Öst är öst och väst är väst och sällan mötas de två men
imorgon smäller det på Stamford Bridge. West End mot East End, Det fashionabla Chelsea mot det ruffigare West Ham United från East End. Det två lag som brunnit mest i mitt hjärta de senaste årtiondena. Sannolikheten är liten men imorgon hoppas jag på en seger för Hammers. Rent statistiskt närmar sig Chelsea en hemmaförlust men nja. Hoppas kan vi! West Ham sensationellt fyra just nu!
Vi tar en sång igen. Inte riktigt en julsång men nära på!
Midvinternattens köld har inte varit speciellt hård men den har i alla fall varit rättvis. Ungefär så skrev "Blandaren" om Viktor Rydbergs gamla Tomtesaga.
Nu har julfriden kommit. "Jag har inte märkt av den än", säger Syd James i ett uttalande från en snöklädd hemmaort med -10 på tempmätaren.
"Armarna har farit runt som lärkvingar i en städiver av sällan skådat slag och ljudet av dammsugaren har skapat en konstant ljudmatta som knappt kunnat förtränga ljudet av alla förskräckliga julsånger som spelas hela tiden på någon kanal som heter någonting", fortsätter Syd sin "inför-julfriden-berättelse".
"Nu skall det sista fixas, så nu jäklar gäller det att ligga i så att man kan koppla av fram emot juldagens kväll och då lägga sig i den trygga förvissningen om att det är full omgång i Premier League på annandagen, det är nästan så man känner lite stressad, säger Syd.
Annandagen, "Boxing-day" som den kallas i England, vi hoppas verkligen inte att det blir en boxing-day i de svenska hemmen, läste precis i Dagens Nyheter att kristelefonerna går på högvarv i jultider.
Nu önskar jag er alla läsare en GOD JUL och på snart återskrivande!
på tillvaron och vad som hände runtomkring. Duvan som vi kan kalla Sven blickade ut över skogen. I granen närmast grenen där Sven Duva satt såg han att en ekorre just skulle skala kottar. När han blickade åt andra hållet såg han ett antal barn som kom, längst bak släntrade en pojke som de andra barnen kallade Olle. De andra barnen retade Olle och sa att "du har nog sjuk för du är ju alldeles blå om läpparna". "Nej", sa Olle "mina läppar små utav bär äro blå". Olle kände sig mobbad och sa "Bara jag slapp att så ensam här gå"
Nu hade barnen kommit närmare och nu hörde också ekorren barnen och blev rädd. Sven Duva sa högt till ekorren; "Nu skall du inte ha så brått för då kan du stötta ditt lilla ben när du hoppar från tallegren till tallegren". Men ekorren lyssnade inte och så blev det precis som Sven Duva hade sagt. Envis liten rackare tänkte Sven.
Längre bort på den gröna ängen såg Sven något som rörde sig allt närmare, o boy! o boy! ropade han högt det är ju en häst! O boy! ropade Sven igen när hästen kommit närmare. Hur kan du veta att jag heter Boy sa hästen. Det visste jag inte sa Sven, vad heter du mer? Harry, sa hästen som skulle beta från 7 till 5 hela hösten, för han var Ensam hemma eftersom hans bonde var ute och sökte en fru.
Rätt som det var när Harry gick där och betade kom ekorren springande på väg hem till sin ensamma mamma, "jag har även stukat min ludna svans" snyftade ekorren när han passerade Harry Boy. Med den där stukade svansen ser du ut som ett Mods sa Sven Duva. Jag vill inte att du Kallar oss mods svarade ekorren lika surt som rönnbären.
Plötsligt började buskarna knaka. En hund visst det är tänkte Sven, det kanske är Lady och Lufsen som är ute på Den otroliga vandringen. Men det var det inte visade det sig utan en helt främmande hund som berättade att han kom från Lönndahlen och kallades Lassie. Nu hade han dock väldigt bråttom för han hade sett den Stora Stygga Vargen på en skogsföryngringsyta en bit in i skogen. Där hade han också sett en annan individ gåendes med en korg och med en röd luva på huvudet. "Antagligen", sade Lassie, "har hon rödluvan på sig för att inte bli tagen för en älg när nu jaktsäsongen snart skall börja".
"Mitt liv som hund har annars inte varit något vidare", berättade Lassie, "jag har nu rymt från min husse som är en riktigt Vedervärdig man från Mallorca. Ibland band han mig med ett rep en hel månad. Dom har Repmånaderna var inget vidare" suckade Lassie.
Barnen hade nu kommit väldigt nära och Sven Duva ropade: Var kommer ni ifrån barn? Vi kommer från Frostmofjället! ropade barnen tillbaka, och där har vi snö jämt så till och med en Svan måste åka skidor över Åsarna! I den Verkligheten skulle inte jag vilja vara gäst sa Sven Duva. Jag trivs bättre här där jag kan sitta och lukta på blommorna. Jag vi förstår det sa barnen. "Här är ditt liv!"
Men är vi på rätt väg?" frågade barnen. "På spåret" svarade Sven, det här är ju er första resa för ikväll, ni har fortfarande solsken i blick så det kan ju inte bli Så mycket bättre" och det är inte svårt att hitta för här är Öppna landskap.
Ja, sa Harry, Sven och Lassie, Nära havet vill vi bo. Det är så spännande med allt man ser. Sven Duva som nu satt på en gren högt upp i trädet och spanade ut över havet. O´Boy, O´BOY ropade Sven ivrigt, Vad är det" frågade Harry irriterat, Jag tror jag siktar Engelska flottan!, sa Sven Duva. Du får kalla mig Harry och jag tror jag inte du kan sikta Engelska flottan här, den är säkert på Gamla Nordsjön sade Harry B. Jag menade inte ditt namn sa Sven, "oboy" är ett uttryck, kommer du inte ihåg den gamla svenska bluessångaren Pepsi Persson, han sjöng ju den. Nej den låten är en total Främling för mig sa Harry och jag är helt ärlig när jag säger det för jag döljer ingenting för dig! Se bara på mina Ärliga blå ögon!
Sven, Harry och Lassie diskuterade vidare, ja nästan lite irriterat och Det blev värre framåt natten. Nej nu får ni gå hem allihop sa Sven, för jag känner mig nästan som en Turist i mitt eget land. Och ni barn måste skynda på för det går mot natt och ni har haft en lång dags färd.
Sven pustade ut och såg åter ut över havet, den ena efter andra segelbåten styrde nu mot land, fyra, fem, sex räknade Sven och där kommer det Sjunde inseglet konstaterade Duva som satt på en gren och funderade på tillvaron.
mycket för orten Leksand att hockeyn finns är ingenting vare sig nytt eller överraskande men det blir väldigt tydligt när man tillbringar några timmar i Leksand en matchdag som igår. Alla butiker skyltar med "Match idag"-vimplar. Matställena är fulla med fulla, ja inte alla men konsumtionen av både mat och dryck ökar påtagligt. God stämning är det och man kan till och med se en Frölundasupporter som fikar med en Leksing. Och så har de svårt att komma överens i Mellanöstern....
Målet för resan i helgen var Tällberg i goda vänners lag. Jag hann med ett träningspass på eftermiddagen och kunde konstatera att det är rätt mycket backar i Tällberg. Backträning upp emot Dalecarlia efter att tagit en sväng ner mot Åkerblads och vidare, stigning upp mot Holen vidare upp emot Långbersgården och så ner till höger och sedan till höger igen. Där var jag tvungen att fråga en tant med hund om jag kunde springa som jag tänkt mig. "Håll du te höger så kom du ut på den hära vägstumpen igen du". Jag tog vänster och fann mig själv snart pulsandes fram i djup snö där i den mörka Tällbergsskogen. Nej, överdriver lite grann för det var bara lite drygt rimfrost och inte mer än 200 meter till närmaste hotell men pulsade gjorde jag bland ris och kvistar för vägen tog slut liksom...
Julbord blev det sedan och inte alltför sent men däremot alldeles för tidigt söndag morgon. Jodå jag hade klockan på ringning sådär vid 7.09-tiden men då hade jag redan varit vaken i närmare tre timmar. Detta fick den ödesdigra konsekvensen att när jag på eftermiddagen bänkade mig för att se Manchester U v/s Liverpool 3-0 så missade jag samtliga mål inklusive repriser. När jag sedan efter lite hemarbete skulle kolla till Swansea- Tottenham hade det redan blivit 0-1, jag var dock rätt pigg i pausen och fortsatte med lite hemarbete och när jag återvände så stod det 1-1, sedan blev det 1-2 när jag hämtade kaffe.
Och Lucia har det varit! Javisst ja vi blev ju världsmästare i innebandy också.
Luciatåg i Leksand den 13:e december anno 2014. På väg mot match!
Jag är Mr Favour Adams, Chefen för revision och redovisning avsnitt av min bank. Med all respekt och hälsningar, har jag beslutat att kontakta dig på en affärstransaktion som kommer att vara mycket fördelaktigt för oss båda i slutet av transaktionen.
Vi hade en utländsk kund från ditt land som deponerat en enorm summa pengar (USD $ 1.4Million) med vår bank. Så småningom blev denna klient bland offren för bilolycka som kraschade på 31-10-2008 i sheihk zeyad road Dubai men sedan dess har vi inte haft något organ kommer för de påståenden som de närmast anhöriga.
En situation som jag har övervakas noga med min position på banken innan jag gick i pension. Nu har övervakade denna fyndighet under åren efter hennes död, och därmed ingen har visat upp som närmast anhöriga under de senaste tre och ett halvt år, jag flyttade filen till min privata volt. Jag värva nu din hjälp att presentera dig som de närmast anhöriga som alla andra arrangemang har slutits av mig och jag bara väntar på att en utlänning för att jag flyttar fonden till hans eller hennes konto. Detta har inte någon risk kopplad till sig som alla interna dokumentation kommer att hanteras av mig. Jag ber er därför att bekräfta ditt intresse genom ett returmeddelande och jag kommer att förse dig med information.
Din ränta kommer vara förhandlings innan vi börjar detta projekt.
Försvann bokstavligen i en grå dimma. Någon större risk att bländas av morgonsolen har det inte varit. Mörkt och dimmigt, skidspåren lyser inte vita utan enbart med sin frånvaro. Hoppas det hinner slå om till skid-VM i februari. Jag har fortsatt med mina längre lördagslöpningar, en vända till i Grängesberg, en vända i Skåne och en vända i LA. Tror det är bra med de här 13-15 km rundorna en dag i veckan.
November, det har varit fullt upp därav har det mesta av Syds skrivningar varit inställda. Inte brist på ämnen utan i brist på tid. Men nu i december skall väl en del saker kunna klaras ut. Nu tänker jag dels på den kommande budgetomröstningen i riksdagen och jag tänker på årets Jul-CD. Lika klart som valet i september utföll, lika "klar" var min jul -CD, då, i september. Men nu har det mesta gjorts om i novembers sista skälvande timmar. Jag provspelade för familjen igår och ja, godkänt. Så om inget oförutsett dyker upp så kommer CD-pressarna att komma igång under veckan. Hör av er om ni vill ha, ni som brukar få får i år också, vare sig ni vill eller inte.
Jag hoppas att tiden till skrivande kommer att ges i december, den här helgen och kommande dagarna hade jag annars planerat för London, ja ingen nöjesresa men på kvälls- och helgtid hade det varit en perfekt vecka, fyra matcher på fem dagar var målet. Men nu får man nöja sig med lite glögg och spaning på Spurs-Everton. På TV, sedan blir det gymet. Inget London alltså. Tiden igen ni vet...
Hängde på till Grängesberg lördag morgon där döttrar Syd skulle träna fotboll, jag hade bestämt mig för att springa hem, inte riksvägen dock.
Jag startade vid Parkskolan, som hette Östra när jag kom till Grängesberg, gick bara nian där men hur som helst. Redan i backen ner mot riksvägen och infarten till Folkets Park kom första minnesbilden, av vårarnas löpträning i IFK, där vi körde ryck i backen under Sunes påhejande rop. Kommer också ihåg "ett" tillfälle där mitt eget träningsomdöme, sett nu i efterhand, svek, jag bodde fortfarande hemma och av någon outgrundlig anledning kom jag sent en fredagskväll på att jag borde ut och träna. Sprang en uppvärmande sväng på Öraberget och sedan ner till backen vid skolan. Backryck är väl helt OK, men 23.15 en fredagskväll?? Nåja det är historia.
Jag fortsatte förbi Spendrups in under tunneln, förbi Enhols gamla mack på vänster sida. Mobil Oil, som många uttalade exakt som bokstäverna stod. Mobiiil Oiiil. Där jobbade jag några somrar och någon höst. Första året hade jag 5 kronor timmen, 9 timmar om dagen, 45 kronor per dag, 225 per vecka plus dricks. Midsommarafton med öppet till 20.00 var en perfekt dag att jobba. Mycket dricks när man personligen tankade, putsade fönster och kollade oljan.
Källfallet, denna slumrande bostadsnostalgika under renovering. Första husen klara, kan bli väldigt bra det här.
Upp förbi "Vallen", såg nya skateboardparken, hade nog trott på lite högre ramper. Ut mot Björkås.
Arbetarbacken där nere till vänster. Blodsmak i munnen, som vi slet i den backen. Turpenniemi, var en hård och tydlig bandytränare. Springa, bära uppför denna backe. Fortsatte genom Björkås, mindes andra löpvändar på vintern där jag sprang runt Grängesberg, upp via Bergslagsbyn, upp på Väster, ner på Tjärn så hem igen. Snön piskande i ansiktet, kände sig otroligt nyttig. Lite som "Kil-Helge mot Elementen", Julie Leonardssons målning från Smedjebacken.
Björkås idag, en blandning mellan väl underhållna, fina hus med engagerade boende till andra hus (alltför många) som är rena moraset, ja det faktiska raset är nog nära på många ställen. Bilvrak, trasiga fönster, ett badkar, vedhög, ett bilvrak till, allt i trädgården, där gräset inte klippts, inte i år i alla fall.
Svängde in på Skråssbäcksvägen, den som kallades "promille-vägen", förr i alla fall. Förbi ILT på vänster sida, fortsatte in efter grusvägen, lätt frost, lite snö i skogen, tyst, en skogsfågel skräms upp. Plötsligt slår mig tanken, älgjakt idag? Jag har ju reflexväst, inte många älgar har det, jägarna borde fatta, Ser ett tomt jakttorn, det är lugnt. Minnesbilder av gamla cykelvändor på denna väg, lite längre än jag minns, har inte varit här på drygt 20 år men det känns ändå bekant, tvekar inte på vägval, men lite längre som sagt.
Kommer ner på den nya cykelvägen, tar av mot Ludvika 11,4 km kvar till Ludvika. Hur långt har jag sprungit? 7,86 km säger appen. Jag har tagit det lugnt, mycket lugnt i början, hade nyss ätit frukost när jag stack iväg, vill gärna ha kvar frukosten I magen. Känner nu att jag kan öka tempot. Bra att springa mot Ludvika, blir rätt lutning så att säga. Närmar mig Blötberget, undrar över gruvans återstart, möter första personen, en jägare med hund och cykel. Närmar mig Gonäs. Ytterligare en hundägare med schäfer. Är inte hundrädd men skickar alltid en mental signal till okända hundar när jag springer. "Tänk inte ens tanken hund......l, anfaller du mig så sp...r jag
hm hm". Enbart mentalt som sagt, jag gillar hundar. Tittar på klockan, ringer dotter som är på väg hem nu, bestämmer mötesplats. Det blev nästan 15 km innan bilen kom.
Under 15-20 års tid har företagen ägnat sig åt att lyfta arbetsintensiva jobb till så kallade lågkostnadsländer. För att det skall bli dyrare? Nej, naturligtvis för att det skall bli billigare. Nu oroar vi oss för deflation dvs. sjunkande priser, var inte det själva ”grejen” med att outsourca?
De 15 kanske 20 miljoner jobb som flyttats till främst Asien har dessutom lämnat ett antal människor i Europa utanför arbetsmarknaden. Stiger eller sjunker deras konsumtionsmöjligheter? Den sjunker förstås!
Alla teorier, stimulansförsök, analyser, nya stimulanser är konstgjord andning. En 0-ränta pekar på fundamentala fel i ekonomin. Alla borde oroas!
Gå tillbaka till grundläggande ekonomisk teori motsvarande årskurs 1 i Ekonomi på gymnasiet; det handlar på den klassiska utbuds- och efterfrågekurvan. Ingenting annat.
Vi har ingen brist på varor, som för att bli billigare produceras i lågkostnadsländer. Och vi har ett större utbud av varor än vad som efterfrågas, vad händer med priset? Det sjunker!
Om vi har ett större utbud av arbetskraftstimmar än vad som efterfrågas. Vad händer med löneersättningen? Den sjunker! Och då kan man handla mindre dvs. efterfrågan sjunker och vad händer med priserna på varorna och tjänsterna då? Den sjunker givetvis.
Vi skall givetvis stimulera produktion där vi kan skapa verkliga förädlingsvärden – höja produktens/tjänsten faktiska värde. Vi kan givetvis stimulera konsumtion så att vi handlar mer. Lek med tanken att vi stimulerar konsumtionen så att vi köper 10 miljoner nya TV-apparater. Dessa 10 miljoner TV-apparater är producerade i lågkostnadsländer, vi går till Media Markt, för det är dumt att betala för mycket, och köper våra TV-apparater. Hur mycket reellt förädlingsvärde skapar detta i Sverige? Just ingenting.
En verklig förädlingsvärdekedja är till exempel att LKAB bryter malm som man mal ner till slig, som transporteras till stålverket X som omvandlar järnet till olika stålkvaliteter som säljs till maskinbyggare/plåtförbrukare som bygger någonting, fyller på med mjukvara och säljer detta till en brukare. Då har vi skapat verkliga förädlingsvärden. Men produktion är ute! Fel; vi måste börja där igen!
”Gameing” och musikindustrin är svenska fenomen – jättebra och de skapar reella förädlingsvärden men det är ändå marginalföreteelser.
Offentliga sektorn räddar arbetstillfällena? Var kommer pengarna ifrån? Precis, från de faktiska förädlingsvärden som vi inte längre skapar.
Globalt kommer det att tvingas fram en utjämning som innebär att västvärldens konsumtions- och levnadsstandard kommer att gå ner – kostnaderna för att producera i västvärlden måste balanseras mot Asien. USA har börjat återindustrialisera, vi måste göra samma sak och samtidigt inse att välfärdsstaten inte kan betalas utan pengar – oavsett om ladorna är tomma eller fyllda för närvarande.
Avslutningsvis ställer vi några "kontrollfrågor";
- Är Europa mer eller mindre skuldbelastat nu än 2008/2009?
- Är USA mer eller mindre skuldbelastat nu än 2008/2009?
Svaret är i bägge fallen: Mer!
Avslutningsvis nr 2 kan vi ta bostadspriserna i Stockholm som nu räknat per kvadratmeter börjar, kanske redan nått, de högsta i världen. Orsak? Utbuds- och efterfrågekurvan igen!
Dagens Industri hade igår på första sidan en kommentar till Vattenfalls totala förfall som löd: "Sällan har en nytillträdd VD använt en lika vass kvast som Magnus Hall". Spännande tycker Syd. Syd som snart skall inleda en dammsugaraktivitet funderar på detta med en "vass kvast". Kanske inte så mycket för inomhusbruk som för utomhusbruk. Perfekt på vintern när man sopar bort snö och is, tänk att du har en vass kvast som skär igenom isen och blottlägger gruset på en gång, man både sopar och sandar i ett moment.
Endera är det så att Syd missat något nytt ordspråk som en "vass kvast" eller så har artikelförfattaren blandat ihop kvasten med kniven. Eller så har han, Kim, gått i samma "fälla" som fru Syd, tappat ordspråken eftersom Syd själv blandar dem medvetet fel för att utveckla det svenska språket. Men det kanske är helt enkelt så att det är Vattenfall som använder nya språkliga modeller
Vad gäller alla spektakulära köp så hade Vattenfalls gamla ledning kunnat betänka ordspråket:
"Du skall inte gå över ån efter vatten(kraft)" Nu gick man över både Östersjön och Nordsjön för att köpa kolkraftverk och gas via Nuon.
"Borta bra men hemma bäst" borde gamla VD:n ha sagt.
För er, kära återkommande läsare, behöver jag inte förklara sambanden men jag tänker om Vattenfalls ledning läser detta och vill förstå hur Syd menar.
Men det här med "vass kvast" får jag inte ihop. Undrar om de finns att köpa?
Jag ger härmed följande små ordspråkstips till Vattenfalls ledning:
Har man tagit fan(Noun) i båten får man ro honom i land.
Man får vad man betalar för.
Hoppet är det sista som lämnar människan (-orna i Vattenfalls ledning)
Ingen fara på taket. (Offensiv VD-kommentar till marknaden)
Lögnaren blir bara trodd en gång.
Nu skall jag åka upp till Coop är fråga efter en riktigt vass kvast!
Strategiska beslut i en orolig värld och vi avslöjarhemligt vapen i försvarets U-båtsjakt
Ubåtsjakt i Skärgården, Ebola i Afrika, Yxdåd i New York, stresstest av banker och dåligt väder, det låter väl som en positiv inledning på en lördagskrönika från Syd James.
Läste f ö att p g a de stora regnmängderna så har SMHI går ut med en klass-ett-varning och reningsverken har gått ut med en klos-ett-varning. Ja det ombytliga vädret ger oss onekligen väderspänning!
Svenska försvaret har ont om pengar: detta är senaste vapnet i U-båtsjakten: Bilden togs vid Utö torsdag e m
Jag kan annars berätta att denna lördagskrönika skrivs från huvudstaden, fru Syd är på vift bland butikerna och med mitt dåliga tålamod med shopping så har fru Syd det säkert bättre i butikerna utan Syd. Lugnare än att höra Syd beskriva fysisk och psykisk smärta som inte står Ebola långt efter, yxhot skall vi dock kunna undvika. Nej det känns bättre att få sitta kvar i hotellets vestibul, dricka kaffe, skriva lite och ha vetskapen att man redan igår hann springa förbi Bengans på Drottningsgatan och köpa skivor. Vilken utomordentlig bra tajming att gårdagens sista arbetsmöte var förlagt exakt 75 meter* från Bengans entré. * Ni som regelbundet läser Syds spalt vet att alla exakta mått är på ett ungefär.
Hur som helst, hade en intressant dag igår. Bland annat så träffade jag en av marknadens större researrangörer, marknaden ser bra ut men men det finns orosmoln; Ebola eller krig då rasar resemarknaden ihop. Marginalerna är små, fler aktörer, fler bokningar via nätet - man måste erbjuda added value i form av service, personliga möten etc.
Bland annat så träffade jag igår också en student från Handels, personen ifråga höll med, studenterna stöps i samma form, gärna direkt in från fina gymnasiet, utstakad väg och allting som inte stämmer med den utstakade vägen, frisyren eller läderportföljen har det tufft. Upplevs avvikande. Fanns en klar besvikelse där, nu var denna person lastgammal vilket kan förklara situationen, lastgammal i detta fall över +26.
Bland annat så träffade jag igår en framtidsspanare kring PR och kommunikation. Berättade om de tydliga tendenser som finns bland media; att personifiera, snuttifiera, förenkla budskap. Det kommer en doktorsavhandling vad det lider, ja inte från Syd utan från den här personen.
Och som sagt bland annat så träffade jag också personalen på Bengans. Länge leve skivbutikerna!
(Just nu spelas gamla "The Letter" med Box Tops i hotellfoajén). Håller bra än! Både foajén och låten.
Hur var det så med det strategiska beslutet: Jo jag tror jag lämnar Ginza och fokuserar Bengans också på näthandeln. Ginza har blivit en diversebutik, har jag fel? För övrigt TROR jag att
Spotify enbart fokuserar volymtillväxt, för att bli uppköpta. Köp skivor, din Spotifylista är bara en knapptryckning från "lost".
Bengans, Drottningsgatan, Stockholm, Sverige, Europa, Världen, Universum:
Och som sagt "Honor among friends" (liten kavalkad):
Västerås, Sweden:
Geneve, Switzerland:
Bryssel, Belgium;
Ingemar, Sweden
Suomi, Helsinki:
Sapporo, Japan:
Utrecht, The Netherlands
New York City US:
Annika, once more
Dublin, Ireland:
The Swordfish. Birmingham UK;
Miami Beach, US
St Cloud. Minn, USA:
New York City, US
Suomi, Helsinki:
Stockholm, Sweden:
Det vetetusan, Världen men det behöver inte vara mer spännande är Stockholm:
Ryktet om vinylens död och några andra sk-tnyheter
Ryktet om vinylens död är något överdrivet. Enligt Lynne McDowell på det brittiska branschorganet BPI (British Phonograph Industry) så har det redan nu sålts fler vinylalbum än under hela 2013. Fyra gånger mer än bottenåret 2007.
Så Spotify är inte allenarådande vilket glädjer en skivköpare och samlare som Syd James. Som historisk stor vinylköpare vet jag att det är lite mer krångel men ändå, ett omslag att titta på, fundera över, se ny konst. Se Roger Dean igen? CD har vissa fördelar hanteringmässigt. Lägg inte en vinyl på varmluftsutblåset i bilen eller bussen till exempel, har jag gjort. Var försiktig med pickup-nålen, annars repas skivan. Jag har nyligen exempel på person som står Syd nära och som orsakat ett sådant där hemskt skrapljud när nålen åker över skivan. Jag ryser vid tanken. Dessutom fick jag beställa en ny vinyl från USA. Som sagt köp era skivor, på Spotify kan ni lyssna på enstaka låtar, typ" nånting glatt nånting enkelt så att alla hänger med"
"Ryktet om min död är betydligt överdrivet" säger vinylen och Mark Twain som var den som myntade uttrycket vilket mina kära läsare är väl förtrogna med.
Om vinylen säljer bättre så säljer Barbie sämre
.
"Allt är inte guld som glimmar" säger Syd som för dagen verkar ha blivit en citatmaskin. Oron på världsmarknaden skickar upp guldpriset. Vill ni ha fler nyheter från företagsvärlden så kan vi berätta att fusionssamtalen mellan gödselproducenterna Yara International och CF Industries "har sk--it sig". Det hade annars blivit en gödseljätte med ett värde på 200 miljarder kronor. Det finns säkert ett och annat guldkorn i all dynga men någon fusion blev det inte.
Om ni vill ha ännu fler nyheter från företagsvärlden så kan Syd berätta att han haft samtal med en strategisk placerare inom bankvärlden; de hyser framtidstro för aktier, Syd hyser inte samma framtidstro för aktier. Köp mark (inte finska mark för dom är slut) för det blir inte så mycket mer mark i världen, snarast mindre mark om havsytan stiger som klimatforskarna tror. Det kanske också är orsaken till aktiviteterna i Stockholms skärgård där man söker efter främmande undervattensverksamhet. Det kanske var helt normal ovanjordsverksamhet för något år sedan. För det var ju länge sedan försvaret var ute på Hårsfjärden och i Blekinge skärgård
"Ryktet om en lugnare värld" har nog mest lyst med sin frånvaro men det känns lite extra oroligt nu där vi denna helg dessutom kan lägga till lite främmande undervattenverksamhet i Stockholms skärgård.
Eniro, Eniro, hallå ... Eniro? Försvunnen? Rasat ner i gruuuvá? Påkörd?
Eniro är ett börsföretag som man redan från början kunde känna stor tveksamhet inför, börsfirad i början, nu ett totalt moras efter att ägare från "långt-bort-i-stan" rumsterat om i bolaget tillsammans med en svag ledning och nu verkar det forna katalogföretaget nästintill sjunga på sista versen.(Växeln hallå, hallå, hallå men se så svara mig då...)
Affärsidén att från början sälja annonsplatser i gamla telefonkatalogen och andra telefonkataloger runt om i Europa och få ett sådant företag värderat till många många miljarder......
Det fanns säkert någon "modell" som man kunde plocka in ett antal befintliga data i och vips; ut kommer en framtidsbild som är såååå bra, så bra!
Northland Resources startade gruvbrytning på ett ställe där det aldrig varit gruvbrytning förut och när man stoppade in alla data i sin "modell" så skulle malmpriserna fortsätta att stiga och framtidsbilden som kom ut var såååå bra så bra. Nu har malmpriserna sjunkit med över 40%, någon snabb uppgång väntas inte utan snarast tvärtom då jättarna i Australien och Brasilien ökar tonnaget på marknaden samtidigt som efterfrågan sjunker. Ni alla som läst en årskurs ekonomi på gymnasiet vet vad detta innebär, den klassiska utbuds- och efterfrågekurvan. När utbudet ökar sjunker priset tills det når ett nytt jämviktsläge. Ett av de stora australiska bolagen, hette det TN någonting?, investerar för att sänka sin brytkostnad med ytterligare 20 dollar per ton.
Nevs i Trollhättan är ett företag i Trollhättan som Syd skrivit mycket om, likaså skrev Syd mycket om föregångaren SAAB Automotive. Ändå såg framtidsbilden sååååå bra ut. (F ö skall alla bilföretag alltid öka sin marknadsandel...)
Syd har mer än gärna fel men han tror inte på någon lysande framtid för någon av dessa ovanstående tre aktörer. Vad glömmer man bort? Psykologin! Vi tror att allting går att stoppa in i något tjusigt affärssystem, någon tjusig konsultmodell där man åker omkring och analyserar, dvs man frågar företaget som svarar och så har man BILDEN klar. Ni som läst första årskursen i psykologi vet att människans beslut påverkas av många faktorer, få, om ens några beslut är fullt rationella, enkelt utryckt, baserat enbart på objektiva fakta. Man vill så gärna tro det ena och det andra och med börsens flockbeteende så springer alla likadant. Sedan har man en kompis som har en kompis, och vi har alla gått på Handels, som startar ett företag där framtidutsikterna ser såååå bra ut och själv sitter jag som förvaltare på någon annans pensionspengar och så stoppar jag in dessa pengar i detta i det företag som är sååå spännande. Jajamen så skulle det kunna vara men Syd påstår inget av ovanstående utan det var nog bara en negativ tanke som för ett ögonblick skymde blicken. Ebola, IS, oro i Europa, bråk lite varstans, hotbilder, ja det måste trots allt erkännas
att Syd gärna har fel igen men det finns en gnagande oroskänsla i magen som påminner om magkänslan den där hösten där Lehman Brothers gick i konkurs. Det är allt tur att man han en återutgiven Allman Brothers att lyssna på...... det är värden som står sig det.......
Jag tror nämligen att ingen köper en återutgiven Lehmanaktie om 40 år...(svar ges i denna spalt i slutet på oktober 2054 -lägg gärna in en bevakning så ni inte glömmer)
Ni har säkert läst och hört om att chefen för amerikanska Secret Service avgått efter den SENASTE skandalen där en knivbeväpnad man kunde klättra över staketet till Vita Huset, gå in genom "Front Door", som var olåst och obevakad och så vidare in i drömkåken. Var Secret Service vakterna höll till är i detta läge osäkert, men tidigare har ju de hemliga agenterna haft både spritorgier och prostitutionsäventyr på agendan. Secret släppte också för någon vecka sedan in en känd brottsling som var beväpnad i samma hiss som Obama.
Nej Secret Service verkar ha varit så secret att de inte ens själva vet om att de existerar, än mindre vad de skall göra. Dvs rätt lika den situation som råder på alla jättebutiker för hemelektronik eller andra STORA shoppingbutiker. Om man väl hittar en väl dold (secret) butiksanställd (service) så kan man ändå inte vara säker på att man kan få något svar på sina frågor. Tips: Gå till kassan, där brukar de kunna upptäckas. Annars kan du gå med en obetald vara genom spärrgrinden så att larmet utlöses och sedan fråga vilka batterier du skall köpa till din ficklampa. -Ficklampa?
Samma sak på nutidens s k bensinstationer, som heter något i stil med convenient stores där man oftast får kryptiska svar på frågan: -Du, vilken olja skall jag till min Volvo V70 (den har börjat dra olja nämligen)? - Nja, står det inte på burken (det räcker ännu med en burk för mer olja drar den inte)? Och så erbjuds man istället en korv med bröd. Där finns dock oftast service men kunskapsinnehållet kring bilar är mer secret
En annan sak som f n är helt "secret" är Leksands form. Klart oroande. Och jag tror alltjämt att Appelgren är rätt tränare och att Salo är fel sportchef och Kruses ledarstil? En väl bevarad hemlighet så här långt. Nej men får drömma om svunna tider då Leksand var Leksand och Secret Service var Secret Service. Då minsann, när Ronald Reagan blev attackerad då fanns Secret på plats, nu agerar de mer som pappan i filmen "Turist".
Och Leksand då? -Ja, man får ta det man hittar i modern tid....
Nu måste Salo vara till Salu! Jays records en Västmanländsk kulturpunkt ger tröst!
Tränare Appelgren i Leksand har fått ett helt gäng nya spelare att spela med i år. Undrar om Salo HELT självständigt valt ut kandidaterna, betalat dyrt för skrutt och sedan skall Appelgren göra något av det han har.
Hur mycket dialog är det egentligen med sportchefen? Sedan kommer VD Kruse in och har synpunkter och då blir man sur och skall sluta. Sedan blir man värsta polare och allt är lugnt. Men det är INTE lugnt, det är en total hockeykatastrof.
Om man nu köpt så rätt som det hävdats varför panikköper man då efter sex omgångar? Spelarna underpresterar säger Salo. Underpresterar i jämförelse med vad? De kanske inte är bättre helt enkelt.
Allt som är skrivet ovan skulle kunna tolkas som om Syd är upprörd, men inte då, allt ovan är enbart spekulationer och inte något som vi skulle skriva om.
Då kan man glädja sig åt ett snabbesök på en skivbutik i centrala Västerås. Inte visste jag att de var så duktiga i Västerås. Men kulturen står högt där med både kyrka och skivbutik mitt i byn. Västeråsare ta ert ansvar och gå till skivbutiken och köp skivor! Och ni får köpa vad ni vill, jag stöttar er, till och med Christer Sjögrens julsånger får ni köpa utan att jag skall klaga (eller gråta). Undrar om jag håller på att få kramp? Tog jag i för mycket nu måntro? Det här med Sjögren menar jag.
Champions League pågår, Malmö leder, Arsenal leder, hoppas Liverpool kan slå in en boll också.
Jays & City Records, Västerås. Support your local record store!
Är Syd en Early adopter eller en Early rejector måntro?
Early rejector har blivit en ny spännande trend! Beskrivningen av en Early rejector är; "En person som är först i ett socialt kluster att överge en accepterad trend" Motsatsens adopter är en "Person som månar om vara en trendsättare genom att vara först att införskaffa det allra senaste".
Ser man, dvs vi i redaktionskommittén, på Syd så är han nog en rätt blandad figur, en "Early adopter" av trenden "Early rejector".
I veckan har vi sett tecken på Early adopters då det kinesiska e-handelsföretaget Alibaba blev årets största börsintroduktion i New York med en värdering på 168 miljarder dollar. Vi får väl se hur utvecklingen blir, Kina har en masterplan som man med oro kan fundera över. Det sistnämnda sägs av Early rejectors som brukar ställa frågorna "Varför? och "Verkligen? Syd James skulle aldrig påstå något sådant och inte heller antyda något negativt Vi får väl hoppas att namnet Alibaba inte är valt efter sagan;
Det var i Arabien för länge sedan. Under en natt med fullmåne, såg Ali Baba något mycket märkligt medan han samlade ved. Han hörde ett muller ….det lät som åska, men ljudet kom inte från himlen utan från underjorden.Till Ali Babas förvåning, rullade ett jättelikt klippblock undan alldeles av sig själv och en mörk grotta visade sig. Månljuset kastade märkliga skuggor över klipporna och Ali Baba kände att han inte var ensam. Han smög närmare och var nära att falla över några hästar som väntade på sina ryttare. Ali Baba gömde sig och det dröjde inte länge förrän han såg skuggorna av gestalter i mantlar komma ut ur grottan mot honom.Det var tjuvar som väntade utanför på sin ledare, Ka-eed. Så kom han ut, vände sig mot stjärnorna och vrålade ”Stäng dig Sesam!”Det jättelika klippblocket skakade och rullade sakta tillbaka så att det stängde öppningen till grottan och dolde hemligheten för alla utom för Ali Baba.
När männen var utom synhåll, gav Ali Baba klippblocket en rejäl knuff.
Det satt så hårt fast som om ingenting i världen skulle kunna rubba det.
”Sesam öppna dig!” viskade Ali Baba.
Långsamt rullade klippblocket bort och den mörka, djupa grottan visade sig. Ali Baba försökte röra sig långsamt men vid varje steg hördes ett högt och ihåligt ljud som ekade överallt. Plötsligt snavade han.
”Är detta en dröm?” tänkte Ali Baba när han såg ett diamanthalsband som glittrade så han nästan fick ont i ögonen. Han tog upp det och satte det runt halsen. Sedan satte han på sig ett till och ett till. Han fyllde strumporna med juveler och stoppade varenda ficka så full med guld att han måste släpa sig ut ur grottan.
Väl utanför grottan, vände han sig om och ropade: ”Sesam, stäng dig!” och klippan stängde sig helt och hållet. Som du kan förstå tog det lång tid för Ali Baba att komma hem. När hans fru såg vad han hade med sig grät hon av glädje. Nu hade de pengar för resten av livet.
Nästa dag berättade Ali Baba för sin bror, Kassim, vad som hade hänt. ”Håll dig borta från den där grottan,” varnade han: ”Det är för farligt.” (Från Skolverkets hemsida Tema Modersmål)
Annars har man i helgen kunnat läsa om konditionsträningens positiva effekter på hjärnan. Det krävs dock hög puls under träningen. Så det är bäst man ger sig ut i spåret! Det är aldrig för sent för oss Early rejectors, eller adopters, eller vi så nu hur blev det här? Får nog satsa på maxpuls i spåret.
Veckan som gått har nästan varit en liten "revival" av förr i världen, typ några år sedan. Förra helgen tillbringade vi i Stockholm, förutom en milrunda i solsken på Söder så hade jag dessförinnan av någon oförklarlig anledning slunkit in på "Bengans skivor" där på Drottninggatan och när man kastar en blick bland hyllorna så står plötsligt Paul Collins där. Måste vara en gammal återutgivning eller "Best of platta", hinner jag tänka i detta stora ögonblick men se det var det inte! En ny skiva anno 2014 och har jag helt missat hela Collins karriär funderar jag nu. Har jag det?
Ja det har jag gjort till viss del kan jag konstatera efter att nu ha studerat Wikipedia. Men det går att ändra på; det finns alltid en ny vinyl eller CD att köpa.
Men nu var det egentligen inte det som det skulle handla om utan om en kringflackande vecka som var som en revival av för några år sedan då varje vecka innebar två besök i Stockholm, ett besök i Älmhult, Falun, Kristianstad och Berlin eller några andra trevliga orter.
I Berlin var det 25 grader varmt och innan jag skulle ta bussen hem skickade jag ett SMS till fru Syd om vad hon rekommenderade att jag skulle kunna se på en timme i Berlin, ja förutom att besöka någon skivbutik förstås, eller fotbollsstadion.
Hon hann aldrig svara för bussen gick och på den var jag. Jag hann i alla fall se Centralstationen, Flygplatsen och en Ministeriebyggnad. Såg bra ut tycker jag.
Så var det, det här med eftervalsdebatten;
Jag stötte på en person i Berlin som såg ut som en lite trött valarbetare så här några dagar efter valet eller så hade han druckit för mycket öl under för många år Min finkänslighet hindrade mig från att fotografera så den här killen får istället symbolisera eftervalskänslan, den brittiska eftervalskänslan.
Även han verkar lite suuuuddig, schsså här på kvällen, eller ockschså så darrade fotoooografen på haaanden
Hur gör tandfén i det kontantlösa samhället? Det är en av de stora framtidsfrågorna.
Syd överhörde häromdagentt ett samtal där det berättades att ”tandfén” hade glömt att lägga i en slant i glaset där en mjölktand mycket nogsamt lagts i kvällen innan av någon i det yngre gardet. ”Förklaringen” var att tandfén hade haft mycket att göra och det nog vore bra om tanden fick ligga en natt till……Och efter den natten, då minsann låg en guldtia där på glasets botten!
Själv har Syd inget minne att några mjölktänder i glas eller att någon enkrona (penningvärdet var högre på Syds mjölktandstid) låg och skvalpade. Nu var det ett par år sedan som senaste mjölktanden lämnade in, eller snarare ramlade ut, så minnet kan ju svika. Men som sagt hur skall man kunna hålla liv i tandfén i det kontantlösa samhället? Eventuellt kan tandfén lägga in en stående överföring utifrån ett beräknat antal tänder, swischa över några kronor eller något liknande. Detta förutsätter då att mjölktandens ägare öppnat ett konto. Alternativt valt en placering i ”tand-i-fond”, Då kan ju dessutom tandfén sälja in rådgivning till vilken bank överföringen skall ske, men nej det känns inte riktigt bra.
Man får nog tyvärr inse att tandféns tid närmar sig ett slut, en epok går i graven skulle man faktiskt kunna säga. Det är nästan så man blir lite ledsen och man får bita sig själv i tungan för att inte prata för mycket om detta och göra alla blivande mjölktandstappare besvikna. Möjligen finns någon kommande ”tandapp” som man skulle kunna ladda ner som kompensation, här får ”apputvecklarna” verkligen något att bita i. Men kanske skall man ändå konstatera att det är bättre med det kontantlösa samhället än det tandlösa samhället.
Det kontantlösa samhället blir ändå lite krångligt och nog känns rättsväsendet lite väl tandlöst när rånrisken och svarta pengar är huvudorsaken till att kontanterna skall bort. I andra länder är kontanterna kvar, det till och med krävs att man, med ett brett leende, skall betala kontant på vissa ställen. Risken är uppenbar att ”tandfén” flyttar utomlands och så har vi gått miste om ytterligare några arbetstillfällen. Funderar på om man skall starta ett upprop; ”Rädda tandfén – en rotfyllningshotad art”!
Syd gjorde en liten tur till det Västernorrländska landskapet i helgen för att leta rågångar. Ni kommer säkert ihop det klassiska uttalandet från en gång i tiden att "exakt HÄR går rågången...på ett ungefär". Och ungefär så blev det till viss del även denna gång. Det verkar alldeles omöjligt att gå rätt i kring den här höjden, man tror att man gått till den vänstra hörnmarkeringen varefter det visar sig att så inte alls är fallet utan man har nått den högra markeringar, dvs exakt 470 meter fel, och den här siffran är exakt.
Vi hade förvarnat jägarna att vi skulle vistas i skogen för man vet aldrig, i ivern att nedlägga en tiotaggare så kan man säkert tro att en älg kan vara iklädd både hjälm och bära motorsåg... Det finns ju en klassisk skröna (mycket klassiskt idag) om jägaren som blev vådaskjuten, inte livshotande men i alla fall och lite irriterat frågade; Varför sköt du? Jag ropade ju att jag inte var någon älg! O tusan, blev svaret, jag tyckte att du ropade att du VAR en älg! Nej med jägarna i bakhasorna kan man aldrig vara säker.
Någon älg såg vi inte, inte levande i alla fall, ett kadaver hittade vi med spridda skelettbitar i terrängen, ordenligt med björnspillning hittade vi också men att hitta "rågångsröserna" blev återigen en exakthet på ett ungefär. Det förändras mycket i skogen och där det förr var öppna ytor så att man såg skogen där står det nu plötsligt träd i vägen och det som kändes kristallklart för något år sedan känns nu i högsta grad grumligt.
Vi klarade dock av en hel del, den totala gångsträckan är säkert inte direkt upphetsande men man får kämpa på i bergsklättringen med motorsåg, ryggsäck, käppar, tunga stövlar och tunga byxor. Fin dag var det!
50 mil bil på fredag gjorde att jag laddat upp med en radda CD, bland annat en box med CSN&Y som jag med spänning väntat på att få lyssna in. Men, nja, lite seg blev den, ungefär lika seg som de här privatchaufförerna som envisas med att köra 68 på 70-väg, 86 på 90-väg, 42 på 50-väg osv. Dessutom nära mittlinjen. Men nej, Syd blir inte speciellt upprörd över det, trist men inte mer. Upptäcker man att man har 23 bilar efter sig så kanske man kan hålla åt sidan, men till privatchaufförernas försvar skall sägas att de upptäcker aldrig de 23 bilarna bakom för blicken är riktad framåt! .
Jag upptäckte heller inga direkt nya favoriter på CD-fronten. Endera var det musik som också körde 86 på 90-väg eller också var inte Syd in the mood för den valda musiken. Vet inte riktigt. Får nog rikta musikblicken framåt också!
Ikväll börjar EM-kvalet och ja, får vi en poäng så skall vi vara rätt nöjda, hoppas Zlatan levererar även ikväll. Att glänsa i en vänskapsmatch mot Estland är en sak men ikväll är det viktigt på riktigt. De kommer vi snart att upptäcka och på tal om både det ena och det andra så har jag f n återupptäckt Neil Youngs CD "Living with War". Ett antal låtar spelades i Köpenhamn och nu försöker jag övertyga fru Syd om att sitta och lyssna på "Living with War" för den är ju så BRA. Och fru Syd håller med, dock på en något lägre entusiastisk nivå.
