snackar om automatbingo hemma, här är det kulor som far runt i en maskin, det vrålspelas musik, slamrar och Syd fattar inte detta men tydligen kan man vinna lite pengar. Absurt! Nej nu är det natt, sängen lockar, "Konnichiwa" på er.
Det är ordning på allting i Japan:
Nästan......
Måndagskväll i timmerkojan och gammalt blir som nytt.
Sedan lugnade jag ner mig med Peter Gabriels nya konceptalbum; "Big Blue Ball" . World music. Lyssna på spår 3 "Shadow" eller spår 7 "Burn You Up, Burn You Down". Sista låten med Billy Cobham, Peter G, The Holmes Brothers m fl.
Vänner säg till så träffas vi och rensar hörselgångarna!
Har ni hört Kid Rock på senaste tiden, antagligen. Inledningen på den låt som körs tre gånger om dagen nu måste vara endera stöld eller omarbetning av Warren Zevon. Måste kolla. Har ni det? Kollat alltså.
HEX only, Martina and Arsenal (english version).
I took the train to Paddington station from Heathrow this midweek day. (Remind me of a song of Jackie Leven; "I took a train to a European city"). As you all know by now Syd do documentary´s about train and close-to-train-life. It only takes 15 minutes to reach Paddington and when I left the train I saw two officers/service staff from Heathrow Express on the platform. One Indian guy and a girl (woman) who turned out to be Martina.
She start me talkin´ (this reminds me of the Paul Kelly song; "Don´t start me talking - cause I never stop). I told Martina why I took the picture and that I have a "blogg". I asked her if the publicity would be OK and gave her the www. So this (English version) is for you Martina and your collegue HEX of course. Hope you could read my notes (for some reason people find it sometimes difficult - hard do understand). Anyway! Nice to meet you, let me introduce myself Syd is my name (just in the cyberworld). (This reminds of a Rolling Stones´ song-....) Anyway Leave a comment at the"kommentarer" if you like to.
I had my meeting in central London and then I took off for the Emirates Stadium for Arsenal-FC Twente. Hammersmith-City line to Kings Cross than Victoria up to Islington/Highbury and then you walk a couple of blocks. SOLD OUT! I couldn´t believe my eyes. The Gunners are 2-0 up and it´s sold out. I ask a staff member of tickets on the "Black Market" when a very nice Arsenal fan show up and asked me if I was looking for a ticket. Yes, yes, YES! he and his mate was season-ticket holders and his friend couldn´t make it this night. I became Mr Whitelaw and now we have agreed the I can contact him for Arsenal tickets! Friends. Syd is your link now into the Emirates Stadium. You just call +44 ....no, no you call Syd. God offer-nice guy! And I have a new ring signal on my mobile. Arsenal! Comeon Arsenal oooooooooooooooooooooooooh!
Swedish version: Allting stämmer ovan utom att det egentligen var den lille indiske herrn som jag tyckte såg lite kul ut. Man kan ta kort med mobiltelefon men aldrig prata i en digitalkamera. Jag försökte fejka lite men det såg Martina och därför blev det som det blev. Hursomhelst. Trevliga personer - nice persons!
Ni undrar vad HEX only står för? Det står på biljetten man köper och betyder Heathrow Express Only och så var ännu ett av livets många mysterier löst. Explaining HEX Only. Erklarung die HEX als wir im Deutschland sagen. Nicht "wir "-anderen menschen to be honest. "Om sanningen nu skall fram", på svenska
Photo:Syd the dark. I will manipulate the picture a bit. Make it brighter. Doing this on the plane to Sweden right now so I have no tools.
Martina on the right side. Dark lady (which reminds me of a song of Cher.....) in this picture.
Tågbyte i Hallsberg - ett drama i tiden
Nja hur gammal är du då frågade då Syd istället: 77 år! Och då kan man träda fram och säga; Det trodde jag aldrig, minst 15 år yngre!** Nu behövde jag inte ljuga heller för det stämde faktiskt. Kom från Storuman och jag såg "lappblodet", nej så var det inte, Finland och Valloner. Imponerande pigg madam. Och som sann gentleman bar jag både väskan och höll paraplyet. Det är klart att en yngling som Syd träder in. Lite hjälte så där......
** Hallsberg ligger i Närke, det vet ni. Tur att man inte är närking, tänk er själva samma mening i sann Hjalmar-anda: "Dä trodde ja aldriiiiig, miiiiinst femton´år yyyyngre" (Då hade jag aldrig fått bära någon väska).
Syd tågar vidare
En gång för ett tag sedan skrev Syd detta:
Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö tror jag boken hette som skall bli film. Jag kom att tänka på det ikväll då jag var på Hallsbergs station. För några månader sedan så var jag också på Hallsbergs Station och då spelade de precis in en filmsekvens där hjälten (?) (har inte läst boken) skall ta tåget någonstans, till Säffle kanske. Då vet ni det att det är i Hallsberg han kliver på egentligen och egentligen kliver han inte på heller.
Jag kunde ha varit med som statist, tänkte nästan fråga om jag fick men återhållsamheten tog överhanden. Annars hade jag gärna varit med och frågar det brukar jag ju göra som ni vet. Jag pratar gärna med okända människor, ibland i alla fall, och skådis skulle jag nog passa som, en Clint Eastwood roll; rider in i staden (åker väl antagligen bil) gör mitt jobb som Dirty Harry och drar mig tyst tillbaka och alla förundras över denne man. Någon korthuggen replik, skulle nog kunna ha ett rätt blandat rollregister.
Film är bäst på bio. Nu går jag aldrig på bio. Hinner inte? Inte rätt, prioriterar annat gör jag.
Dirty Harry badar heller inte i Genesarets sjö. Dirty Harry tar en dusch, ser sig i spegeln, rakar sig varannan dag och rider in i staden. Denne man, denne man.
Nyss trodde jag att någon hade släppt sig här på tåget men kom på att det finns ett pappersbruk i Frövi. Men jag hann vända mig om och fundera. Vem?
Låter tankarna flöda fritt , -brain flow heter det säkert på konsultspråk.
Brain Flow är nog bäst när man inte är trött, trött blir man när man sover för lite. Nu är jag i Lindesberg. Det var i de här trakterna som "björkrispiskarn" bodde, Scheike eller något sådant. Vilka stollar!
Bergslagen: Kopparbergs marknad, jag är där nu, ja inte på marknaden men i Kopparberg.Tyvärr kan jag ibland tyngas av strukturförändringarnas ok när jag åker i dessa trakter. Ställdalen, här bor "F" som jag inte sett på 20 ¨år men vi träffades på G i höstas. Det lyser i ICA-affären men annars är det mörkt. Och det är mörkt, i Ställdalen känns det riktigt mörkt. Jag far vidare och passerar Grängesberg;
Varför hade ni så bråttom att stänga gruvan i Grängesberg? Ni kunde ha fått statliga bidrag och hållit gruvan i liv med 25 man på plats som kunde skött pumpar etc. Statliga bidrag? Ifrågasätter ni? Vad tror ni de levt på, gruvarbetarna, sedan gruvan stängdes? De har mått dåligt och idag skulle gruvan varit lönsam när Kina skriker efter stål och råvarupriserna rusar i höjden. Men Björnligan gjorde processen kort, hjältar, de tuffa pojkarna, de som visste hur en slipsten skulle dras, inget djävla tjafs, låt skiten stå, vattenfyll! Gruvfacket också kantigt, ni skulle ha hjälpts åt.
Passerar Ludvika, Borlänge, Falun, Hofors, Storvik, Sandviken och så är vi tillbaka i Gävle där jag nyligen var i nutid. Jag jobbade en del i Gävle förut. I Gävle brukade de tillverka järnvägsvagnar, rejäla doningar och jag brukade ibland hävda (när kvaliten brast) att i Gävle där finjusterar man med slägga. Inte snällt men å andra sidan kanske inte sant heller.
Syd möter både "Pride" och "Urkult"!
Hur som helst så bytte jag tåg i Gävle och fick sällskap med de norrländska Pridedeltagarna som nu skulle hemåt. I min kupé framskymtande en riktig bergspuma dock iklädd en leopardmönstrad kort (ja kort) klänning. Satt riktigt bra alltihop. Jag funderade på denna resenär, jag frågade inte någonting men mina tankar formade frågor kring denna person i leoparddress. Skulle kunna vara en ....... Men så kom vi fram till Sundsvall och leoparden möttes av sin hemvävda mamma med orden; "Välkommen hem från Rhodos lilla gumman." Men hallå vart tog Pride vägen då?......
På vägen hemåt fick jag sällskap med Urkultsdeltagarna, de som tältat under en presenning, sjungit gamla hippiesånger och ätit lokalproducerad mat. De såg alla lite slitna ut, och det är klart, är man en övervintrad hippie från sent 60-tal så är man lite luggsliten. Jag frågade inte någonting nu heller men mina tankar formade frågor kring dessa personer. Typ; var Thompson bra? Fanns det några eldslukare? Men jag frågade ingenting.
Vad hör jag nu? Mobiltelefon? Vadå vandring vid Storulvån? Vadå övernattning i "Hytte" i Norge med helpension? Men hallå vart tog "Urkultarna" vägen då? En hel kupé med Turistföreningens årliga fjällvandring. Det kunde ni väl ha sagt på en gång så hade jag fått jobba i lugn och ro!
Sjöräddningen rycker ut och Syd på plats!
Foto; Syd James Reality
Sjöräddningen åter hemma.
Foto: Syd James Reality
Ales Stenar
"En horisontlinje jämnare än den som omger Als "Ales" stenar är svår att finna." Så inleds beskrivningen av Österlens forntidsminne i den presentationsmapp som den arkeoastromiska forskaren/vetenskapsmannen Bob G Lind sammanställt.. Denna vackra Julidag besökte Syd åter Ale Stenar ovanför Kåsebergas fiskeläge i södra Skåne och kom i samspråk med forskaren Bob G Lind som under många år kämpat för Ale Stenars rätta ursprung och funktion och som nu börjat få rättmätigt akademiskt erkännande. Ni som vill läsa mer kan gå in på www.alesstenar.com
Bob är en mycket kunning, hängiven och trevlig person vars forskning är väl värd att stödja.
Bob G Lind vid Ales stenar
Foto:Syd James
Kåsebergas kullar och omgivning har mycket mer att erbjuda vilket denna vy visar.
Foto: Syd James Nature
Syd James sammanfattar på sju språk sina synpunkter på musik, sport och annat!
Spanska/España: Hasta la vista Michael Ballack!
Italienska/Italiano: Pronto, pronto för Zlatan!
Finska/Soumi: Perkele Brynäs, Rögle und FRA! Hyvvää Västanfors IF ett pandylag y Leksand hyvvä hockey!
Norska/Norsk: E norsk kone ä litt mer än en svensk, nej visst tusan nu var det en norsk krone vi tallt om
Tyska/Deutschland: Deutschland, Deutschland über alles utom España!
Engelska/English: Mr Brown you have a lovely party (travestering på låten: Mrs Brown you have a lovely daughter)
Dansk/Daensk: Hvoner låter Kim Larsen och Sanne S best?Hvergang!
Efter denna sammanfattande utländska utflykt kan jag för er svensktalande meddela att jag i princip berättade lite om det som känns angeläget i dagens globaliserade värld. Små korta kärnfulla meningar från vår underbara värld. Ni vet allt redan. Don´t worry som vi säger i EU.
Syd i Dublin, fikar och köper skivor + english part for Patrick and Clive
Bewleys at 2 pm
Photo: Syd James
Bewleys at 3 pm
Photo: Syd James
Vad passar Syd bättre än denna miljö?, kan man undra och det är precis vad vi gör. Jo en skivaffär! Denna gång Tower Records som låg på beskedligt promenadavstånd från Bewleys nu när regnet strilade och paraplyet låg förankrat i Sverige. Jag hade mina funderingar avseende the Pogues Box set. Den fick bra kritik i Mojo, lysande kritik i Jan Gradvalls recension i Dagens Industri´s helgbilaga men jag tvekade ändå. Men så kom även Dagens Nyheter med samma goda kritik av denna box och var passar den bättre än att inhandlas om inte på Irland vilket nu också skedde. "New Amusement" och " Crayonsmith" med CD:n "White Wonder" blev förutom Pogues resultatet av besöket på Tower Records. Förresten så är Tower Records i Dallas fortfarande skyldiga mig en CD. Köpte ett antal där och en var tom. Ja ni läste rätt. Det fanns inget på den. Nu tror jag dessutom butiken är nedlagd. Så jag får bita i det sura äpplet.
Dear Patrick and Clive, good to see you and thank you for bringing me "New Amusement" and "Crayonsmith", bands I never heard of before. I trusted you which was a good choice. I like both with an extra "+" for Crayonsmith.
Clive and Patrick at Tower Records, Dublin
Photo: Syd James
Patrick is a Djurgården supporter. Patrick; Don´t you remember Cork beat them a couple of years ago?Anyway. Have a look below and you will see your collegues at Swordfish in Birmingham. More to come. You are most welcome to leave comments at "kommentarer"
End of the english part.
Syd måste erkänna en sak, som jag aldrig trodde skulle inträffa. Jag gillar verkligen Neil Diamond. Hans två senaste album producerade av Rick Rubin är kanon (ja samme Rick som tog Johnny Cash till nya höjder på de American Recordings och som även producerat Jayhawks - alltså en man med känsla och kvalitet). Diamond har för mig varit förknippad med Las Vegas, tanter i lila hår, silikon överallt men jag har omvärderat. Läs gärna intervjun i senaste Mojo. Och köp de senaste skivorna ni kommer att gilla det, om det nu inte bara är Judas Priest som gäller. Judas Priest tycker jag var bättre förr, ju förr dess bättre som någon sa. Nej nej jag gillade verkligen Judas Priest men inte lika starkt idag.
"Kalle Sändare" död och Sverige vinner i EM med 2-0 som är mer än 1-0
Sverige vann med 2-0 mot Grekland i fotbolls-EM. Greklands "skittaktik" gick på pumpen. Men snälla ni varför skall man ha alla dessa experter som djupsinningt förklarar att ; "2-0 målet är viktigt, det ger mer marginal än 1-0 och det är speciellt viktigt för svenskarna....."Och? Var det någon som trodde något annat? Watch up Syd lyssnar! Fotbollen har blivit allas innegrej tror jag. Det gillar inte Syd riktigt. Zlatan vad trött jag blir på alla analyser ibland.
Syd i Nord (Norgehistoria)
Till havs, jag trodde vi åkte österut men vi åkte västerut.
Foto Syd James (gutt)
Har festade vi om
Foto: Syd James
NEJ NEJ NEJ det är inte ett begravningståg - vi är på väg till Norges Backstreet Boys och fest!
Foto: Syd James
Backstreet Boys - feel the groove
Foto: Syd James
Shoppingcenter i byen.
Foto: Syd James
Syd James i Baskien - ETA tar det lite lugnt efter att toppman greps
Syd James avböjde att vara med på bild utan gav sig istället ut på spaning.
Foto: Syd James
Misstänkt, har han svalt en bomb? Lite likt är det han till höger på bilden.
Misstänkt no 2, försöker dölja sitt ansikte men Syd återvänder dag 2! Och då!
Avslöjad! Den gubben gick inte! Nu var det fel person men i alla fall. (Vän av ordning påpekar att det ser man själv att den gubben inte går - han står mest på balkongen. På spaning efter den tid som flytt eller så vänder han blicken uppåt i den branta trappen- för att spana i närtid?).
Alla bilder under spaningen tagna av Syd Undercover.
Verk av Syd Ernest, kallad häst på två ben. Liten häst med stort hjärta.
Foto: Syd James
Fiskar-Ernest i Biscaya.
Foto: Syd James
San Sebastian.
Foto: Syd James under ett träningspass.
Hur ett oklokt beslut gör det klokt att inte begripa någonting överhuvudtaget eller
Idag den 6 maj 2008 tog jag tåget från Coventry till Birmingham. Köpte en biljett till "Birmingham International". Väl på tåget kom jag på att detta inte var så kul, att denna tidiga kväll kliva av tåget där vid flygplatsen: Inga skivaffärer, inga Starbucks, bara ett hotell med dyra mackor. Jag ändrar mina resplaner och fortsätter till Birmingham New Street dvs Centrum. En "LITEN" tanke infinner sig att detta kanske inte är så smart men å andra sidan BRUKAR de inte kolla biljetterna när man kommit fram. Ack vad jag bedrog mig! Trots att jag lite så där nonchalant, ovetande, lite "papphammarmodell" vänder biljetten upp och ner i en kö med mycket folk upptäcker de omgående att jag åkt en station för mycket! Kom med här! Böter! Nu var det dock så att jag hade gjort upp en liten plan ifall denna situation skulle uppstå enligt följande: Min engelska försämras märkbart, knaggligt försöker jag förstå vad de menar överhuvudtaget. TVÅ stationer i Birmingham? hur skulle jag kunna veta? Jag köpte ju en biljett till Birmingham. Titta här säger jag! Ja just ja nu ser jag det där "Itnl", oj, oj,oj hur skulle man förstå detta när man ALDRIG varit i Birmingham förut. Jag är alldeles otroligt ödmjuk, har väldigt svårt att förstå! Böter, är det inte bara att åka tillbaka? Betala 25£ (alltså 300:- drygt). Hur skulle jag kunna veta? Det finns ju skyltar överallt säger han då! Gör det? Jaha där ja, ja jag hade ju fullt sjå med att hitta tåget. Inget hjälper men då tar jag till nästa taktik; Finns ingen "Senior person" att tala med? Jo det finns det! Samma sak igen; Dålig engelska (att den kunde bli Så dålig). Svensk, titta här svenskt körkort, åker hem imorgon. TVÅ Stationer i Birmingham? Två olika? Jag som köpte biljett till Birmingham. De tar en intern överläggning! Jag spelar "död hund".
OK vi förstår säger de, betala för den extra sträckan så är det OK. Så spar man 290:-! Fortsatt väldigt ödmjuk! Vet knappt HUR man köper biljett. Visar upp nya biljetten i spärren men jag förstår att det följer mig med blicken och därför kör jag nivå 3; fullständigt vilsen: gå höger eller vänster? Way Out? Däråt? Klia i håret. Sökande med blicken... Nu känner de att de gjorde rätt som var snälla mot den där förvirrade svensken.
Därför kunde jag gå till Swordfish, nej det är ingen liten chic fiskrestaurang utan en alldeles omodern, härligt klassik skivaffär på Temple Street. På min fråga om de hade någon hemsida svarar en annan KUND: Du, de där två vet inte ens vad internet ÄR. Men musik kunde de! Nördar var de. Och i veckan kommer de på bild. Och fyra CD blev det! Sedan Starbucks, kaffe muffin och en CD till!
Så kan det gå till när Syd åker tåg, eller tunnelbana, men det är en helt annan historia det! Sedan köpte jag en returbiljett till Birmingham Intl och klev faktiskt av där också! Va sjutton man är väl resvan.
Här startade Syd sin resa denna dag. Syd och Ernest , lätt förklädda denna dag, ser vi här vänta på tåget på Coventry Station, Coventry vars fotbollslag City eller Sky Blues precis klarade sig kvar i The Championship.
Foto: Syd James kamera med självutlösare.
Nej, det är inte Jethro Tull och inte heller Herbie Mann, det här var en annan flöjtare som truddeluttade lite på eftermiddagen med en liten kopp utan kaffe framför sig.
Foto Syd. Lätt förklädd syns här Syds skugga
The Swordfish på Temple Street i Birmingham. Härlig musikaffär, vi avhandlade svensk musik för dagen: varken Bengtzing, Perelli eller Christer Sjöholm var bekanta - tack för det! Cardigans, The Hives, Abba m fl. Kunden längst till höger var den som yttrade att "De här två vet inte ens vad internet är" på frågan om hemsida. Lite överdrivet men säreget. Vi hade en trevlig stund tillsammans och de var gärna med på bild, dock inte kunden...
