06.10 sedan var det kört. Nejdå det var ingen klocka som ringde. För säkerhets skull så brukar jag ibland ställa in väckning även på helgerna, det vore ju dumt att sova för länge, något som i och för sig inte brukar vara något som händer. Men någon gång skulle ju kunna bli den första..
Tankarna börjar fara, inte alltid så djupa men tankar i alla fall. Funderade på gårdagens släktgolftävling, det gick bra i år också. Och trevligt var det. Ta upp lite golf igen? Har jag tid? Regnar det idag också? Skall nog gå ner i sätta på torktumlaren? (ja det gjorde jag) Läsa en stund? Skall jag ta en vecka med Gov´t Mule musik? Tankarna far hit och dit som sagt och sedan hörde jag att helgtidningarna kom så då var det dags att kliva upp.
Lite råkallt i huset. Göra upp en brasa? Nej det känns tidigt (då tänker jag rent datummässigt)
Frukost, naturell yoghurt från Grådö, byter ut sylten mot kardemumma och kanel efter inspiration från en bok som jag läser just nu. Läser tidiningen; Brexit, Skjutningarna i Chicago, konstaterar att AFC Wimbledon föll borta mot Milton Keynes, riktigt illa. Kvarnsvedens damer föll hemma mot Uppsala. Ikväll landskamp mot Norge. Vandringsleder på Västkusten och Höga kusten.
Dags att sätta på en Gov´t Mule skiva? Nej fru Syd brukar inte uppskatta mina musikaliska val så här på morgnarna. Även om hon sover ännu.
Var in på Gov´t Mules hemsida igår, skall skicka efter ett par skivor, gjorde en research i mina egna skivhyllor och konstaterade att jag har 12 CD med Gov´t Mule och ytterligare ett par med Warren Haynes*.
Hittar en lapp om att sotaren skall komma i veckan, lika bra att förbereda stegen redan idag.
”Mycket nu” för att citera en gammal klient som hade svårt att hinna med någonting egentligen. Allt körde ihop sig, och sotaren skulle komma, låt vara att det inte var varje dag utan bara är en gång per år men ändå.
Skulle nog sovit lite längre, lite trött igen nu känner jag. Väcker nog fru Synd nu och kokar kaffe.
· * Jag följer Warren Haynes och Gov´t Mule på Instagram och kunde, som jag nog nämnt tidigare, för någon månad se att Warren numer följer Sydjamesrevue på Insta.
Under semestern så satt fru Syd och jag under en korkek och funderade. Vi skall nog sätta lite mer ”piff” på helgerna och speciellt fredagskvällarna konstaterade vi.
Så ikväll tänkte jag; nu slår jag till och ger ett förslag:
- Hör du fru Syd sa jag, nu tänkte jag föreslå att vi ordnar lite god mat till kvällen och myser lite. Vad sägs om att jag tillreder en liten räkmogäng och att vi tar ett glas vitt vin som vi kan sippra lite på medan vi lagar resten av maten, tänkte en liten oxfilé och finslimmad Hasselbackspotatis och gräddig kantarellsås. Efterrätt? Ja en chokladmousse och Irish coffee. Jag sätter på lite mysig bakgrundsmusik och sedan ser vi på en romantisk komedi på Netflix.
Detta säger ni; tror vi inte på! Jaså? säger då Syd. Detta är min dolda romantiska sida som jag nu tänker få blomma ut. Låt var att den varit väldigt dold men visst kan jag till exempel röras till tårar när jag ser något känslosamt på TV. Tänk på OS 1980 när USA:s collegelag i hockey spöade oslagbara Sovjet. Jag blir rörd fortfarande.
Fru Syd såg mest förvånad ut efter det där matförslaget. - Är du verkligen seriös nu? frågade fru Syd. -Ja men tycker du det känns överdrivet så har jag ett annat alternativ och du får välja säger jag, och välj inte efter vad du tror jag vill utan vad du tycker själv.
- Låt höra alternativet då sa fru Syd.
- Ja om du tar den där laxen vi har kvar och tar någonting till så tar jag en kopp te, vi har ny ost och lite kex. I och för sig kan jag ta en macka först. Sedan kollar vi på TV. Vi kan till exempel se Aston Villa –Everton som börjar strax före 9. Men som sagt välj du.
Tänk hur det är, inte visste jag att fru Syd gillade Everton…-
Syd Ernest Inrednings-och trädgårdsspalt återpublicering
Eftersom TV-Ernst hållit på i Skåne under sommaren så återpublicerar vi Syd James vän Syd-Ernest trädgårdspalt.
Nu hälsar vi Syd James hemliga vän Ernest välkommen med sin inrednings- och trädgårdsspalt dit ni kära läsare kan vända er med era personliga inrednings- och trädgårdsfrågor. Ernest är Ernest och alla eventuella likheter med verkliga eller fiktiva personer som kan tänkas påminna om Ernest är en ren tillfällighet. "TV 4 Ernst "uttalade sig en gång i en artikel i Aftonbladet i stil med att "Jag är satt på jorden för att inreda och påta i trädgården". Vår Ernest mer satt i jorden och fick börja med att gräva sig upp innan han kunde börja inreda. Ernest är nu ett stort namn i inrednings- och trädgårdsvärlden. Känn er fria att nyttja Ernest´s gröna fingrar i såväl färgburken som i potatislandets värld.
Foto: Syd James (privat) Här ser vi Syd Ernest pyssla i en trivsam hörna av sitt uterum. Den grå lite säckiga sittmöbeln som Ernest lite "chicked" placerar en plastpåse på finns att köpa på välsorterade designbutiker. Ernest lite bohemiska trädgårdsrock passar bra när vårvädret ännu är lite kyligt när vi pysslar i landen. Trädgårdskängorna är ett par rejäla "Green Lawn Boats" som skyddar både mot fukt och kyla. De vackra trädgårdstenarna är klassisk "Gårdssten -grå 114". Glasrutorna i Ernest uterum som vi skymtar bakom Ernest är inramade av borstat aluminium vilket ger ett lite extra ombonat intryck och skapar en känsla av lyx och flärd.
Ernest gröna fingrar ger valuta för pengarna och människor uppskattar alltid att promenera runt i Ernest´s "Upplev-vad-du-vill-gröna-rum". Foto: Syd James
Syd Ernest ser gärna öppet vatten som en del i sin trädgård. "Det ger lugn och inspiration" säger Ernest. Och vi kan bara hålla med om att vattenspegeln skänker en extra dimension för trivsel och harmoni. Det vi ser här är en installation som Sir Ernest, som han kallas i UK, gjort vid Euston Underground Station i London.
Med ny premiärminister i UK som, åtminstone i detta läge, driver en hård kampanj för snabb och ovillkorlig Brexit så oroas många över gränseffekter mellan Irland och Nordirland.
För ca tio år sedan var Syd på en arbetsresa till Belfast och fick en stund över att vandra runt i staden, det var slitet och människorna var slitna. Syd var inte alltför karsk när han knallande runt här som enda turist, en regnig novembermåndag. Letade inte ens upp en skivaffär, då förstår ni. Väggmålningarna talade inte direkt om försoning och förståelse. Risk att historien upprepar sig?
Det nordirländska fredsavtalet från 1998 har lett till minskat våld, men Belfast är fortfarande en delad stad, där protestanter och katoliker bor åtskilda. Spänningarna i samhället kvarstår och särskilt utsatta är de människor som bor i områden där katolska och protestantiska arbetarkvarter möts.
På flera platser i staden har det byggts höga stängsel eller murar, den så kallade Fredsmuren i Belfast, för att hålla isär grupperna. Den första restes i västra Belfast mellan det katolska Falls Road och det protestantiska Shankill Road under 1970-talets första år. Nya barriärer har kommit till även efter att fredsavtalet slöts och en del av de gamla har förstärkts och förlängts. I början av 1990-talet fanns det 18 "fredsmurar" i hela Nordirland. Drygt tio år senare är de 40, varav de flesta finns i Belfast.
Vid "gatans" slut ser ni den s k Fredsmuren som skiljer isär områdena runt Falls Road och Shankill Road.
Det blev precis som jag skrev i förra inlägget, efter tre fyra dagars semester så tyckte jag att jag varit ledig i en evighet. Och så nu tre veckor senare undrar man; vart tog semestern vägen och vart tog sommaren vägen? Hann inte med i år heller.
Man bygger en bild inför varje sommar, allt man skall hinna med. Man skall sitta i solstolen och läsa, träna löpning och cykling och rullskidor och styrka och simma, man skall fika när man vill. Det är fint väder, soligt men inte så varmt så att skogen brinner. Kvällarna är ljumma, man behöver inte ta in dynor för det kommer inga oväntade regnskurar. Man sitter avslappnad, harmonisk och känner att kroppen svarar bra på träningen..
Och så blir det förstås... men det har varit rätt bra ändå.
Såg Mats Ronander i "Musik under stjärnorna i Brantevik". Bra! Riktigt bra!
Såg Ulf Lundell på Öja Krog Ystad, 3 timmar jättebra!
Efter Lundells "Vardagar 2" hann jag börja läsa Richard Fords "Kan jag var Frank med dig?". Som alltid jättebra.
Nya numret av tidskriften Filter hann komma och man kunde läsa om motståndet mot gruvor på Österlen. Delar den bilden.
Shopping är ju en begrämsad aktivitet för Syd men i år blev det faktiskt ett par skor med benäget bistånd av en supportergrupp, kände mig rätt nöjd efteråt. Några skivor blev det inte men det har vi åtgärdat efter hemkomsten.
Ordnat mitt fortsatta medlemskap i AFC Wimbledon, ordnat prenumeration på MOJO. Insåg att jag missat no 8, ingen säljer MOJO i LA numer.
Ja ja, vi har huggit ved, (tack alla ni som följt Syd på Instagram), skrapat och målat, rensat i trädgården, klippt gräs. Uteätande ibland men mer häng i hängrännorna på huset än häng i sommarbarerna.
Och så har vi enats fru Syd och jag att Dan Hylanders skiva är riktigt bra.
Någon av DN eller SvD kultursidor hade både Vardagar och Vardagar 2 på sin topplista av böcker att läsa. Syd har precis läst klart Vardagar 2 nu under de första semesterdagarna. Haft fyra dagars ledighet och tycker redan att jag varit ledig i en evighet, det tycker jag varje semester för att sedan fundera på vart semestern tog vägen.
Jag kan starkt rekommendera Ulf Lundells Vardagar, inga spänningsromaner som ni förstår och man eller kvinna behöver inte vara Lundellfantast för att få en stark läsupplevelse. Lundell, en iaktagare, funderar, tillbaka till barndomen, framåtblickande. Känner igen mycket. Läs säger vi, passa på att läsa Vardagar under semesterdagar.
Känner igen textrader i nya skivan "Tranorna kommer", vilken också rekommenderas. Tillsammans med Dan Hylander som också kommit med ett nytt album.
Laddar bilen med CD vid norrlandsresor eller dito söderut. Försöker hitta sådant som inte sticker ut för mycket så att fru Syd inte skall baxna helt. Sedan har vi ett återkommande samtal kring volymknappen, den går att vrida åt olika håll.....
När jag läste Vardagar som kom jag att tänka på citatet " Alla dessa dagar som kom och gick, inte visste jag att det var livet".
En nära vän till Syd var besökte Gotland och Almedalen i veckan. Intressant är ett sammanfattande intryck från vännen.
Vännen berättar för Syd att han (det är en "han" kan vi avslöja) funderat på några olika saker under och efter veckan.
Klimatet; definitivt under press även om juli i år inte slår några värmerekord, snarast tvärtom. Skamkänslan för än det ena, än det andra som vi skall bära på menar många inte är någon bra väg för framtiden. Därtill kommer insatser på områden som är mycket symbolik och lite konkret nytta. En artikel i DN, tror vännen att det var, pekade ut världens cementindustri och stålindustri som riktiga CO 2 bovar. Alla vi (nu ljuger jag lite) som shoppar kläder på HM och andra butiker genererar otroligt mycket klimatpåverkan, inte minst ´för allt vatten som utgår för att producera bomull.
Re-use, återanvänding, säger vännen. Minska på konsumtionen generellt. Befolkningsutvecklingen, är ett problem vilket nu lyfts fram i olika sammanhang, är största CO2 drivaren.
Hur mycket CO 2 har inte nya Karolinska sjukhuset genererat? Till vilken nytta? Sämre sjukvård och ekonomiskt kaos.Snabbtåg mellan storstäderna, 50 års payoff på CO 2 sade någon till vår vän. Ja som ni ser så fick vännen många funderingar under veckan.
Själv har Syd fokuserat på mycket mer närliggande saker som VAR. Flitigt använt under dam-VM, alldeles fel, det blir närmast löjligt och själsdödande och vem vill vara donmare i framtiden? En målkamera OK men skrota VAR innan fotbollen dör.
Hedvid Lindahl hyllas MEN kolla på semifinalen igen, holländska målet, nja lite återhållsamt, inte sträcker Hedvig ut maximalt.. Hur som helst har damerna överträffat mina förväntningar, klart, efter de två inledande matcherna så funderade man på om landslaget helt tappat slagstyrka, Nu skulle de föra spelet i de två första matcherna vilket man inte är specielklt bra på, i övriga matcher har man hittat sitt spel, motståndarna får hålla mer boll, vi kontrar. Godkänt, definitivt, även om man ibland blir fundersam över totalmissade tremeterspass och rejäla snedsparkar.
Dessutom har Syd påbörjat sin semester, så då skall Syd jobba lite mindre som en medarbetare sa en gång i tiden. Just nu på väg norrut så följ gärna Syd på Instagram. Semestertider hej hej. Gyllene Tider är på avskedturné, Själv hade jag hellre sett Band of Horses på Grönan i förrgår men nu gick inte det.
Vi kan avslutningsvis nämna att även Syd har ett stort miljöintresse även om Syd 1985 mötte organisationen Greenpeace i Seattle, USA, med misstänksamhet Så istället för medlemskap redan då gick Syd och köpte en vinylskiva, tror den hette "Life in General". Vad skivbutiken i Seattle hette minns jag inte. Jag kan ju leta om ni är intresserade...
Jag frågade fru Syd igår om hon kom ihåg sin barndoms midsommaraftnar, nej det var rätt skralt med det och det kändes ändå ganska bra då jag själv inte har några tydliga minnen av barndomens midsomrar ( Syd har egentligen inga minnen alls från barndomstiden). Jo jag har ett vagt minne av ett besök på "andra sidan" vid ungefär 10 års ålder. Det var säkert dans kring midsommarstången, små grodor och hela köret. Tror jag! "Andra sidan" låter som en transcendental förflyttning till ett annat rike men så var det inte , i F där jag växte upp under barndomen så var "andra sidan" den fina sidan, inte där vi Kolarbyungar bodde.
Att lille Syd skulle deltagit i dansen kring stången skulle ha varit en fullständigt omöjlig situation, det behöver jag inte ens minnas, det vet jag. Då hade dansledaren nog fått piska med mig upp till stången men jag hade inte dansat runt ändå. Salig mor Syd brukade berätta att Syd snarast flydde när det drog ihop sig till barnsånger, ringdanser och liknande "trevligheter".
Midsommar är ändå, för mig, en rätt kravlös helg. Känns bra. Påsken är bra, julen mer komplicerad. Trevligt igår kväll, sent, mycket sent i säng. Men vaknar redan vid 5 och kan inte sova, försöker verkligen men övergår därefter till att fortsätta läsa "Vardagar 2" av Ulf Lundell, precis som första "Vardagar" mycket läsvärd.
Kommer att bli trött idag, satt upp fem mål för dagen som skall göras (satte målen igår); skriva denna artikel, klippa klart häckarna, köra 10 kärror ved till vedboden, röja vid boulebanan och träna. Sätt inte upp en massa måsten säger fru Syd! Jo det lär man göra.
Trevlig kväll igår som sagt, fyrkamp med hopprep där jag har en fördel eftersom jag tränar med hopprep ibland (jag har en plan där också som vi får berätta om vid annat tillfälle).
Hade i uppdrag att ordna ett quiz vilket gjordes men hård fyrkamp och god mat gjorde att vi flyttar quiz till ett annat år. Hur som helst så trodde jag att jag hade ett gammalt musikquiz inlagt på CD, det var det inte visade det sig utan något annat jag skrivit för sådär 15 år sedan, typ, med titeln "Every CD tells a story", det är berättelser kring skivor jag köpt och varför, ni skall få ett smakprov innan jag går ut och kör mina 10 kärror ved (kan inte starta häcksågen än för grannarna sover nog).
Spår 6: "I juni 1975 (va f-n det är ju jättelänge sedan... tillägg idag) var blivande fru Syd och jag i London, på den tiden kunde jag få med mig fru Syd till diverse märkliga skivbutiker och konsertlokaler. Bland annat tog vi tåget den 15:e juni och åkte till Croydon för att lyssna på "Backstreet Crawler and Paul Kossoff". Långt senare 1978, hittade jag en LP med Paul Kossoff med två livespår från denna konsert. 2003 kom en CD: "Paul Kossoff-Live at Fairfield Halls 15/6/75. "Molton gold" är det mest kända spåret från Kossoff som ansågs vara Englands svar på Jimi Hendrix, tyvärr dog Paul i mars 1976 endast 25 år gammal.
Hinner nog lyssna på Molton Gold innan jag kör igång med veden. Fru Syd har vaknat nu hör jag. Fortsatt glad midsommar!
Syd James har för första gången på länge involverat sin gamle vän Hytt-Erik som driver Hytt-Eriks Fiske- och Managementkonsullt med devisen, "Det är inte vilket fiske som helst utan röstfiske".
Som ni alla förstår så var Hytt-Erik starkt involverad i i höstens regeringsdiskussioner där det till slut tog slut mellan Centern och Moderaterna. Vi har nog alla trott att förhållningssättet till Sverigedemokraterna var den stora stöttestenen. "Det var min bild också" säger Hytt-Erik i en direktkommentar från Blasieholmen där han förlagt sin konsultbas. "Men vi förstår nu att det var andra orsaker till att det inte gick så bra".
I politiken sa Annie nej till de moderata inviterna och i de underbordskontakter som Eskil försökte sig på var det tvärtom moderaternas kvinnor som sa nej.
"Man kan undra hur Eskil tänkte där när handen gled iväg i fel riktning", säger Hytt-Erik. Nu skall vi säga att Hytt-Eriks information kommer från de officiella kanaler som stått till buds. Kommer det mer måntro?
Liberalerna har sina egna inre strider, nu senast har man puttat ut Cecilia Wikström från sin EU-lista för att hon haft externa styrelseuppdrag. Cecilia har, om vi förstått rätt, även en prästutbildning och här skulle ju Liberalerna och Centern kunna hitta ytterligare ett nytt samarbetsområde. En kombo mellan Eskil och Cecilia. Där Cecilia coachar Eskil.
"Jag kan tänka mig en situation", säger Hytt-Erik, där Eskil och Cecilia sitter tillsammans i sakristian, äter och ber en bön tillsammans för att få bättre väljarsiffror och där coachen Cecilia säger : "Nej Eskil! Vid bön KNÄPPER man händerna! Bägge händerna!"
Och Eskil svarar: "Det är då själva fan att man aldrig får jobba på egen hand här i sakristian". "Men jag lovar, det skall aldrig hända igen!"
"Kan vi ta hand på det?", säger C,
"Absolut", säger E.
Men Eskil!!!....där ligger INTE servetten som du tappade igen...
Fru Syd och jag har begivit oss till Gran Canaria. Märkligt, nu är jag på Kanarieöarna igen för kanske sjätte gången och tycker det är helt OK. Jag som vägrade åka hit under alla år. Vill inte vara turist... nåja. Det är rätt bra med klimat, mat olch träningsmöjligheter.
Det blev en spännande start på vistelsen härnere.
Flygningen gick bra även om vi kom in i oväder på slutet men kaptenens röst högtalaren lugnade oss med ”Vi är inne i lite turbulent luft, det är inte farligt men spänn fast era säkerhetsbälten ordentligt”.
Väl landade så tänkte jag göra ett toalettbesök och det första (obs det första J) är att jag tappar ner mobilen i toastolen.. men reptilsnabb som man är.. så var den snabbt uppe igen. Det gick bra men väl ute igen upptäcker jag att min andra mobil är borta. Jag ringer upp men inget svar. Min tanke; Va f-n, tappade jag båda mobilerna i toan och såg bara den ena. Hustrun trodde inte på denna förklaring; ”du kan väl inte spola bort en telefon utan att se den…” Jo det kunde jag och så var det sa jag. Fast mer upprört och med ett antal svordomar måste jag erkänna…. Och såg jag inte att någon höll på att brista ut i skratt dessutom….
Jag ringer en gång till och får svar! Mot alla odds och inte från reningsverket utan från utpasseringspersonalen, mobilen hade hittats, inte nerspolad utan placerad vid handfatet….
Väl på plats i Puerto Rico möter våra goda vänner upp. Lunch vilket innebär en kopp kaffe och en äppelpaj.. med grädde. Snabbt beslut om att vi ikväll ikollar in AIK-Leksand på Skandinaviska baren. ... Det blev en rätt bra och spännande match. Överraskande bra till och med. Måste väl erkänna att det känns rätt inhemskt med alla svenska lags matchtröjor på väggarna men så är det ju Skandinaviska baren
Om inte det var nog med spänning så stack jag ut på en löptur när vi kom fram och den turen inkluderar en brant avslutning uppför en trapp med 723 trappsteg. Inte vet jag om det var orsaken men hela natten har jag haft konstant sendrag, vandrat runt, så fort det släppt på ett ställe så har nästa tagit vid, och ni vet att sendrag är inte kul men innehåller mycket spänning… Nu hoppas jag det var en kombination med för lite sömn kanske druckit för dåligt men vi får se hur veckan fortsätter.
Utvecklingen går framåt enligt uppgift från en vanligtvis välunderrättat källa. För kanske sjunde, åttonde eller vilken gång det nu kan vara så besöker vi Utrecht i Februari. Tillbaka igen på samma hotell, flashbacks till tidigare år dyker upp. Under de första åren hade Syd en speciell möjlighet att hålla koll på tågtrafiken i Utrecht men nu efter alla moderniseringar så går det inte alls lika bra. Speciellt inte om man bor på första våningen vilket jag gör i år. Ser inga tåg alls! Hör det knappt! Vi skall göra några nerslag i Utrechthistorien och börjar med en fredagskväll 2012;
Jag ser ut över den spårbundna trafiken från mitt hotellrum. Det är nog typ 22 spår därnere. Däruppe upptäckte jag precis att det var ett jättehögt hus på andra sidan spåren som jag inte sett när jag promenerat runt på de Utrechtska gatorna så här på kvällskvisten. Men när jag tittar lite mer så ser jag att det inte alls är något högt hus på andra sidan spåren utan det är taket på hotellet som sticker ut över mitt fönster och som speglar hotellet där jag själv bor, tänk så det kan bli i utlandet... nåja det är i alla fall minusgrader i Holland. Det är ett faktum.
Det blev en intensiv dag för Syd, bekanta på flyget däruppe i luften, därnere på marken när vi landat fick jag sällskap från Amsterdam till Utrecht. Fick sällskap ut och äta, tillbaka till hotellet och fick sällskap ut och äta en gång till, fast nu åt jag inte. Jag var ju redan JÄTTEmätt, typ. Att utsätta kroppen för två potentiella måltider under en och samma dag kan bli alldeles fördärvligt.
Det är med maten känns förvånansvärt lika, ja dvs att man inte äter två gånger på en dag utan en..
En lördagskväll 2016 hände följande;
I kvällens sena timme gick jag sedan ner i receptionen för att reda ut alla papper, tog en Coca Cola och började prata lite med bordsgrannarna som funderade vad jag höll på med på kvällskvisten. Engelskan fungerade inte riktigt utan det blev en blandning av holländska och Syd James´ skoltyska. Paret hade varit på den holländska musikalversionen av Bodyguard. Jag hade inte hjärta att säga att den skulle jag nog inte tycka om utan höll inställsamt med om att Whitney Houston var duktig Musikalen hade tydligt berört för bägge hade gråtit en skvätt där i musikalmörkret. Det blev så trevligt att de bjöd på en Coca Cola till så nu är jag istället överpigg och kan inte alls gå och lägga mig.
Märkligt lika igen, ja att jag är överpigg är väl att överdriva, men ännu är natten ung och jag är alldeles för pigg för att lägga mig. Skall dock hålla mig på rummet och inte "ut å ränna".
Ett annat år så blev Syd anlitad som konsult åt holländska SJ:
Hur som helst så var jag ner där på Spoorområdet i lördags kväll, berättar Syd. Dom hade lite krångel med spooren och undrade om jag kunde kolla lite. "Börja med att meddela passagerarna att tågen inte går", sa jag, "det har vi lärt oss i Sverige fast jag sa det på Holländska förstås så att de skulle förstå. "Vi är väldigt bra på att ställa in tåg i Sverige nämligen" och så drog jag ett exempel om att "till exempel om de säger att det skall blåsa hårt imorgon DÅ ställer vi in tågen på en gång", "inte en massa funderande hit och dit utan tydliga klara besked! Precis! Inställt". Det där tog skruv så det köpte de på en gång.
Direkt ut med besked på TV-skärmarna; Översättning till er som inte kan holländska: "Den här veckändan är det värt att vara vaken (vaak) mellan 2 och 3 i natt för då kommer det att gå hett (het) till på spoorerna, ni kan få värk (gewerkt) så planera därför om ni skall resa op eller ner söderut (ns) eller norrut litegrann (nl)´". Klara besked. Dagen därpå gick tågen som smoort igen.
Det är ordning på tågen i Holland. Dessutom fick vi uppleva en livs levandes konduktör. På bilden nedan ser ni den där nyklippta killen i mitten på gången. Det är konduktören det. Och vi hade biljett förstås. Däremot puttade han ut en annan kille som inte hade biljett, slarvigt....hur dom är nuförtiden dom där ovana tågåkarna...
Nu tog jag inte med bilden på den där kortklippta konduktören för sedan den tiden har GDPR införts och nu för tiden så kan man väl inte publicera bilder på kortklippta konduktörer hur som helst. Och så sägs det att utvecklingen går framåt...
Avslutningsvis skall jag ta ett litet urklipp från 2014 som känns lika rätt idag, fem år senare;
Det har fungerat bra så här långt även om jag saknar tågen på alla Spur här i Utrecht. Jag kastar längtansfulla blickar bort mot spurområdet och minns med vemod tidigare års utsikt över Spur 17, som låg närmast hotellfönstret, eller spur 12 där Haarlemtåget brukade tuffa in i nattmörkret. Det var tider det!
Nu skall jag gå och lägga mig innan tågkänslorna för en att spura ur och timmen är dessutom sen.
Återkopplingen fortsätter och ett starkt TV-tips (suck)
Januari, lördag morgon, reflektion över veckan; jobb och skidåkning lördag, söndag, måndag, tisdag, onsdag och torsdag. Ryggont torsdag men det gick ändå. Fredag vila, ryggen mjuk och flexibel som ett järnspett. Vilar. Idag vallar vi på igen.
Har ni tillgång till Netflix så kan jag starkt rekommendera serien om Sunderland, fokus på laget men också staden. Även om ni inte är fotbollsintresserade så titta. Stark skildring och långt ifrån turistmagneterna i London, Manchester.
Jag tjatar lite på mina mottagare av jul-CD om kommenterar som ni vet. Här kommer två till;
SJRdin skiva var till belåtenhet, men liksom tidigare recensenter var det någon låt där som krävde ett extra stabilt psyke Tack igen för en fin musikupplevelse! A-san
Äntligen har jag hunnit lyssna igenom senaste cd–skivan, jag låg i soffan och satt på mig hörlurar och myste,,ja verkligen myste, för vilken bra musik!! Eller om det berodde på att jag låg och vilade,,,näää,,,faktiskt jättebra, lugn och en del konstiga/roliga låtar men jag är jättenöjd med cd-skivan
Tack snälla JJ
"Tack snälla" är en liten påminnelse/passning om/till samtal vi haft angående överanvändningen av tillägget "snälla" vid tack, att väldigt mycket är "magiskt" och att fru Syd ibland tycker att Syd suckar för mycket över sakernas tillstånd.
Bilden på damerna nedan är från Syd James bildarkiv. ÄKTA Sunderlandsupporters. Bortamöte mot Arsenal för några år sedan.
Sunderland har Syd gillat ända sedan de överraskande slog Leeds i en FA-cup final för många många år sedan. Det fanns hjärta i laget!
Ni som följer Syd vet att sedan många år så brukar Syd ställa samman en jul-CD. Sommar-CD infördes några år senare. Syd är skivornas bästa vän för all musik köps innan den sedan kommer på respektive CD. Grunden är att det skall vara bra musik, dvs musik som jag gillar :). Första låten på respektive CD har en sommar- eller julanknytning, Sedan följer ett tema, mer eller mindre tydligt.
Jag brukar få återkoppling, mottagarna har olika smak och det som är "den bästa CD:n som du gjort någonsin" uppfattas av någon annan som alldeles för snäll, stökig eller något annat.
Nu tänkte jag delge några av mottagarnas reaktioner/synpunkter och skickar samtidigt en liten signal till; E, M, K, till RM och M, till B och M, till L och M och till A. Lämna gärna era kommentarer så skall jag inte avslöja era identiteter men väl era musikaliska synpunkter. Här kommer de två första;
Hej Syd och tack för exemplar 2!
Alltid lika roligt att få dina skivor och som jag sagt tidigare har din musiksmak breddat min.
Julskivan 2018 upplever jag som frustrerad och vemodig i texten. Verkar som något inte hunnits med under livets gång eller valdes rätt väg? Det är nog något som alla upplever men Syd har satt fingret på det med denna skiva. Det styrks lite av titeln ces’t la vie. (Sånt är livet)
Inom delar av existensialismen karaktäriseras en individs startpunkt av en känsla av desorientering inför vad som tycks vara en meningslös och absurd värld.
Det motsägs av Jean-Paul Sartre som hävdar att existensen föregår essensen. (Människan är vad hon gör sig till).
Vad gäller musiken i skivan är det stor bredd. Det är fina harmoniska toner i många låter till något spår där det låter som ett plåtskjul faller ihop.
Må så gott!
Din vän Lars
>> Hej Syd,
>> tack för jul-CD:en. Spännande som vanligt att lyssna till vad du hittat på. Har nu spelat den några gånger i bilen när jag åkt och hälsat på folk i Stockholm. När jag åker ensam i bilen så kan jag dra på ordentligt! Har funderat en del på temat ”Love and desperation”. Är det möjligen din gamla kärlek till Leksands IF som spökar? Eller är det kärleken till vår underbara värld? Det senare med tanke på allt vi nu får uppleva av krig och elände, klimatångest, Trump, Brexit, regeringsvåndor, akademipajaseri m m. Då är det lätt att bli smått desperat. Men jag har inte hunnit lyssna så noga till texterna så jag kan förstås ha helt fel. Om jag hörde rätt var det dock någon som blev så desperat att han kastade en porslinsapa i väggen.
>> Hur som helst är det alltid trevligt att få dina CD:ar.
En av de större, ja egentligen den största, centrumbutiken här i LA slår igen, stänger i januari. Dumt tycker vi, shoppare, nishoppare menar jag förstås eftersom Syd intar en hög position på listan över världens sämsta shoppare. Åtminstone tålamodsmässigt....
Hur som helst, den här butiken stänger och nu vallfärdar kunderna för att handla med rabatt. Syd gjorde en liten lunchvandring idag och fick via hörsägen höra att det är "knökfullt i butiken", "folk står nästan travade på varandra" , allt för att komma åt en rabatterad vara. Det var överhuvudtaget rätt mycket folk på stan som verkar vara lediga, allt som jag planerat göra på en snabblunch tog betydligt längre tid än vanligt. Och så tänkte jag, kan de inte rappa på stegen lite? Lite snabbare fotisättning och lite oftare.
Men så tänkte Syd vidare; carpe diem! Djupandas...
Det är inte mycket snö men ändå tillräckligt för att skida runt i terrängen, det krävs dock att terrängen är rejält förpreparerad för någon fri terrängåkning är det inte fråga om. Men skidåkning tre dagar i rad känns bra även om distanserna ännu är rätt begränsade. Idag känns dock tillstymmelse till förkylning så vi får kasta in en vilodag. Ingen skidning idag.
Det är mellandag nu som sagt men jag bär fortfarande med mig minnena av en traumatisk upplevelse FÖRE jul, vi såg på Bingolotto nämligen, dan för dan......och vi såg någonting de kallade för jullustspel, tror det kallades så. Vad kan vi säga om det då? Typ ingenting men det mentala illamåendet sitter i ännu...värre än så faktuskt; en rejäl mental kaskadkräkning framkallades,
Och Leksand vann igen, nu fick de en svår skada så det dröjer nog någon omgång till innan vi får läsa om Melineffekten. Efter gårdagen håller alla en avvaktande ton för att se hur det går. Absolut inte hälsosamt att köra in i sargen med huvudet före, snacka om att gå in i väggen...
Och så har vi kunnat se mycket fotboll med många bra resultat. West Ham har vunnit, och Crystal Palace och Wimbledon, och Millwall. Och deckare har jag sett, och läst lite, och lyssnat lite. Ganska bra med andra ord....
din skiva var till belåtenhet, men liksom tidigare recensenter var det någon låt där som krävde ett extra stabilt psyke
Tack igen för en fin musikupplevelse! A-san
