Utvecklingen går framåt enligt uppgift från en vanligtvis välunderrättat källa. För kanske sjunde, åttonde eller vilken gång det nu kan vara så besöker vi Utrecht i Februari. Tillbaka igen på samma hotell, flashbacks till tidigare år dyker upp. Under de första åren hade Syd en speciell möjlighet att hålla koll på tågtrafiken i Utrecht men nu efter alla moderniseringar så går det inte alls lika bra. Speciellt inte om man bor på första våningen vilket jag gör i år. Ser inga tåg alls! Hör det knappt! Vi skall göra några nerslag i Utrechthistorien och börjar med en fredagskväll 2012;
Jag ser ut över den spårbundna trafiken från mitt hotellrum. Det är nog typ 22 spår därnere. Däruppe upptäckte jag precis att det var ett jättehögt hus på andra sidan spåren som jag inte sett när jag promenerat runt på de Utrechtska gatorna så här på kvällskvisten. Men när jag tittar lite mer så ser jag att det inte alls är något högt hus på andra sidan spåren utan det är taket på hotellet som sticker ut över mitt fönster och som speglar hotellet där jag själv bor, tänk så det kan bli i utlandet... nåja det är i alla fall minusgrader i Holland. Det är ett faktum.
Det blev en intensiv dag för Syd, bekanta på flyget däruppe i luften, därnere på marken när vi landat fick jag sällskap från Amsterdam till Utrecht. Fick sällskap ut och äta, tillbaka till hotellet och fick sällskap ut och äta en gång till, fast nu åt jag inte. Jag var ju redan JÄTTEmätt, typ. Att utsätta kroppen för två potentiella måltider under en och samma dag kan bli alldeles fördärvligt.
Det är med maten känns förvånansvärt lika, ja dvs att man inte äter två gånger på en dag utan en..
En lördagskväll 2016 hände följande;
I kvällens sena timme gick jag sedan ner i receptionen för att reda ut alla papper, tog en Coca Cola och började prata lite med bordsgrannarna som funderade vad jag höll på med på kvällskvisten. Engelskan fungerade inte riktigt utan det blev en blandning av holländska och Syd James´ skoltyska. Paret hade varit på den holländska musikalversionen av Bodyguard. Jag hade inte hjärta att säga att den skulle jag nog inte tycka om utan höll inställsamt med om att Whitney Houston var duktig Musikalen hade tydligt berört för bägge hade gråtit en skvätt där i musikalmörkret. Det blev så trevligt att de bjöd på en Coca Cola till så nu är jag istället överpigg och kan inte alls gå och lägga mig.
Märkligt lika igen, ja att jag är överpigg är väl att överdriva, men ännu är natten ung och jag är alldeles för pigg för att lägga mig. Skall dock hålla mig på rummet och inte "ut å ränna".
Ett annat år så blev Syd anlitad som konsult åt holländska SJ:
Hur som helst så var jag ner där på Spoorområdet i lördags kväll, berättar Syd. Dom hade lite krångel med spooren och undrade om jag kunde kolla lite. "Börja med att meddela passagerarna att tågen inte går", sa jag, "det har vi lärt oss i Sverige fast jag sa det på Holländska förstås så att de skulle förstå. "Vi är väldigt bra på att ställa in tåg i Sverige nämligen" och så drog jag ett exempel om att "till exempel om de säger att det skall blåsa hårt imorgon DÅ ställer vi in tågen på en gång", "inte en massa funderande hit och dit utan tydliga klara besked! Precis! Inställt". Det där tog skruv så det köpte de på en gång.
Direkt ut med besked på TV-skärmarna; Översättning till er som inte kan holländska: "Den här veckändan är det värt att vara vaken (vaak) mellan 2 och 3 i natt för då kommer det att gå hett (het) till på spoorerna, ni kan få värk (gewerkt) så planera därför om ni skall resa op eller ner söderut (ns) eller norrut litegrann (nl)´". Klara besked. Dagen därpå gick tågen som smoort igen.
Det är ordning på tågen i Holland. Dessutom fick vi uppleva en livs levandes konduktör. På bilden nedan ser ni den där nyklippta killen i mitten på gången. Det är konduktören det. Och vi hade biljett förstås. Däremot puttade han ut en annan kille som inte hade biljett, slarvigt....hur dom är nuförtiden dom där ovana tågåkarna...
Nu tog jag inte med bilden på den där kortklippta konduktören för sedan den tiden har GDPR införts och nu för tiden så kan man väl inte publicera bilder på kortklippta konduktörer hur som helst. Och så sägs det att utvecklingen går framåt...
Avslutningsvis skall jag ta ett litet urklipp från 2014 som känns lika rätt idag, fem år senare;
Det har fungerat bra så här långt även om jag saknar tågen på alla Spur här i Utrecht. Jag kastar längtansfulla blickar bort mot spurområdet och minns med vemod tidigare års utsikt över Spur 17, som låg närmast hotellfönstret, eller spur 12 där Haarlemtåget brukade tuffa in i nattmörkret. Det var tider det!
Nu skall jag gå och lägga mig innan tågkänslorna för en att spura ur och timmen är dessutom sen.
Återkopplingen fortsätter och ett starkt TV-tips (suck)
Januari, lördag morgon, reflektion över veckan; jobb och skidåkning lördag, söndag, måndag, tisdag, onsdag och torsdag. Ryggont torsdag men det gick ändå. Fredag vila, ryggen mjuk och flexibel som ett järnspett. Vilar. Idag vallar vi på igen.
Har ni tillgång till Netflix så kan jag starkt rekommendera serien om Sunderland, fokus på laget men också staden. Även om ni inte är fotbollsintresserade så titta. Stark skildring och långt ifrån turistmagneterna i London, Manchester.
Jag tjatar lite på mina mottagare av jul-CD om kommenterar som ni vet. Här kommer två till;
SJRdin skiva var till belåtenhet, men liksom tidigare recensenter var det någon låt där som krävde ett extra stabilt psyke Tack igen för en fin musikupplevelse! A-san
Äntligen har jag hunnit lyssna igenom senaste cd–skivan, jag låg i soffan och satt på mig hörlurar och myste,,ja verkligen myste, för vilken bra musik!! Eller om det berodde på att jag låg och vilade,,,näää,,,faktiskt jättebra, lugn och en del konstiga/roliga låtar men jag är jättenöjd med cd-skivan
Tack snälla JJ
"Tack snälla" är en liten påminnelse/passning om/till samtal vi haft angående överanvändningen av tillägget "snälla" vid tack, att väldigt mycket är "magiskt" och att fru Syd ibland tycker att Syd suckar för mycket över sakernas tillstånd.
Bilden på damerna nedan är från Syd James bildarkiv. ÄKTA Sunderlandsupporters. Bortamöte mot Arsenal för några år sedan.
Sunderland har Syd gillat ända sedan de överraskande slog Leeds i en FA-cup final för många många år sedan. Det fanns hjärta i laget!
Ni som följer Syd vet att sedan många år så brukar Syd ställa samman en jul-CD. Sommar-CD infördes några år senare. Syd är skivornas bästa vän för all musik köps innan den sedan kommer på respektive CD. Grunden är att det skall vara bra musik, dvs musik som jag gillar :). Första låten på respektive CD har en sommar- eller julanknytning, Sedan följer ett tema, mer eller mindre tydligt.
Jag brukar få återkoppling, mottagarna har olika smak och det som är "den bästa CD:n som du gjort någonsin" uppfattas av någon annan som alldeles för snäll, stökig eller något annat.
Nu tänkte jag delge några av mottagarnas reaktioner/synpunkter och skickar samtidigt en liten signal till; E, M, K, till RM och M, till B och M, till L och M och till A. Lämna gärna era kommentarer så skall jag inte avslöja era identiteter men väl era musikaliska synpunkter. Här kommer de två första;
Hej Syd och tack för exemplar 2!
Alltid lika roligt att få dina skivor och som jag sagt tidigare har din musiksmak breddat min.
Julskivan 2018 upplever jag som frustrerad och vemodig i texten. Verkar som något inte hunnits med under livets gång eller valdes rätt väg? Det är nog något som alla upplever men Syd har satt fingret på det med denna skiva. Det styrks lite av titeln ces’t la vie. (Sånt är livet)
Inom delar av existensialismen karaktäriseras en individs startpunkt av en känsla av desorientering inför vad som tycks vara en meningslös och absurd värld.
Det motsägs av Jean-Paul Sartre som hävdar att existensen föregår essensen. (Människan är vad hon gör sig till).
Vad gäller musiken i skivan är det stor bredd. Det är fina harmoniska toner i många låter till något spår där det låter som ett plåtskjul faller ihop.
Må så gott!
Din vän Lars
>> Hej Syd,
>> tack för jul-CD:en. Spännande som vanligt att lyssna till vad du hittat på. Har nu spelat den några gånger i bilen när jag åkt och hälsat på folk i Stockholm. När jag åker ensam i bilen så kan jag dra på ordentligt! Har funderat en del på temat ”Love and desperation”. Är det möjligen din gamla kärlek till Leksands IF som spökar? Eller är det kärleken till vår underbara värld? Det senare med tanke på allt vi nu får uppleva av krig och elände, klimatångest, Trump, Brexit, regeringsvåndor, akademipajaseri m m. Då är det lätt att bli smått desperat. Men jag har inte hunnit lyssna så noga till texterna så jag kan förstås ha helt fel. Om jag hörde rätt var det dock någon som blev så desperat att han kastade en porslinsapa i väggen.
>> Hur som helst är det alltid trevligt att få dina CD:ar.
En av de större, ja egentligen den största, centrumbutiken här i LA slår igen, stänger i januari. Dumt tycker vi, shoppare, nishoppare menar jag förstås eftersom Syd intar en hög position på listan över världens sämsta shoppare. Åtminstone tålamodsmässigt....
Hur som helst, den här butiken stänger och nu vallfärdar kunderna för att handla med rabatt. Syd gjorde en liten lunchvandring idag och fick via hörsägen höra att det är "knökfullt i butiken", "folk står nästan travade på varandra" , allt för att komma åt en rabatterad vara. Det var överhuvudtaget rätt mycket folk på stan som verkar vara lediga, allt som jag planerat göra på en snabblunch tog betydligt längre tid än vanligt. Och så tänkte jag, kan de inte rappa på stegen lite? Lite snabbare fotisättning och lite oftare.
Men så tänkte Syd vidare; carpe diem! Djupandas...
Det är inte mycket snö men ändå tillräckligt för att skida runt i terrängen, det krävs dock att terrängen är rejält förpreparerad för någon fri terrängåkning är det inte fråga om. Men skidåkning tre dagar i rad känns bra även om distanserna ännu är rätt begränsade. Idag känns dock tillstymmelse till förkylning så vi får kasta in en vilodag. Ingen skidning idag.
Det är mellandag nu som sagt men jag bär fortfarande med mig minnena av en traumatisk upplevelse FÖRE jul, vi såg på Bingolotto nämligen, dan för dan......och vi såg någonting de kallade för jullustspel, tror det kallades så. Vad kan vi säga om det då? Typ ingenting men det mentala illamåendet sitter i ännu...värre än så faktuskt; en rejäl mental kaskadkräkning framkallades,
Och Leksand vann igen, nu fick de en svår skada så det dröjer nog någon omgång till innan vi får läsa om Melineffekten. Efter gårdagen håller alla en avvaktande ton för att se hur det går. Absolut inte hälsosamt att köra in i sargen med huvudet före, snacka om att gå in i väggen...
Och så har vi kunnat se mycket fotboll med många bra resultat. West Ham har vunnit, och Crystal Palace och Wimbledon, och Millwall. Och deckare har jag sett, och läst lite, och lyssnat lite. Ganska bra med andra ord....
I söndags skrev Syd om ett Leksands IF i fritt fall, spådomen var att tränaren skulle få det s k silkesnöret och att ekonomin snart skulle visa sig vara ett bekymmer. Vi skrev också om att förfallet har pågått rätt länge, känns nästan som man snart lyckats förstöra ett av Sverige starkaste, ja i alla fall mest populära varumärken.
Det gick fortare än Syd trodde, dock i omvänd ordning. I måndagens regionala blaska (för er yngre läsare var detta en beteckning på en papperstidning, lite sjukt coolt uttryck typ) stod detta att läsa:
Bekymmersam ekonomisk situation. Och sedan på tisdagen fick tränare Leif gå efter att nya General managern agerat. Som en händelse dök Roger Melin upp! Undrar var han och GM kamperat tidigare? Ursäkta att vi tog sakerna i fel ordning när vi gissade om utvecklingen.
Syd hänvisade till en källa med god insyn i sakernas tillstånd tidigare. Den här veckan har de värsta farhågorna verifierats av en källa med ännu bättre insikt i sakernas tillstånd. Syd blir mörkrädd och då skall ni veta att Syd normalt sett blir eller ÄR mörkrädd.
Det känns som enkla lösningar att sparka en tränare när det egentligen är en byk som måste tvättas, rejält. Till och med så att tvätten kanske skall skickas iväg, inte bara på kemtvätt utan till något ställe där man tar hand om óch återvinner textilfibrer för andra ändamål. (Nu är det ett avancerat bildspråk, må vi säga, red.anm).
Hockeyallsvenskan har inga världsspelare, även om vissa själva kanske tror det. Några kanske har potential att bli bra. Ingen skillnad i Leksand. Men skall man bli bra på någonting så måste man träna, ligga i som f -n själv, göra sitt yttersta. Det räcker inte med att pussa lite på klubbmärket och köra handskklapp efter att man lyckats göra ett mål på Västervik, eller Pantern. Om man nu lyckas göra mål överhuvudtaget. Man måste anstränga sig!!!!!
Nästa match så kanske Leksand vinner och då får vi läsa om "Melin-effekten" men högst ärade läsare, ni som kan er statistik; ju längre förlustraden är desto närmare en seger kommer man. Och vice versa. Det är ingen naturlag med rätt nära...så det hade lika gärna kunnat vara "Carlsson-effekten". Eller varför inte Syd-effekten. Några förluster till så att statistiken blivit ännu säkrare så hade Syd också fixat en vändning.......som sagt, ingen naturlag men rätt nära
detta säger Syd i en kommentar till de senaste forskarrönen. Nu pågår miljökonferensen i Polen, miljöhotet är en realitet. Om den fråga som nu forskarna bevisligen bevisat avhandlas i Katowice vet vi inte med med tanke på tiden på året så är det ingen omöjlighet.
Glaciäerna spricker också i de svenska fjällen hörde vi på nyheterna idag. Ytterligare en källa till inte bara friskt vatten utan också till oro. Allmänt mycket oro i världen.
Vad är det då för rön som Syd nu lyfter fram, jo nämligen detta arbetsmiljöhot;
Från Dagens Nyheter
Och det tror jag är helt riktigt, säger Syd. Syd har nämligen en tung syn på julsånger. Inte ens som barn uppskattade lill-Syd att springa runt och sjunga i grupp. Mamma Syd, som var en snäll och förstående mor... berättade en gång att lille Syd han grät han när folk sjöng julsånger och ännu värre när någon skulle leka "Nu kommer vargen". Då sprang lill-Syd hem och lämnade både mamman och vinterkläderna kvar. Fort gick det.
Så när nu Mix Megapol, som jag aldrig lyssnar på ständigt kör julsånger då tänker vi på alla stackars butiksanställda som hör detta till sin hälsas leda, dagarna i ända. Det enda liknande tortyrredskap jag kan påminna mig är när Syd och blivande fru Syd en gång i tiden arbetade på Grängesbergs Marknad och sålde lotter. "Born to be alive" hördes i tre dygn, oavbrutet. Har för mig att "artisten" hette Patrick Hernandez eller något liknande. Man blev sig aldrig mer lik efter denna tortyr....
vadå ser jag blek ut? Stirrande blick, jag? Nej ingen fara, de här skakningarna går snart över......aj. håll inte fast mig mot golvet.....snälla ni...... tre dygn.....oavbrutet......aj, släpp! Born to be, tre dygn...förstå...
Förutfattade meningar är bra att ta till ibland för då kan man till exempel bestämma att den där TV-serien är inget att se, eller något annat av stor betydelse...
Så är det ibland, ibland har man dessutom rätt i sin förutfattade mening. Ibland har man fel....
Har sett flashar om serien "Bodyguard" som min förutfattade mening bedömde som; det är säkert en serie i samma anda som filmen "Bodyguard" med Whitney Houston, dvs lite romantisk joll. Men nu hade vi fel.
Det visade sig vara samma författare till TV-serien "Bodyguard" som till "Line of Duty" och det innebär; Kvalitet, hög spänningsfaktor, utstuderat och jättebra! Har ett avsnitt kvar nu....
Går för övrigt på Filmstudion i LA som jag säkert nämnt tidigare, när tid ges, hinner väl se tre av betalda åtta filmer på en säsong ungefär. "Den syriska förlovningsringen" var den senaste som sågs, också en bra film men som skulle ha valts bort om man satt framför ett filmval hemma. "Ha, den syrianska förlovningsringen det är säkert något romantiskt joll som typ Bodyguard-- dvs en felaktig förutfattad mening... Filmstudion är bra just för att man får se filmer man aldrig sett annars, undantag finns förstås.
Anna Odell är i ropet, filmskapare och konstnär. Idag flera sidor både i DN och SvD, lyckats i sin marknadsföring. Den för många år sedan iscensatta psykosen var en perfekt marknadsföring även om det hävdas annorlunda om denna konstinstallation. Här hade man ingen förutfattad mening att ta till snarast tvärtom, med facit i hand så vet man nog hur det är, och var.....egentligen.
En 50-åring som också är i ropet i dagarna är Beatles vars "White Album" just fyller 50 år, ofattbart! Jag köpte Beatles.box för ett antal år sedan men har egentligen aldrig lyssnat på "The White Album". Idag kom stunden, efter att ha åkt rullskidor i två mil, duschat och ätit, tomt i huset så satte jag på albumet, och ja jag har något minne av låt 3 eller möjligen låt 4, säkert ett bra album, skall ta och lyssna någon gång när jag är lite piggare...........och nu när jag vaknade till igen så var det som den berömda "klubbade oxen"- totalt knockad.........Anna Odell, hon lockas av att utforska "alfahanen", det pratar hon om i samband med sin nya film. Utforska en "klubbad oxe", anyone?
Höstdiset är väldigt påfallande denna novembermånad. Tyckte häromdagen att jag skymtade solen som hastigast. Hann dock aldrig kontrollera om det var en faktiskt solstråle eller en ren illusion. Håller på och läser Ulf Lundells senaste bok och då kommer ibland partier med poetiskt tankeinnehåll som inspirerar Syd i samma riktning;
Alla helgons helg , jaktprofilen och påven i en enda röra
Alla helgons helg heter den här helgen. Vacker många gånger men jobbig som påminnelse av tider, eller snarare av personer som flytt. Minnen. Tungt. Skall strax gå till kyrkogården och tända ljus.
Ofta dåligt väder. Höststormar. Gärna ett rejält snöfall i våra trakter. Just nu ligger diset tungt över nejden men solsken har utlovats imorgon.
Det första helgon jag kommer ihåg var ”Helgonet” som gick på TV, det var dock bara Roger Moore som var ute och grejjade i sin P 1800. En häftig bil på den tiden.
En släkting till Syd hade en P 1800 som man vid något tillfälle fick susa omkring i (satt företrädesvis i baksätet). En gång susade vi till Johanneshovs Isstadion och kollade på hockey. Jag kommer vare sig ihåg min exakta ålder eller vilken match vi såg men jag kommer ihåg att det var första gången jag var på en stor arena och det var utsålt och trångt. Syd fick uppdraget att gå och köpa korv vilket också utfördes. Det var trångt som sagt och lilla Syd var inte van med dessa Stockholmsmänniskor som sprang omkring och hade bråttom. Så bråttom att Syd kom i vägen och ramlade framåt med två korv med bröd i händerna. Enda stället att ta emot sig på var en man som stod med ryggen emot Syd. Det föll sig dock inte bättre än att Syd också föll med korv och senap som drogs ner över mannens överrock. Två ränder med senap på mannens överrock. Mannen vände sig om men då var Syd…….. borta. Det var nog först senare som mannen skulle upptäcka att han hade senap på ryggen men det var bäst att passa på...... och sticka...
Så där kan associationerna gå när man funderar på det här med helgon.
Det är ju en viktig helg i kyrkorna som då vill ha lite lugn och ro. Det blir det dock inte i Vatikanen där man nu hittat två skelett som man misstänker kan tillhöra två försvunna flickor som försvann för många år sedan under oklara omständigheter. Spekulationerna är igång. Om Vatikanen är direkt iblandat i detta är dock i skrivande stund oklart. Jag kan dock tänka mig att påven tänker (säger inte); det är då själva f- n med den här uppmärksamheten nu i helgen då jag hade tänkt mysa lite ock kanske utse något helgon. Hade Helgonet i sin P 1800 fortfarande varit i farten så hade han säkert löst detta knepiga fall.
Från SvD
Annars har det åtminstone i våra trakter varit mycket uppmärksammat att en känd företagsledare misstänks för olaglig jakt av både varg, lo och örn. Vi kan kalla honom ”jaktprofilen” och vad man hör ute i samhället så tycker alla att det är fel handlat (folk tycker egentligen att det är själva f-n, helgonhelg till trots) men samtidigt är man förvånad över de polisiära resurser som nu finns. Om jaktprofilen varit helgonförklarad i vargmotståndarlägret vet Syd inte men hos vargvännerna är han defintivt inget helgon. 😇
Det märkliga är att allt hänger ihop, garanterat har helgonglorian på jaktprofilens huvud blivit ordentligt tilltufsad även, tror jag, i jaktkretsar. Nu hade nog inte vare sig nuvarande påve eller tidigare påvar tänkt helgonförklara jaktprofilen ändå. Men det finns ändå många märkliga sammanträffanden mellan jaktprofilens jakt och vad som händer i Vatikanen, nu tänker jag inte på skeletten ovan även om man nu letar skelettrester (vargben) också i Västmanland utan jag tänker på lo, varg och örn. Kolla hur lika det är…hur allt hänger ihop... Här hade det verkligen behövts att Helgonet kommit susande i sin P 1800 för att lösa alla mysterier. Riktigt scary så här i Alla helgons helg för nu har det rört till sig ordentligt. Halloween, huuuuuuu…..uuuuuu
Från Wikipedia
Från DN
Ja ni ser, det är örn, varg och lo både i Västmanland och i Vatikanen och båda börjar på V.............mystiskt......
Jag brukar lyssna på söndagsintervjun på P1 kl 08.00, lagom bakgrundsljud till frukosten. Idag var det Magdalena Graaf som intervjuades, tidigare känd för tre saker varav en var musik. Hur som helst hon har varit bloggare sedan 2008-2009, dvs ungefär lika länge som Syd James. En del av hennes nuvarande försörjning kommer från bloggandet- influencer.
Vi kan meddela att också Syd får en del av sin försörjning via bloggandet, dock en väldigt liten del. Typ mer som belöning i form av uppskattande ord, en kopp kaffe och liknande. Fri kost! Ni som följer nyhetsflödet har säkert noterat att de frivilliga som hjälpte till att släcka bränder i somras nu riskerar förmånsbeskattning för mat och husrum. Du tar av din semester, åker många mil, tillbringar svettiga dagar i skogen, får vatten och bröd. Klart att det skall förmånsbeskattas......ungeför som Syds kaffe. Jag träffade en representant för Skogstyrelsen i veckan som gick och vi kom in på bränderna, Syd hur mycket av Sveriges skogsbestånd brann i somras?, var frågan som ställdes. -Ja, jag gissar på 1%! - Fel! Det var någon promille som brann trots rubrikerna om att "Sverige brinner". Nu menade inte representanten att bränderna skall underskattas, för enskilda skogsägare kan branden vara en total katastrof.
Vi diskuterade vidare kring avvägningar mellan naturhänsyn och rationellt skogsbruk och ja vi hittade nog en kompromiss.
Jag träffade också en annan intressant person, verksam inom Nobélstiftelsen och jag var givetvis tvungen att ställa frågan om Nobélmuséet på Blasieholmen. (Jag ställer ofta den här typen av "besvärliga frågor" som för fru Syd känns lite jobbiga när hon är i närheten). Hur som helst så var denne Nobélperson helt emot bygget på Blasieholmen vilket gladde Syd. "Gubbars monument över sig själva" var slutkommentaren.
Det är nog många gubbars monument också inom fotbollen, oligarker, oljepengar, pengar från vem vet vad förstör fotbollen på sikt. Som ni vet måste det finnas en äkta känsla, en genuitet, en historia för att det skall kännas bra. Igår blev det ett flerdimensionellt drama på King Power Stadium i Leicester; West Ham på besök.
West Ham gör tidigt 0-1 men får Noble utvisad efter drygt 30 minuter, sedan är det kamp, kamp och kamp men i 89:e minuten kommer en kvittering. Det gladde nog ägaren för Leicester en stund men sedan gick det fullständigt åt h--v---e.
Ni vet att rockmusik brukar återkomma på Syd James sida ibland, ja rätt ofta faktiskt. Efter ett besök i Sälen fick jag lära mig att ett helt annat band existerar. Någon skiva blir det inte med lite kul är det.
I helgen skall yngsta dotter Syd springa Lidingöloppet och själv springer inte Syd utan ordnar transportdetaljen. Dock har Syd sprungit förut, dock med föga framgång.
Första gångens deltagande i Lidingöloppet föregicks av intensiv löpträning, så intensiv att en utmattningsfraktur uppstod i ena foten.
Frakturen gick dock över i tid och det gjorde även Syds löptid så småningom. Hur som helst; fru Syd och äldre bror Syd var med och assisterade i loppet.
Högst överraskande låg Syd snabbt väldigt högt placerad i loppet. Utgångstempot var högt, mycket högt; 53 minuter på första 14 km.
Det kändes väldigt bra fram till ungefär 16 km sedan infann sig den berömda väggen.
Det var ingen liten vägg utan skulle nog närmast kunna ses som en betongvägg som skall hålla emot stridsvagnar.
Att bryta loppet var inte tänkbart men tröttheten ökade successivt, och dessutom snabbt.
Högt tempo där också med andra ord. Om vi nu hade knappa timmen på loppets första halva så var tiden på den andra halvan två timmar och tio minuter, det gick alltså rejält långsamt.
Omsatt i kilometertempo så låg tiden på, ja faktisk snudd på närmare 9 minuter.
Och då mina vänner då pratar vi löpning… inte ålning medels hasning (ni som gjort militärtjänst vet vad det är), inte simning, inte baklängeslöpning, nej faktiskt så försökte Syd ta sig framåt. Svårt att tro men så var det.
Den andra gången tänkte Syd springa mer taktiskt, det var en del av att ta en Svensk klassiker så nu tänkte Syd se till att 1) fullfölja loppet 2) få en bättre tid än senast
Tyvärr så bröts ett par revben några veckor innan loppet vilket inte visade sig vara så bra. När man bryter revbenen så blir man ofta dessutom förkyld och skall hosta.
Det är inte bra kan jag meddela er som inte brutit revben och fått hosta. Med andra ord inte bästa uppladdning.
Men glad i den s k hågen startade vi loppet. Lugnare utgångstempo! Problemet den här gången var att det lugna starttempot aldrig växlade upp utan förblev lugnt, och långsamt.
Trött blev man dessutom, Vid c a 22 km så upplevde jag att huvudet var ihoptryckt. Pannan kändes som den låg i höjd med näsan.Det fanns inget huvud högre upp, märkligt känsla. Revbenen smärtade. Stegen blev allt tyngre ock kortare men att bryta var ju inte att tänka på.
Så vi kämpade på och kom i mål på tre minuter sämre tid än förra gången!
Låt vara att tempot var jämnare men det var nog det enda som var bra också. Illamående blev jag också! Jag minns dock inte att jag kräktes men det var nog nära.
Det här tänkte jag INTE berätta för dotter Syd när vi styr kosan på Lidingö nej, där blir budskapet;
Lidingöloppet, det fixar du lätt. Herregud, det vet väl jag som sprungit det själv…
Nu har det snart gått en vecka och hur gick det då? kanske ni undrar; Jodå det fixade hon lätt, med bra tid och fullgjord klassiker. Utan illamående och ihoptryckt huvud.
Jag fick en klar känsla av "deja.vu" i veckan som gick. Det har varit mycket åkande hit och dit, tidiga morgnar och sena kvällar, ja nästan som förr i tiden. Enda skillnaden är att jag nog åkt med lite större tidsmarginaler för att hinna med anslutande tåg. Helt plötsligt så har man en kvart över innan tåget kommer.
Tågen har gått i tid och även kommit fram i tid vilket alltid är en lika glad överraskning.
I måndags var det totalt kaos på Stockholms tunnelbana, så snart jag kom mer på röda banans plattform så ångrade jag mig. Det var packat, verkligen packat med folk och jag fick den här tanken om ett attentat, så brukar jag inte tänka men det blev lite London Underground i rusningstid över alltihop.
Men nu har fredagskvällen kommit så smått, södra Sverige har fått besök av stormen "Knut", jag tyckte det lät som det var det namnet som den första höststormen fått. Men det var nog "Knud", lite danskklingande.
Annars är ju "Knut" rätt gångbart. Det verkar inte lätt att knyta upp den politiska knuten, nu är det kampen om talmansposten som är akut på den politiska agendan. På måndag skall det röstas och det hade väl varit bra om man löst upp denna "Knut". Från Syd James´ föreslår vi att man tar lärdom av den gordiska knuten; hämtar följande från Wikipedia;
En gordisk knut är en invecklad uppgift som kan lösas förvånansvärt enkelt genom en drastisk åtgärd.
Namnet "Alexander" i bilden ovan kan ni byta ut mot fritt vald politiker exempelvis: "Anders Y hugger av den gordiska knuten" eller "Annie Lööf hugger av den gordiska knuten". Så enkelt hade nog KD-politikern vid namn Szyber önskat lösa sitt problem, nu har hon bestämt sig för att lämna riksdagens efter att ha låtit riksdagen betala en privat resa till Lysekil. Och i Lysekil härjar stormen Knud just nu. Ni ser hur allting hänger ihop.
Och nu har Knud kommit hit ser jag..... Ha en bra helg!
Tio år sedan finanskrisen.Dow Jones faller men Mennaken Pis tar saken med ro
I skrivande stund har Dow Jones index fallit med 4,1 % under denna onsdag. Är det konstigt att det har gått snett efter flera år med supernissar som sprungit omkring med bakåtkammat, slickat hår och lekt "Investors". Ju större risker desto större hjälte in den interna kretsen. Nu kan det få allvarliga följder och världen oroar sig. Dock inte killen på bilden, han pinkar på han i ur och skur och tar dagen som den kommer. Var och kollade in Mennaken ikväll, liten var han, nej han sa jag. Men det skvalade fint. På tal om viktiga saker; det blir inget köp av Queen-CD:n, jag har tänkt om och kompletterar istället inköpet med Lindsey Buckingham och Brian Eno/David Byrne. Eno hade jag otroligt svårt förut men man kan ändra sig som sagt och det har han gjort...eller jag? Träffade en intressant person på flyget till Bryssel idag. Född och uppvuxen i Fagersta. Idag gift med en av Sveriges största konstnärer. Otroligt öppen person, trevlig och intressant, låt vara att Syd råkade somna och inte hörde allt men i alla fall. Och Leksand vann med 10-2.
Det var tio år sedan det, och ni vet att fallet på Dow Jones blev början på en kris som vi fortfarande lider av. Mer skuldsatta och med minusränta finns lite handlingsutrymme vid framtida kriser, som kommer, de gör de alltid.
Förresten så ringde en god vän en sen kväll förra helgen och funderade på vad låten heter där Lindsey Buckingham kör sitt häftiga gitarrsolo. "Är det någon som vet så är det du Syd", sa vännen.
-Kan det vara I´m so afraid?, undrade Syd - Ja för f.n så heter den ju! Tack Syd och så avslutades samtalet.
Och Leksand kämpar på. Tio år och även om det är ett tag sedan jag var i Bryssel så är jag rätt säker på att killen nedan pinkar vidare i lugn och ro. Skönt att visa saker är stabila i en instabil värld.
Mennaken han pinkar vidare i godan ro, utan tanke på finanskriser och annat.
Syd publicerar nu ett antal texter som har skrivits långt tidigare efter att ha funnit ett gammalt USB, just nu kör
vi reseminnen.
På väg till Spanien fick jag för mig att jag skulle komplettera mitt lilla hygiensortiment med en lite mer avancerad deodorant. Normalt undviker jag taxfree och köper en standardvariant på Pressbyrån på Arlanda. Visserligen brukar inte sortimentet som Pressbyrån erbjuder finnas med på TV-reklamen men ändå. Nu tänkte jag att ett alternativ kunde kanske pigga upp!
Utbudet är stort men att finna en enkel deodorant för en man är inte lätt bland alla buttar, tuber och annat. Jag sökte upp en butiksanställd och avbröt tyvärr hennes dialog med en annan blond butiksanställd;
- Hade du trevligt i lördags?
– Ja, jättemyyysigt!
– Drack ni viiin?
– Ja, jättehärliiigt! (jag lägger in fler i:n så att niiii skall förstå att det var väldigt viiinigt och fiiint alltiiiing). Sedan träder då Syd in med en fråga: -Har ni någon deodorant som är till män? Det hade man och den blonda tar med mig till herravdelningen:
- Vilken doft använder du normalt?
– Que?
– Ja har du någon egen favorit?
– Nej, jag tar väl det som finns.
Då säger den blonda;
- Då skall jag ta fram min favoritdoft!
– Ja det blir bra det, svarar Syd. Så får jag en sådan där doftsticka att sniffa på.
– Är den inte härliiig, jag blir alldeles galen när jag känner den där doften, säger den blonda och det har jag förstått på TV att man kan bli
MEN, det törs f-n bli oemotståndlig så här på tisdag eftermiddag på Arlanda och om dessutom expediiiten bliiir ”alldeles galen”, då får man nog passa sig.
– Inte bra, säger Syd.
– Jag har även en mer sportig variant om du hellre vill ha det, eller hon kanske sa ”niii”.
– Ja det passar nog mig bättre för jag gillar att träna, säger Syd och kastar en orolig blick på den galn………..nej blonda menar jag.
Så blev det och sedan knallar man iväg med sina 75 ml till kassan och betalar:
- Va? 219 spänn för en deodorant?
-Vadå Armani? -
- Men herregud för 219 spänn det får man ju en hel familjeförpackning på närmaste lågprisvaruhus!
- Nej, Family Fresh! säger jag, vad är det för fel på Family Fresh från Herdins i Falun?
-Ja det kan kanske vara det där med oemotståndligheten då…..?, Jag kanske ska låta fru Syd lukta lite på Armani innan jag säger; ”aldrig mer”!
Syd publicerar nu ett antal texter som har skrivits långt tidigare efter att ha funnit ett gammalt USB, just nu kör
vi reseminnen.
November 2009;
Sitter just nu på Münchens flygplats på väg till Zagreb och det är förseningar. Och vad fördriver man tiden med på flygplatsen. Jo man ringer bland annat till fru Syd och vill ha lite ”dress-code” råd och förstår då;
1; att det behöver jag och 2; Jag har tagit fel kläder i kombination och 3; Det är inget att göra åt OM jag inte lättar på kortet och rusar iväg och köper kläder på flygplatsen. Och ni som ni som känner Syd vad tror ni?
Precis, inga kläder köps in här inte. Pengar är nämligen till för?
Rätt igen; Skivor!
Nej, jag tar på mig en slips till mina mörka kläder, styr kosan mot närmaste café och köper te och en stor fruktkaka, alldeles för stor visar det sig, och passar samtidigt på att fråga caféservitrisen: Jag vill ha ett ärligt svar! Hur ser det här ut i kombination? Är det OK?
Ja, jag frågar, på en blandning av tyska och engelska.
Syd; I want to have an honest answer! -Servitris; No we only have orange no honey! - Syd:No, no, no HONEST, how do I look? - It´s OK! blir till slut svaret och jag kan lugnt åka till Zagreb. De är nog inte så kinkiga där borta i Kroatien i alla fall ,,,,,,
Jag kan ju upplysa om att det är den här typen av frågor till i stort sett (ja egentligen helt okända) okända människor som Syd brukar ställa. Vilket brukar få
a) Fru Syd att skämmas
b) Döttrarna Syd att skämmas
c) Få frågemottagaren att undra vad Syd är för ”märklig person" egentligen
d) Konsekvensen att man är igenkänd nästa gång man kommer
HEX only, (english version). Re-issue 2 från Augusti 2008
Syd publicerar nu ett antal texter som har skrivits långt tidigare efter att ha funnit ett gammalt USB, just nu kör
vi reseminnen.
Augusti 2008;
I took the train to Paddington station from Heathrow this midweek day. As you all know by now Syd do documentary´s about train and close-to-train-Life.
It only takes 15 minutes to reach Paddington and when I left the train I saw two officers/service staff from Heathrow Express on the platform. One Indian guy and a girl (woman) who turned out to be Martina.
She start me talkin´ (this reminds me of the Paul Kelly song; “Don´t start me talking – cause I never stop). I told Martina that I would like to take a photo of “you two officers” and that I have a “blogg”. I asked if the publicity would be OK and gave her the www
So this (English version) is for you Martina and your collegue of course. Hope you could read my notes (for some reason people find it sometimes difficult – hard do understand). Anyway!
Nice to meet you, Syd is my name! (This reminds of a song by Rolling Stones ….). Then I took off for my meeting close to Paddington.
I had my meeting and then I took off (many “off” it is) to the Emirates Stadium for Arsenal-FC Twente.
SOLD OUT! I couldn´t believe my eyes. The Gunners are 2-0 up and it´s sold out. I ask a staff member of tickets on the “Black Market” when a very nice Arsenal fan show up and asked me if I was looking for a ticket. Yes! I´am! He was a season-ticket holder and his friend couldn´t make it this night. I became Mr Whitelaw and now we have agreed that I can contact him for Arsenal tickets, what about that my friends? Syd is your link now to the Emirates Stadium.
You just call (Which reminds of a Steve Wonder song; “I just call,,,) here is the number:-+44
….no, no you call Syd. God offers!
And I agreed to have a new ring signal on my mobile. "Arsenal! Come on!"
(Please forgive me Hammers and The Blues, this is only for a few minutes…)
Tänk vad ett gammalt USB-minne kan ställa till med
Häromdagen låg USB på mitt skrivbord i vilket jag trodde skulle finna en företagspresentation som jag sökte. Men det visade sig vara ett gammalt USB med en rad andra texter. Syd har skrivit av sig under många år visade det sig.
Efter drygt 10 år så brukar skivbolagen komma ut med ("remastered CD:s" eller vinyl) nyutgåvor med lite extra låtar, omarbetade låtar och lite annat. - Så tänkte jag också göra nu, säger Syd i en kommentar till sig själv. Lite censur får det nog bli om vi skall publicera tidigare okända texter (som skrevs innan bloggen började 2008).
Hur som helst; i mitt tidigare (yrkes-) liv så reste jag väldigt mycket och med en liten redaktionell bearbetning så skall vi närmast publicera några resetexter. En del är nya, andra har nog vid något tillfälle publicerats på SJR men ni vår se vad ni i såfall minns från 2008 eller 2009.
Vi döper dem till Re-issue 1, 2, 3 osv. Watch up! Det kommer redan idag en text.
din skiva var till belåtenhet, men liksom tidigare recensenter var det någon låt där som krävde ett extra stabilt psyke
Tack igen för en fin musikupplevelse! A-san
