Det är jubileum denna påsk, på flera sätt. Återkommer till det men måste först reflektera över Frank Lampards återinträde i Chelsea, temporärt som det verkar. Ni som följer Syd vet att Chelsea är viktigt, även om oligarkens inträdande tog bort den riktiga känslan. Nu är oligarken borta, Graham Potter (som jag verkligen beundrar och gillar) blev manager i Chelsea, men som jag skrev förut,; den kombon kändes inte rätt. Graham Potter är en, som jag upplever det, annorlunda och ödmjukare profil som möter STORA egon på plan och på sidan av... nja kemin stämmer inte och stämde inte.. Potter är snart tillbaka, i West Ham kanske...som gjorde en katastrofinsats senast.
För 15 år sedan vid påsk startade Syd James Revue och söker ni på mars/april 2008 så finns det allra första inlägget. Funderar på en bok om "the best or worst of Syd James". Se nedan för lite läsarstatistik
För ännu längre tillbaka i tiden så var jag och min vän BK i London över en påsk, jag blev påmind av honom i veckan. Skärtorsdagens kväll det året tillbringade vi på legendariska Marquee Club i London, Wardour Street No 90, Vi såg Savoy Brown. En konsert/spelning som etsade sig fast i mitt minne och fortfarande är en av de allra bästa jag sett.
När Marquee stängde gick vi vidare till Kings Cross Cinema för en brutal nattupplevelse. Hårdrock från midnatt till 06.00. När vi återvände till vårt hotell och ännu en natt väckte nattportieren fick vi kommentaren, "Boys, this is unbeatable". Det kanske det var för vi kunde gå direkt till frukosten...Förutom musiken som även innefattade Ronnie Scott´s jazzklubb så blev det fyra matcher. Rätt bra på en påskhelg.
Nu undrar ni hur Corpus Sternni mår!? Lite bättre är det, ja egentligen ganska mycket bättre. Kan vända mig i sängen, testade lite lite rask promenad i uppförsbacke i veckan, nja lite tidgt kanske. Men idag räknar med lång promenad på långfredagen.
Glad Påsk! Happy Easter! Nedan får ni som sagt lite statistik!
Den här helgen skulle Syd varit tillbaka i Holland - Utrecht, första gången sedan 2020. Ni som följt Syd genom åren vet att boendet nära Utrecht Centraal har gjort att Syd tagit på sig ett visst ansvar för tågtrafiken därnere. Ni kan läsa om detta om ni söker på februari 2020, 2019, 2018, 2017, 2016, 2015 osv.
Men nu får de klara sig själva, jodå jag hade nog ambitionen och gjorde en extra koll med sjukvården men det fanns andra som starkt avrådde. Fru Syd, döttrarna Syd och alla arbetskamrater. Jag insåg till slut själv också att det kanske inte var det smaraste att stå på mässa i Holland varför jag erbjöd mig att stå på mässa i Smedjebacken istället. MEN, samma där, samma gäng igen; fru, döttrar och arbetskamrater sa nej; Var hemma och vila dig!
NU är jag hemma och vilar mig och försöker övertala frun att jag kan göra saker som inte gör ont!
- Tänk dig nu för säger fru Syd!
- Jag har läst journalen säger jag!
- Jaha och vad säger den?
- Titta säger jag..
Sedan fortsätter jag:
- Du ser, det är bara bra att göra det som inte gör ont
- Det står smärta i fyra veckor, säger fru Syd och så lägger hon till att hon tycker att Syd skall ha ett stort avstånd mellan vad han själv upplever som klokt och vad som faktuiskt är klokt i detta läge.
- Hmm, säger jag då.(Samtidigt är jag ju lite orolig över att ha ont måste jag erkänna)
Fru Syd och Syd har varit i främmamde land ett par veckor. Soligt och varmt där, inte lika här där jag tittar ut över ett snötäckt landskap (igen).
Sverige spelade fotboll igår, EM-kval. Inte alls bra kan vi säga. Sveriges vänsterförsvar hade det tufft. Och så åkte Brynär ur SHL, hade det varit för 30 år sedan då hade jag säkert jublat, men inte nu. Nej Brynäs skall vara med i SHL så för min del hade de gärna fått byta plats med Malmö. Som sagt "idrottskadad", dvs att man inte blir mer upprörd och till och med har sympatier för Brynäs :).
Nu var det dock inte det jag tänkte på när jag satt runbriken utan mer på en fysisk skada som Syd ådragit sig igen. Familj, släkt och vänner som känner Syd tycker förstås det är besvärlugt men ingen är förvånad. Vadå?.säger jag själv förvånat. Vad är det Nu då? frågar sig omgivningen och skakar på huvudet, tycker mig till och med höra en och annan suck.. och då kan Syd berätta att semestervistelsen innebar också en bergsvandring. Mycket vackert, högt och brant.
Syd som anser sig vara en bergsget, typ, oklart på vilka grunder gick med, jag till och med ledde en utbrytargrupp som skulle bestiga den sista toppen. Syd och en till drog iväg, ledde klart (det var dock ingen tävling) då Syd i en brant (uppför) tappar fotfästet och ramlar fram mot berget. Knän och fingrar konstaterades blöda och jag slog i bröstet i en sten också. Men som det gamla uttrycket från Grängesberg säger: "Kröppf-n skall lära sig vem som bestämmer" så fortsatte vi stigningen upp och ner och väl tillbaka till Base Camp skedde omplåstring. Och man fick mycket sympatier, och lite extra vatten och smörgås och det var SÅ bra.
Jo jag jag hade ont i bröstet vilket jag meddelade fru Syd vid hemkomst. "Det blir nog värre om någon dag" konstaterade fru Syd. Och så blev det. Men vi körde på med plankan, simning och allehanda aktiviteter som inte gjorde speciellt ont.
Men ont blev det, så ont så att till och med själv insåg att det var dags att uppsöka läkare vid hemkomst. Tack Region Dalarna att ni öppnat en jourmottagning!
- Jaha sade läkaren efter diverse undersölkningar och skiktröntgen;
- Du har en fraktur i bröstbenet! Inte undra på att du har ont!
- Nu får du vila, sade läkaren.
- Min sämsta gren, svarade jag!
- Inga tunga lyft sa läkaren
- Kan jag hålla med med veden svarade jag
- Absolut inte, sa läkaren
Och sedan lade hon till:
- Ät ordentligft med värktabletter så du kan andas ordentligt! Ta det lugnt!
- Och ingen ved? svarade jag.
- Inga tunga lyft, gör inte saker som gör ont...
- Veden? tänkte jag men sa inget mer.
Och ont har jag, så alldeles f-rba--at! - Jag lyder läkaren, än så länge...
Har inte skrivit på ett tag, blev påmind om det här om dagen. Någon hade saknat Syds rader vilket vi uppskattar. (Fått en väldig massa irrelvanta kommentarer dessutom).
För mycket som stört inspirationen ett tag, svårt att sätta sig ner. Omvärldsinformationen, good and bad. En stressig vardag och helgdag. Ja, det rår man ju för själv till stor del, åtminstone helgerna där man sätter upp alltför ambitiösa mål, kanske.
Jag har hållit på med ved nu ett tag, ganska så intensivt. Grova stockar så det har varit tungarbetat, är tungarbetat. När jag klyver så har jag dock möjlighet att lyssna på radio. Mycket är bra men annat kan man fundera om det är värt att lägga programtid på överhuvudtaget. Jag överdriver lite nedan men sådana här program där man skall öppna sig och berätta elände och annat, typ Sommar som har blivit ett sånt program..
Ungefär så här kan det låta;
* Välkommen till veckans lördagsintervju XX
* Tack, snälla (det är viktigt att lägga till just det här "snälla" för då verkar man tacka lite extra känslomässigt)
* Du har ju precis kommit ut med en bok där du beskriver en händelse som påverkat ditt liv, berätta vad hände?
* Jo jag fick en sticka i fingret!
* Aha, men berätta hur upplevde du det?
* Förskräckligt, det gjorde ont och sedan fick jag inte ut den heller
* Du fick inte ut den?
* Nej så jag åkte till akuten och fick sitta där i 18 timmar, jag var inte prioriterad sa dom. Kränkande!
* Förstår det, och det här blev ett trauma för dig
* Ja och det är det jag beskriver på mina 200 sidor i boken, jag kände att jag måste skriva av mig för att kunna gå vidare
* Men hur gick det med skadan, med stickan i fingret?
* Ja, jag satt där och pillade lite och då fick jag ut den, men då hade jag ju suttit där i 18 timmar...18 timmar av mitt liv och mobilen hade jag glömt hemma, ja jag gråter nu också bara för att jag tänker på det.....
Så där kan det låta (exakt så på ett ungefär) och man blir alldeles trött.
Mer positivt trötta blev Emil Persson och Ebba Andersson, de kom, de sågs och de segrade.
Och nu har Syd besegrat skrivupphållet! Nu blir det bara bättre!
Tänk er följande scenario. En person som vi kan kalla för Syd skall företa en arbetsresa till Göteborg t o r, på en dag. Ja ni förstår att denna utmaning/händelse/skede är högst osannolik och skulle vara en stor utmaning i dagens tåg-Sverige.
Men vi har en utmaningens man, Syd James, som bestämt brukar hävda att det finns en fördel om tågen både avgår i tid och kommer fram i tid. Syd, som för övrigt är en fin person, (se vidare nedan och nästa avsnitt) tänkte vara på plats i Göteborg 13.00 så Syd siktar på att vara där 11.00 så det finns alternativ om man missar anslutningen i Örebro ( på morgonen).
Tåget kom i tid från norr, på spår 1 stod det, Syd som kan sin tidtabell vet att tåget från norr aldrig kommer in på spår 1 men vi väntar och tåget kommer in på, spår 3. Vi hade det på känn, mina medpassagerare och jag så vi stod redan vid spår 3.
Det gick som smort i c a sex mil, sedan kom vi till ett planerat tågmöte i Lindesberg. Sju minuter skulle vi vänta... det gjorde vi och mer därtill men sedan kom tåget, vi möttes och vi stod kvar.
Tiden krymper för bytet i Örebro. Den här bilden man ser i reklamen där tågresenärer sitter och myser, lugnt avkopplande och tittar ut, den existerar inte. Vi tittar ut, vad ser vi, att vi står still, vi känner stress.
-Ett fotsteg har fastnat så vi har inte fått igen dörren, annonseras i högtalaren. Men nu är det ordnat, dörren av avstängd och vi kan åka vidare.
Vi kommer en bit till, någonstans strax utanför Örebro, då stannar vi igen. Ett nytt dj...a fotsteg.? (Vi är ännu mer stressade nu, vi Göteborgsresenärer).
Nej nu skall vi släppa in Stockholmståget till Örebro station först, samma tåg som Syd med flera skall med till Göteborg. Vi är en "evighet" rullar vi framåt igen.
Konduktören ropar ut; -Spring framåt när vi kommer till stationen, de kanske väntar.
Syd springer, viftar till konduktören, (jag tror f ö att Syd var klar tvåa av dem som sprang). Jag ropar: Det kommer fler!! Jag hör sucken från konduktören, den är djup och låter aningen irriterad men ombord kommer vi. Skönt nu kan man ta en kopp kaffe och koppla av.
Nej just ja ingen servering...
Vi nådde Göteborg, jag var lite osäker på avståndet och bestämde mig för att ta en taxi. Taxametern startar på 250 kronor!
-Der var dyrt säger jag, jag skall inte åka så långt!
– Det är pengar reserverade för bomkörning säger chauffören.
Vi har en lite spårkutmaning åt bägge håll måste jag erkänna.
-Bomkörning säger jag, du får ju betalt. Vi kommer fram och jag säger;
-Nu kan du väl ta bort den där reserven för bomkörning
- Varför då?
- Jo för nu betalar jag ju!
- Spelar ingen roll varför skall jag ta bort bomkörning?
– Ja men det är ju ingen bomkörning nu när jag betalar.
– Inte till mig, SJ tar pengarna för att vi skall komma förbi bommen på stationen.
Vi skrattade bägge, klart att han skall ha betalt för bomkörning. Han ursäktade sig, - Det är lugnt,sa jag.
En hemsk dag? Vänta, vi har returresan kvar, det blir värre...
År 2022 hade alla förutsätningar att bli ett bra år, pandemien började lägga sig och det mesta började återgå till en normalitet. Då slog Putin till med ett krig och raserade inte bara Ukraina som land utan allas förhoppningar om ett bra 2022.
Det slutade heller inte bra. I fredags den 30 december lämnade Syds svärmor jordelivet. En längre tids demens hade gjort att hon mentalt lämnat vardagen långt tidigare och hon befann sig ofta hemma i "byn" där uppe i Lappland. På "hemmet" återgick hon till sin lärargärning och läste ofta högt för sina medboende, både från TV och tidningar. Hemma "Byn", dit hon återvänt, där levde alla som varit med någon gång i hennes liv, alla genarationer fanns med. Alla hjälptes åt och svärmor själv tyckte det var toppen, "tänk att man får vara som frisk som jag". Förhoppningsvis somnande hon in med denna bild i sin hjärna. Svärmor/rmormor var en "hårding", alldeles i slutet när hon bodde i sitt hus kom jag dit vid ett tillfälle, tänkte hjälpa till med snöskottningen men det var redan klart men mormor gick illa tyckte jag. "Men vad tusan har du gjort mormor?" "Asch ingenting" Det visade sig att hon "gått" hemma med en bruten höft i en vecka. Där började resan mot evigheten.
Samma vecka, som mormor, avled Pelé, en internationell ikon som jag minns bäst från 1970, 1958 och 1962 var för tidigt, 1966 var han skadad tror jag men i alla fall. Pelé är nog den bäste. Mormor/svärmor var ingen stor fotbollsspelare men hon vara ialla fall tremänning med Sven Lindman som spelade i Djurgården och Svenska landslaget.
RIP mormor och Pelé.
Vi tog oss trots allt iväg på en bokad resa fru Syd och jag men hann inte mer landa innan huslarmet mitt i natten varnade om förlorad kontakt. med centralaenheten. Det har hänt förut och då har den kopplat upp efter en stund. Inte nu så tidigt på morgonen bad jag grannarna kolla om det lyste i huset. "Mörkt" blev svaret och jordfelsbrytaren hade löst ut och stängt av värmepunmpen som frös ihop (givetvis kallaste natten på flera veckor) och den går inte att få igång just nu. Så nu kör vi värmen, som trots allt kom igång efter att både elektriker och kylmekaniker varit på plats (tack alla) , på el via ett avtal där den fasta delen uppgörde den 1 januari.
KWh-ångest! Men måste släppa detta nu.
Vi hade satt upp ett besparingsmål för 2023, redan kört.
Ingen bra början på semestern. Nu gäller det att hitta annat fokus.
Nu när inte morgontidningen kommer mer an varannan dag så blir det ibland morgnar då man intar frukosten till någon morgonstudio på TV. Brukar normalt lyssna på P1 vid frukostbordet och jag förstår mig själv för detta val. (Nu i elsparingens tider är det dock varmast i rummet där TV:n står, vilket KAN påverka)
Hur som helst. Det skall lagas mat för jul och nyår och det skall vara en nypa salt och en nypa dill och en nypa av någonting annat och det skall vara lite spännande och smakerna skall komma fram och herr Syd blir alldeles trött.
Idag ägnades en god stund åt frågan hur och när man skall uttrycka "Gott Nytt År" "God fortsättning" eller "God Jul". Att säga "God Jul" till nyår är inte rätt, det kunde vi snabbt konstatera. Men hur länge säger man Gott Nytt År, fem dagar kanske men då är det ju Trettondag jul och skall man då köra med "God Jul" igen måntro?
"Julen varar än till påska" enligt sången men går man runt i februari och önskar God Jul och för den delen "God fortsättning på nya året" kommer man nog att betraktas med viss skepsis. "Nu har den Syd blivit alldeles knepig" Eller ett mer lokalt uttryck som " Nu har pöjchen blivu toku", eller något sådant.
Det behövs dock lite uppmuntrade ord så här i dessa orostider, men det gäller att hitta uttryck som inte provocerar. "God fortsättning på ditt fasta elavtal" skulle man kunna säga men om du personen har rörligt pris kör det ihop sig. "God El på dig" låter inte heller så bra. "God fortsättning på Coviden" kan man inte heller säga för den vill man ju defintivt skall ta slut före påska, liksom kriget i Ukraina.
Då är det nog bättre att hålla sig till julklapparna. Såg att följande braskande rubrik kom upp som nyhetsflash;
Förstår Pernilla, jag blev själv chockad över min julklappshög! Fick boken "Ved" som passar utmärkt. Blev så inspirerad att jag nästan tänkte köpa en ny yxa men nu har jag en vedklyv så man skall inte gå till överdrift.
El och ved, dit går mina tankar och jag hoppas att "Veden varar än till påska".
Vinterlandskapet återuppstod i natt! 15 cm nysnö, julstämningen förhöjs men framförallt, skidspåren räddas!
Dan före dan, eller "innandagen" som någon föreslog för att förlänga helgen. Innandagen, Julafton, Juldagen och så Annandagen, ja varför inte? Annandagen - Boxing Day då Premier League återstartar, äntligen... Fotbolls-VM i all ära men nog känns Goodison, St James´s Park, Stamford Bridge, Craven Cottage osv. som hemmaplaner, allihop...
Julsånger hör julen till, det blir man varse varje år sådär i slutet på oktober. Hörde om "Absolut Christmas" som kom någon gång på 90-talet, 1994 kan det vara. Hur som helst, det är det mest sålda samlingsalbumet i svensk musikhistoria, Över 500 000 exemplar. Det finns säkert hemma i skivsamligen också men spelas sällan. Ja i och för sig är det väl kring jul den skall spelas och julen kommer ju max en gång per år men inte ens varje jul. Nejdå jag försöker inte medvetet gömma den men den är alltid svår att hitta. Fru Syd kan inte förstå varför jag har så svårt att hitta just den skivan när jag så snabbt kan hitta alla andra skivor.
Ja säger jag då, jag såg den förra julen men det vete sjutton var jag lagt den. Och så letar jag....
Det finns väl några låtar som är helt okej men jag måste erkänna att Chris Rea´s "Drivning home for christmas" har jag tröttnat på, någon gång där vid mitten på 90-talet. "Nu tändas tusen juleljus" med Carola, nja inte riktigt min stil kanske. Carola har bra röst, absolut och jag hade gärna hört henne sjunga låtar som Rachel Sweet gjorde under sin tid. Lite oborstat kompband hade varit perfekt.
Och "Mer jul" med Adolphson & Falk, kan man få bryta ihop en stund?
Nej "Absolut Christmas" är "Absolut Ingenting" för mig.
Men nu inför uppesittarkvällen så här på Innandagen så tycker jag att ni skall slå på era gamla vinylspelare (ja låten nedan kanske finns på någon streamingtjänst också) lägg på en vinylplatta från Stiff Records och så tänker ni att vi bytt Rachel Sweet mot Carola. Kunde nog ha blivit bra och en annan inriktning på hennes karriär så hon hade sluppit ha julshow med Måns Zelmerlöv...(ojoj jag känner ett visst illamående...) God JUL!
Märkligt fort går det! Och så ett avslutande fotbolls-VM denna söndag. Jag kunde ganska lugn åse finalen eftersom jag inte har några starka känslor för vare sig Argentina eller Frankrike. Men bra match var det.
Avslutande vecka inför jul, rally som vanligt... Själv har man ju planerat julen sedan januari, men konstigt nog så är man inte färdig med någoning ändå. Frågade just fru Syd ikväll hur vi har det med julklapparna. Jodå det fanns en del på gång och klart.....
I veckan som gick började jag dock distribuera min jul-CD. Riktigt nöjd är jag, vi får se vad lyssnarna tycker. Ett exemplar går till Randy i US, han är f ö på tråden just nu hör jag....tråd och tråd vi moderna människor "facetimar" förstås. Jag går ifrån en stund nu och pratar med J and R......
En hel del snö i Minnesota ser jag. träden tungt belastade. Snow mobile is outside.
Här är det också snö men det har smält en del, snöade igår men milt idag. I och för sig bra för elräkningen som definitivt ökade i veckan när temperaturen sjönk ner mot -20. Det har gått riktigt bra men elsparandet i oktober och november men nu brakade det iväg åt helt fel håll. Sedan vill man ju ha en vit jul och kunna åka skidor på längden. Vi hoppas på det bästa; lagom kallt dvs max . 5 och snö.
Körde lite vedarbete idag, har några jättestockar som ligger och som jag tar i omgångar. Motorsågssvärdet når inte igenom men med spett och grannens hjälp lyckades vi riulla stocken så jag kunde kapa merparten. Tungt är det. Jättetungt. Tur att man är ung och stark.
Sitter i arbetsrummet denna kväll, arbetsrum kanske är att ta i eftersom det mest påtagliga är en massa vinylskivor som jag har här och funderar över och tittar på. Skall sälja en del är planen.
Skall jag sälja "Sonics Rendevous"? "Dag Vag"? "John Holm" ? Några "Pink Floyd" kan jag nog sälja. "Darkside of the moon" har jag många av.
Men nu blir jag orolig, jag hör att fru Syd sjunger jullåtar på Facetime. Nu är det väl bara J i publiken men i alla fall. Måste erkänna att jag har lite svårt för julsånger och julshower förutom "Fairytale of New York" förstås.
Mandelmanns från Österlen är ute och åker tåg tydligen och skall fira jul i Italien. Något i den stilen, det är säkert trevligt men det blir lite för mycket ibland kan jag tycka. Jag hör TV:n har i bakgrunden,
Lite för mycket tog också Harry Kane i vid den andra straffen mot Frankrike i fotbolls-VM. Sett en hel del, dock långt ifrån allt och roligt med lite överraskande resultat. Bara man slapp den oändliga raden av experter som hela tiden skall vara lite extra och analysera, och prata och hitta det ena och det andra som man kan diskutera i oändlighet. Det blir också lite för mycket.
Liksom det är med elpriserna, det är lite för mycket de också. Nu när milda november förbyttes i en ovanligt kall december så får man ligga i för att få ner elräkningen i rimliga nivåer. Det går att spara, vänta ett ögonblick jag tycker jag hör fru Syd säga någonting.....
Vad säger du, har jag dragit ner värmen lite för mycket? Vadå mörkt i huset? Herregud vi har väl gått i de här rummen många gånger förut,vi hittar.
Nejdå jag skojar lite med er, fru Syd ropade inte och vi har faktiskt en lampa tänd. Skojar lite igen ( mycket skoj nu) men utan alltför stota uppoffringar har vi sänkt elförbrukningen med 25-30 % jmf med samma period förra året. Det är bra!
El har blivit det strora samtalsämnet i Sverige! Förr tittade alla i sina telefoner på Insta, följde FB-flödet, twittrade lite hit och dit men idag följer man elbörsen och sin egen elförbrukning. Hur mycket har du förbrukat idag? Vad kostar kilowatten i denna sekund? Det har blivit viktigare än till med fotbolls-VM.
Det finns en klar likhet mellan fotbolls-VM och elen. Många experter som uttalar sig, förklarar än hit och än dit. Och den andra likheten, håller man nollan i både elfrbrukning och i fotboll då vinner man. Men kallt kan det bli. Inte i Qatar kanske men här i hemstaden där det nu är minus 15. Och ute är det.....
Förstår inte att det redan är Lucia, det blev lite bråttom men nu är årets jul-cd precis färdigställd. En blandning från 1967 till 2022. Gamla och nya influenser. USA.resan och Randys input gav utslag direkt på denna CD.
För en som vunnit tävlingen "Bekantskapskretsens mest oromantiske man" så har dagen varit lyckad med frukost på Café de Paris och middag på balkongen. Och blommor.... det ni...
Fru Syd och jag har varit gifta så många år så man nästan skulle kunna tro att vi är gamla men nej säger jag då. Det var ett arrangerat barnäktenskap. Fru Syds föräldrar ville att hon skulle gifta sig med någon som kunde bli att se bra ut och Syds egna föräldrar tyckte Syd skulle gifta sig någon med potential att bli rik. Vi var typ fyra och åtta år... Eller om det nu var tvärom eller inte alls...
Hur som helst, det blev ett kulturutbyte när Smedjebacken och Grängesberg slog till med bröllop för ett antal år sedan. Jag minns inte att någon stod på knä och friade, nej det var nog av typen, vi kanske skulle ta och gifta oss? Antagligen fru Syd för jag höll väl på med veden då också eller tränade. Så blev det. Vi kände nog egentligen lite press från släkten i USA som förvånats över att vi levde tillsammans, hade hus etc och inte var gifta.
Vi slog till som sagt efter att ha träffats på dans i metropolen Grängesberg (det var tider det) och när fru Syds föräldrar fick reda på att en Syd fanns i görningen forskade de lite, som ansvarsfulla föräldrar gjorde på den tiden och trodde att Syd själv var ett fosterbarn för det fanns ingen mer Grängesberg med efternamnet James. Och de hade ju delvis rätt.
Nu lämnar vi historien och går in i nutid, jag har missat bröllopsdagar förr men inte i år, nej i iår var det ovanligt välplanerat, ja kanske inte välplanerat direkt men idéerna rann till. Långpromenad i motvind med extern frukost inledde dagen, vi tog i och landade på drygt 28 000 steg. Kanske lite oromatiskt men jag bjöd på en glass halvvägs.. Men det blev bättre med middagen på kvällskvisten och hälsningar som ramlade in.
Jag frågade nyss om fru Syd var nöjd med dagen..
Mycket nöjd, hon hade fruktat det värsta. Hämtpizza och en Premier League match på TV, Ungeför som när vi firade för 20 år sedan med en Londonresa. Fotboll lördag på Stamford Bridge och fotboll på söndagen på Boleyn Ground (West Ham). Fru Syd som är en ovanligt förstående fru Syd undrade varför jag hade bokat två matcher. Enkelt sa jag, det gick ju två matcher den helgen.
Vi får väl börja med de stora frågorna i form av kriget i Ukraina och våra energipriser. Kriget i Ukraina kan vi inte påverka men hoppas kan vi, på ett slut av detta vansinne. Enligt en vanligtvis välunderrättad källa så har de ryska förlusterna i manskap ökat och hade en "topp" med 950 dödade soldater under en dag i veckan som gick. Drygt 5000 på en vecka och dubbelt så många sårade. De ryska soldater som lämnar fronten och retirerar möts av s k kommissionärsgrupper som skjuter sina egna om de ger upp. Stalinregimen gjorde tydligen detsamma under andra världskriget men slutade då moralen, disciplin och stridsvilja sjönkän mer.
Vad som inte sjunker på kort tid är våra energipriser, från en annan välunderrättad källa så säger dock denne att elpriserna kommer att sjunka snabbare än vi tror och det tror vi gärna på. Sedan är det klart att mild sydvästlig vind och regnväder underlättar energiutmaningarna.
Hörde f ö i inslag på P1 i veckan där en familj i Stockholmstrakten verkligen hade börjat ta till sig energipriserna på allvar, de hade sänkt sin innetemperatur från de vanliga 27 (!) graderna ner till 22. Som boende i timmerhus som fru Syd och undertecknad gör sedan många år, så skulle en innetemperatur på 22 grader efter augusti och före maj få oss att fundera vad det är för fel. Hur kan det vara så här hett? Nu skall dock erkännas att fru Syd (och resten av den tidigare hemmaboende delen av familjen för övrigt) och Syd själv har olika bedömningar vad som är hett. Jättevarmt säger Syd, skönt säger fru Syd när vi närmar oss de 20.
20 grader är det nog (minst) också i havet där vi befinner oss just nu. Ja det är nog snudd på 27 för jag såg med egna ögon att även fru Syd badade igår... i havet. Låt vara att ansiktsuttrycket och de spattiga hoppen tydde på en att temperatur under 20 grader. Men nej minst 22-23 var det
En av anledningarna till och vi befinner oss på denna plats just nu är att vi firat en vän som fyller jämt. Så igår bjöds på god tårta på e m och fin middag på kvällen. Trevligt men samtidigt en påminnelse om att åren går fort. Tyckte nyss att vännen fyllde hälften så många år...
Men som vi konstaterat tidigare alternativet vore sämre, dvs att upplevelse av tiden gick långsamt.
Långsamt tycker nog de stridande soldaterna vi pratade om inledningsvis att det går. Det vill att tiden skall gå snabbt och mardrömmen tar slut.
På tal om mardrömmar så har Syds egna drömmar tagit sig andra uttryck, pratar nu mer istället för att drömma. Häromnatten satte jag mig, av för mig själv och närliggandes förvåning upp mitt i natten och uttalade "Så här ser en riktig skattebetalare ut!". Inget mer för tydligen sov jag lugnt vidare. Säkert var det energipriserna och som spökade i det undermedvetna.
Lördagsmorgon och då vet ni att det strax är dags för kaffe. Jag hör fru Syd har musik på, riktigt bra just nu; "Alright now" med Free. Free där Paul Rodgers sjöng och där jag har för mig att Paul Kossoff var med en period. Kossoff, Englands svar på Jimi Hendrix! I Fairfiled Halls i Croydon såg fru Syd och jag Kossoff för många år sedan, ja nästan så många år sedan så att vännen som fyllde år igår knappt var född (stark överdrift måste erkännas).
Just ja, nu blev jag som exalterad så att jag höll på att glömma kaffet.
Så har då Sverige fått en ny regering, ja den är på gång i alla fall. Jag kommer inte att bli förvånad om det ändå blir en M+S någon gång under kommande fyra år. Jag hoppas dock att det inte är några förvärrade kriser som tvingar fram detta. Det räcker som det är med skenande elpriser och fortsatt krig i Ukraina.
Sedan finns det andra kriser som är svårare att förstå som till exempel räntechocken på 1,5 %. Gå tillbaka ett antal år så hade chocken varit av rakt motsatt karaktär. Va? Sänker de räntan till 1,5? Räntechocken har snarare varit att räntan legat under nollstrecket. Det har varit det egentliga problemet. Och att staterna pumpat in pengar under pandemien, dopar man ekonomin så får man,,,
Inflation!, hur många år har inte Riksbanken kämpat med att få upp inflationen, säkert närmare tio. Inflationen skall upp till 2 % har budskapet varit. Vi går tillbaka säg sex år och funderar kring en kostnad på 100 kronor för sex år sedan och två procents årlig inflation; 100x1,02= 102, 102x1,02=104,04, 104x 1,02 = 106,12, 106,12 x 1,02= 108,24, 108,24x 1,02=110,40, 110,40x 1,02 = 112,61 alltså i runda slängar 12 %, Nu hamnade det på 8-9 % på en gång, tyvärr, men sett över tid ingen chock. Men det är en utmanande prisutveckling som visar på systemstörningar.
Och så höst på det. Nej det gäller att muntra upp sig! Annars tenderar det att kunna bli en mental "mutterlera" (slå inte upp ordet i svenska akademiens ordlista, det finns inte).
Ni som följt Syd genom åren vet att det var en klient som jag hade för många många år sedan som tyckte att livet hade kört ihop sig totalt, det hade just blivit en mutterlera av allting..Från exakt samma tid på ett ungefär (det finns också en förklaring till detta uttryck men er lästid är så knapp så vi väntar med den förklaringen) så hittade jag några poetiska uttryck som Syd hade skrivit. Men nu skulle vi muntra upp oss så då får de dikterna avvakta ett tag.
Jag har själv muntrat upp mig i vid vedklyv och vedkap i helgen, måste vara fokuserad men tankarna far iväg. Kanske inte löst världsproblemen men inte långt ifrån...
Nu har vi precis klarat av valen till riksdag, region och kommun.
Syd James har ett ytterligare alter ego som heter "Hytt-Erik". "Hytt-Erik" driver sedan länge ett företag vid namn "Hytt-Eriks Fiske- och Managementkonsult", med devisen "det är inte vilket fiske som helst utan röstfiske".
Som alla andra år så har Hytt-Erik varit anlitad av alla partier men nu tar inte Hytt-Erik alla uppdrag utan väljer och vrakar lite så där olika.
Rådet från Hytt-Erika är dock generellt lika till alla och kan sammanfattas i två huvudpunkter:
Ha inga bestämda åsikter om någonting
Vänd kappan efter vind
Det brukar gå hem så här i valtider.
En annan politiskt välunderrättad person tror inte man skall utesluta helt nya konstellationer på riksplanet. Kan det gå lokalt så kan det gå centralt. Och det är aldrig för sent att ge upp. Vi får se...
Graham Potter är ny manager i Chelsea. Jag gillar verkligen Potter sedan hans tid i Östersund. Nu betalade Chelsea dyra pengar för att lösa honom från kontraktet i Brighton (200 Mkr enligt uppgift) och då borde väl allt vara bra. Inga oligarkpengar i CFC, Potter manager och då borde väl hjärtat slå igen. Men, nej det vill sig inte riktigt. Jag har nog helt fastnat i underdogperspektivet. Dvs den lilla slår den stora..
I USA fick jag tips på Samantha Fish. Grannen hade redan koll med inte jag. Beställt skivor nu.
Hade en bild av Chicago som jag tror helt var baserad på filmen French Connection som kom i början på 70-talet men tydigen, det har hänt en del. USA:s tredje största stad. Imponerande i många stycken. Vi höll oss inte i de södra områdena där det är mer stök och då kändes staden välmående även om sirenér hördes hela tiden. Fullt upp verkar de ha på Fire Department.
Min andra bild av Chicago var aktiva blueskvarter där den elektrifierade bluesen spelades på trånga barer dygnet runt. Av det fanns intet, Det fanns en "minnesplats" vid Chess- studios men det var också allt. Hittade förstås en skivbutik i Chicago "Reckless Records" men det var totalt omöjligt att få något grepp om hur och var skivorna var sorterade. Verkade mest vara DVD-orienterat. Revansh på skivfronten kom senare i St Cloud.
Bäst av allt var dock att få se släkten igen, många år sedan nu. Vi är oss precis lika, bara den yngre generationen har blivit lite vuxnare....
Tidsomställningen kändes tydligt och nu också positivt på Covidstickan...
We enjoyed Chicago even if my idea of Chicago was out of date. Not uppdated since The French Connection with Gene Hackman. Chicago was good but the best of all was to see you all, relatives and friends! Thank you all! So many years since last, of course the younger generation have grown up a bit.. but we others are all the same..
Randy and I still share the music and some new music introductions was done in both directions! And you could still buy records in St Cloud!
Bildkavalkad:
Chicago by evening
Gene Hackman?
Blues memorial. Birth of the electrified blues!
Mrs Syd is missing on this slide. Nice breakfast and T-shirts!
Lindblom related! :)
In deep talks alongside Mississippi River! No water-skis this time.. :)
Thank you Barnes & Noble. Stll a record department!
The river by night!
Leaving Jul and Randy early Sunday morning! Thank you!!!
badade aldrig i Genesarets sjö" ser jag går på SVT ikväll. Kommer inte att se den filmen, det är mycket nu; "Ett fall för Vera" ligger efter, Engelska krimserine "Grace" tredje avsnitt och så premiär i Premier League ikväll.
Hur som helst när jag såg filmen "Kom Novak" annonserades kom jag ihåg att jag för många år sedan skrev en artikel på temat. Började söka på mina gamla inlägg och landade då istället på en annan historia som jag brukar få återberätta med jamna mellanrum. Jag kan lugna er med att det nu är rätt många år sedan det hände och ansiktet är återställt i mer normalt läge sedan länge.
Bakgrunden är mitt återkommande vårbruk i skogen.
The story;
Lördag:
Nu är det så beskaffat här i världen att när våren kommer så blir Syd alltid inspirerad och vill jobba i skogen. Så ifjol och så också i år. Ifjol fälldes träd och idag föll andan på att dra ihop stockarna. Syds skogsarbete är och har alltid varit förenat med fara! Inte för allmänheten men för Syd själv. Oftast brukar jag såga eller hugga mig själv någonstans! MEN så icke i år: Nej i år körde vi en annan variant kallad: Kasta stock! Om ni tänker er en gungbräda, vad händer om man sätter sig på ena sidan? jo det andra åker upp! Fråga 2: Om nu en stock ligger på samma sätt som en gunga och så kastar Syd en stock som träffar i bortre ändan, vad händer då? Jo den ände som är närmast Syd får en katapultskjuts uppåt! Står man då ivägen gör det ont. Och gör ont är precis vad det gör!
Nu ser jag ut som en sämre tungviktsboxare! Akuten tyckte att jag klarat mig bra ändå så det är ju alltid en tröst! Näsbenet verkar ha hållit, inga tänder utslagna, ögat OK men några stygn i undre ögonbrynet och näsan är sned. Ingen hjänskakning tror vi; jag och farbror doktorn alltså.
Måndag:
Tog mig trots "förlorad-boxare-på-teknisk-knock-out-utseende" ner till Brüssel idag. Ja, jag förklarade vid incheckningen vad jag hade gjort och så vidare. Man får lite sympatier då typ; "oj,oj det där måste ha gjort ont" och man ler då lite snett och säger; "javars men det kunde varit värre", här viker man inte ner sig heller! Det hade kunnat vara värre.
Hursomhelst så hade jag en stund över efter mötet i Bryssel och innan tåget till Amsterdam skulle gå och då styrdes givetvis kosan direkt till skivbutiken "Goupil o´phone" där vi, kära läsare, varit förut. Men vad händer? Trots solglasögon (som döljer utseendet till viss del - tänker då på ansiktet) så lyckas jag ändå få in en fluga i mitt andra öga.
Och det är klart att kommer man in i en skivbutik med mitt nuvarande utseende och går fram till innehavaren och ber honom titta om jag har en fluga i andra ögat, då förstår jag att han inte tittar så där väldigt noga utan ser mest förvånad ut. Någon dj---a fluga hittar han inte och nu är statusen så att Syd inte ens förmår leta efter skivor med inlevelse. Jag mår illa, de skaver i bägge ögonen och jag tappar lusten för skivköp! Då är det inte bra kan jag säga!
Nu sitter jag på tåget på väg mot Amsterdam och det känns som om man skall åka genom hela Europa, vi skall passera Mechelen, Antwerpen, Rotterdam, Schiphol och den ena metropolen efter den andra. Men herre guuuud, nu har vi åkt i 27 minuter och har redan passerat både Mechelen och Antwerpen och är med god fart på väg mot Rotterdam.. Tar man Tågkompaniet hemma så har man i bästa fall efter 27 minuter lyckats passera Smedjebacken eller Grängesberg.....ooops nu höll jag på att missa att vi åkte ur Belgien.
Jag skojade lite med fru Syd i morse och sa; "att som jag ser ut nu så är väl de enda affärsmöten där man egentligen platsar de som görs upp i Amsterdams Red Light District".
Nej precis, fru Syd tyckte inte heller att det var något roligt skämt.
Är det vackert här? Nja, det ser rätt lika ut här i "flatland"; Grönt är det, buskar och kanaler och tegelhus, och buskar och kanaler och tegelhus, och buskar och tegelhus, en tegelstad och lite buskar. Inget fel, absolut inte, men i vilket land man är spelar ingen roll, det är rätt lika som sagt. Nja, nu skymtar jag en tendens till kulle där borta i fjärran.
Nej det var en träddunge ser jag nu.
Boxer och Canal + i all ära. Här nere har de fler kanaler. Sevärda på annat sätt.
Det är kargare hemma än här i "Roosendaal" dit vi nu anländer. "Hej Syd, var bor du?" "Jag bor i Rosendalen", skulle Syd svara. Det låter väl lite mysigt, lite bröderna Lejonhjärta så där, men vi ordentliga svenskar skulle väl då antagligen ställa följdfrågan: "Vilket postnummer är det där då?"
Som sagt, Belgien försvann nyss bakom en buske och fram steg Holland, handelsfolket. Förutom landskapet så ser man en massa åkerier (Logistic Centers heter det numer). Men ni, måste vi inte bli lite mer lokala om vi skall klara miljön m.m. i framtiden? Inte skicka grönsaker och "grejjer" fram och tillbaka på vägarna hela tiden. Men det är klart att det är lättare att odla här, Hollands komparativa fördel som man läste om i Nationalekonomin en gång i tiden. Vi får väl skicka "grejjerna" och grönsakerna med tåg istället.
Nu slutar inte färden men väl mitt skrivande; (don´t worry readers, allt är skrivet off-line) för nu mår jag illa, endera för att jag mår illa av den tekniska knock-outen i lördags eller för att jag inte ätit lunch ännu, och nu är klockan 21.05. Det hade nog varit bättre att få den där flugan i soppan istället.
Så kunde det gå till förr i världen, nu skall jag ta en cykeltur. Efter närmare fyra veckor med toppenväder så har det regnat en stund.
Läste precis att Sveriges Radio (SR) tydligen har patent eller upphovsskydd för orden" Sommar" "Sommarvärd" och ytterligare något ord. Dock bara i samband med radio och det är väl tur annars skulle det bli lite krångligt.
Varje år har jag ambitionen att lyssna mer på "Sommar" och "Sommarpratarna" men lyckas inte. Eller snarare, många är bra pratare men inte alla och när man lyssnat på ett par som inte är bra så tröttnar man och missar säkert några bra. Men när livets stora utmaning har varit ett dåkigt fungerade WiFi på ett grekiskt hotell så lägger man ner.
Gjorde själv (med vänner) en tur till Bornholm i veckan. Första besöket. Trevlig ö men rätt likt Österlen. En behållning var besöket på etablerad skivbutik i Rönne. Butiksägaren kändes som en typisk 70-talist och det stämde eftersom han haft butiken i 47 år. Bra sortment men inte speciellt säljande. Följande dialog utspann sig.
- Hej, har du någon bra dansk rockmusik du kan rekommendare
- Neaj det finns icke någen
- Den här skivan är den bra?
- Naej, han var bra för sju åtte år seden
- Då köper jag den här Neil Young
- Neil ha välli produktiv, flera slöpp bara dette år
Jag betalar med kort, och tveksamt om betalningen går igenom så vi gör om proceduren igen.
- De kanske ändå fungerade på första försöket, här ta diese danske pengar så jag icke lurer dej
- Ja men tänkl om det inte dras någon betalning?
- Då får du CD.n som souvenir.
- Tack och kör på!
- Ja, vi är inte månge handlare kvar men jag lägge icke ner...
Butiken och personen påminner om Ingemar i Borlänge men Ingenmar röker inte pipa!
Lägga ner borde ennan annan göra men tyvärr gör inte Puitin och Ryssland det trots betydande förluster (75 000 soldater dödade eller sårade enligt uppgift). Nej utnötningen pågår och så börjar Taiwan komma upp än tydligare på agendan och så har vi val i Brasilien där Bolsonaro börjar prata om "valfusk" på känt Trump.manér.
Ja, det är mycket nu så sommafriden vill inte riktigt infinna sig. (Det brukar den inte göra annars heller påpekar närstående för mig.....ja men lite måste man väl få hålla på med....hur skall man annars får något gjort... ?)
Fotbolls-EM fick ett omilt slut. Som Syd skrev i förra inlägget kändes den svenska insatsen redan från början "sådär". Asllani får godkänt och mer därtill men många räckte inte till. Hedvig skäms och mår dåligt efter sin insats läste jag i en intervju. Hedvig var inte på topp men det var hon inte ensam om. Hur ser tillväxten ut? Gerhardsson måste förändra.
Men det finns nu ändå hopp i fotbollstunneln, The Champonship börjar och snart även Premier League. Det känns bra!
Nej, nu tar vi en kopp kaffe och sätter oss i solen, man måste ju ta det lite lugnt också...
Häromdagen var jag ute och skulle just klippa gräset vid Lyckåkers Boulestadium i LA då det stannande en främmande bil med en främmande man vid sätet. Han vevar ner rutan, inget hej eller någon introduktion i övrigt utan dialogen blir exakt enligt följande;
Föraren:- "Har dom lagt ner?"
Syd; - Lagt ner? Vad/vilka?
Föraren:- "Ludvikalacken!"
Syd: "Nej inte vad jag vet men den ligger inte här, du har åkt in fel väg"
Föraren: ----
Syd: "Sväng in vid tekniska kontoret"
Jag tror föraren hann uppfatta även den sista meningen innan han for iväg mot förhoppningsvis rätt destination dvs Ludvikalacken.
Syd borde väl ha förstått direkt vad han syftade på. Att just frågan "Har dom lagt ner?" inte syftade på något annat än just "Ludvikalacken" ett bland flera hundra företag/butiker i LA...
Lika kort och kärnfullt blev årets första dopp i Östersjön, Nottjärn har varit behagdlig i över en månad, Ångermanälven med påfyllning från fjällen också helt okej men igår var det gränsfall. Grannen förvarnande om att det var 12,5 grader men det kan jag säga var överdrivet, 13 skulle jag ändå säga.
Hur som helst man ligger inte i och "glötar" speciellt länge, nu blev det bara 4x 400 mieter frisiim, 200 rygg, 200 fjäril och så lite konstsim på slutet... Nej, det blev nog egentligen bara lite konstiga rörelser i vattnet och när jag gick upp mötte jag ett par damer som undrade;
- Hur många grader var det?
- Inte många...'
'
Dam-EM fotboll är igång. Sverige är verkligen "haussade" Endera blir det väl en EM-final eller också respass redan i kvarten och då blir det fiaskorubriker. Vi vill inte ha ett kort kärnfullt EM för Sverige. Men jag är inte helt övertygad efter första matchen..
Jag (och då skall jag till mitt försvar säga att jag varit flick- och damtränare i över 15 år) förstår inte vissa passningar som slås av vissa i laget. Om man utan att vara pressad slår pass, minst 20 meter från närmaste möjliga passningsmottagare och att bollen dessutom landar långt utan för sidleden, då är det något i tekniken som brister.... Och inte bara en gång.. Även i F13 skulle man reagerat och funderat. Nu betonas och upprepas att det är professionella spelare vi ser. Det är klart att det finns många verkligt intelligenta och framgångsrika människor med dyslexi och man kan ibland fundera på om begreppet "passningsdyslexi" finns.
Nu hoppas vi inte på ett kort EM även om det kan vara kärnfullt utan att vi får en bra fotbolls-sommar!
Jag tror dessutom vinden har vänt så att havet blir lite varmare....
Jag vaknade i morse men en tydlig oroskänsla. Hade en smärta, ett tryck, i min opererade höft, de senast opererade höften. Till det kan vi återkomma. (Vänster höft opererades 1980 av helt andra orsaker-skador)
Hur som helst det kändes inte bra och jag funderade på om jag gjort något speciellt igår; ,klättrat på stege, varit på taket, badat I Nottjärn och börjat bröstsimma. Tänkte att benrörelsen påverkat. Men jag har ju gjort det förut. Lite extra armhävningar och sit-ups innan läggdags men ingen förklaring.
Jag ligger mest på vänster sida nu efter operationen och nu låg jag på höger och funderade, ja jag till och med beklagade mig för hustrun att höger höft gjorde ont.
Men så förde jag ner handen mot höger höft och konstaterar att jag ligger på en bok. DET var förklaringen. Jag hade väl somnat med boken som jag alltid gjort (har inget med åldern att göra, trots att jag nu fyller år igen). Nej det har varit ett fenomen sedan länge, när jag bodde hemma och öven äldre bror Syd bodde hemma så lyste det alltid i mitt rum när han kom hem. Han släckte och plockade bort boken som låg i sängen. På den tiden läste jag en jättetjock bok om mordet på president Kennedy, det var väldigt tjock och detaljrik så jag somnade oftast efter endast någon sida. Fick kämpa ett halvår innan den var färdigläst.
Om det varit den boken som var på 900 sisor så hade nog min höftsmärta fått en snabbare förklaring är vad som blev fallet idag.
Boken "Unge Mungo" av Douglas Stuart är väldigt bra. Den utspelar sig i Glasgows mest utsatta delar och är ingen feelgood-bok. Nej den känns i många stycken dystrare än "Shuggie Bain" som jag berömt förut. Men som sagt lägg undan den innan ni somnar, annars kan ni också få höftproblem.
Det är bra att man blir äldre, allt annat vore sämre och blir man klokare med åren. Vissa kanske, andra inte och Syd tillhör nog gruppen "andra".
Fru Syd fick en fråga för ett tag sedan; "Har Syd alltid varit lika forcerad och stressad?" Och hon svarade: Jaaa, men kanske lite mer nu när han blivit lite äldre.
"Barnasinnet" finns kvar, ja kanske inte på det sättet ni tänker men förra helgen var jag hemma själv och då kände jag mig som en tonåring efter att både hustru och barn förmanat mig: "Ta det nu lugnt, inte upp i skogen när du är själv hmma, klättra inte upp på taket, tänk dig för, ta inte inte ut dig helt, ät. Sätt dig ner och ta det lugnt, läs en bok! Och läste gjorde jag ju denna helg och fick ont i höften som sagt...
Nu kall vi dricka lite kaffe sedan "kör jag mot skogen". Fritt citerat efter av de tidigre fotbolstjejjerna som jag tränade som under alla år trott att Robin Hood och gänget på julafton "kör mot skogen" istället för mot "Sherwoodskogen".
