Nästan lite känsla av höst
Sista helgen i augusti, veckan har varit kylig. Cyklat en del i veckan och när solen försvunnit har det snabbt blivit kallt. Frukost ute kräver lite stöd av infravärme.
Regnet kom precis, väntat, så gräset var klippt redan på förmiddagen och därefter ett besök på stadens relativt nya skivbutik! Det skänker klass åt en stad att ha en skivbutik. Och idag är det Record Store Day.! Ger er ut i staden vänner och köp en vinyl eller CD! Själv hämtade jag ut Pretenders nya på CD och så köpte jag en Neil Young jag inte sett förut. Skall passa på strax och spela högt medan fru Syd är på vift.
Ni har sett dem förut, mina skivhandlare. Men vi hyllar dem idag igen på Record Store Day! Vi börjar med hemmaplan!
LA. Sweden!
Utrecht, Holland
Plato, Utrecht, Holland
Inte skivbutik, men Lundells box på Galleriet i Simrishamn, S. Lundel
Sapporo, Japan
Birmingham, UK.
St Cloud. Minnesota, USA
Miami Beach, USA
Dublin, Irland
Manhattan, NY, USA (ville inte vara med på bild)
Sapporo, Japan
Helsingfors, Finland
Geneve, Schweiz
Västerås, Sverige
Ingemar i Borlänge! Best of all!
Plato, Utrecht, Holland
Heslingfors, Finland
Minneapolis. Minn; USA
Utrecht, Holland
Bryssel, Belgien
Bengans, Stockholm
Plato, Utrecht
Bengans
Bengans
Bengans
Bengans
Örebro
Plato, Utrecht
Det grämer mig lite att jag dels inte hittar bilder från HMV i London och att jag missade att ta kort på en butik i Alingsås för många år sedan. Det sätter sina spår men man får släppa grubblerierna på detta!
WW 3
Ser lite illa ut med min egenhändigt skapade engelska beteckning Work Week 3. Semestern har vi klarat av, tack och lov för varma dagar i augusti, annars hade höstkänslan kommit direkt.
Vi hade nog alla, i våras, hoppats att Covid och Corona skulle släppt sitt grepp om oss efter sommaren. Men icke, det är lugnare men restriktionerna fortsätter. Och diskussioner om vi gjort rätt eller fel.
Under juni och juli har vi haft färre avlidna än normalt vilket är positvt förstås. Och med avlidna följer dödsrunor. Många med värme och enkelhet men många väldigt storstilade. Personen har kunnat allt oavsett det varit i yrket eller på fritiden där golfklubban svingats med precision, slalompisten har utmanats med stilsäker grace, bridgemästare, körsångare/sångerska med klass, givetvis humorist, tänkt på sina vänner, alltid ett positivt ord osv.
Då känns det lite avslappnande att få plocka fram den gamla runan som jag publicerat tidigare och som jag tycker är oslagbar. Läs och njut så skall Syd berätta vidare lite längre ned.
Man upptäcker nya saker hela tiden. Jag får mailbrev från Chuck Prophet vars musik jag verkligen gillar. Han nämnde i sitt senaste mailbrev om ett skivbolag, Yep Roc, som inte hört talas om och när jag loggade in där hittade jag en grupp som jag aldrig hört talas om, The Flesh Eaters. Så igår knallade jag iväg till lokala skivbutiken och frågade om de kände till Flesh Eaters, ja det gjorde dom och berättade att en av dem var stor fan och hade alla skivor. Men är inte det Flesh Tops? frågade den andra, Och det var det visade det sig. Nu lyssnar vi på Flesh Eaters och önskar er läsare en fortsatt bra augusti. Champions League, final ikväll, rätt ointressant. Hoppas Bayern vinner! Det kunde man inte ana att man skulle komma att säga/skriva. Lika lite som att tycka det är bra att Leeds är tillbaka i Premier League. Flesh Eaters var det ja....
Semester 3.0
Jag hade nyss en inlägg klart men någonstans försvann det. Precis som semestern. När jag varit ledig tre dagar tyckte jag att jag varit ledig i en evighet. Nu några veckor senare undrar jag vart tiden tog vägen.
En annorlunda sommar, Corona har lagt ett dämpande filter på mycket! Kanske inte vädret för det har varit i stort sett bra. Lite mycket vind kanske, nu rätt torrt i sydost. Varmt mestadels. Med något enstaka undantag har frukosten intagits utomhus. Men annorlunda, tomt. Mycket begränsat sociala umgänge, någon distansfika i trädgården då och då.
Externa omständigheter har skapat oro. Dagens rundtur på Österlen med Bob Dylans senaste skiva i bakgrunden gav lugn. Tänkte att jag skulle få se Ulf Lundell på elcykel, men så blev det inte. Annars ser man alltjämt väldigt många människor, trodde det skulle dämpa sig denna vecka men så verkar det inte.
Fick en skön kulturell upplevelse idag när en man iklädd Leksands matchtröja knallade runt i Södra Mellby.
Har tränat på ganska bra, mest cykel! Ensam i år. Oavsett vilken tur jag väljer så är det i år medvind sista milen, och utför. Känner sig nästan som en stark cyklist just då... Annars är det fler backar än man kan tro.
Nu skall vi titta lite hur det går för Fulham och Brentford!
Semester 2.0
Då är vi inne på andra semesterveckan och nej, Syd har inte kommit ner i varv ännu. Vädret har varit hyfsat bra så det stressar inte.
Men så mycket folk, efter snart 30 år på Österlen sommartid så har vi aldrig sett så många människor på plats. Någon gång. Låt vara att Expressen överdrev lite grann och satte in en gammal trängselbild från Kiviks marknad, men många är dom, besökarna.
Det är lite andra orostider också f n. Premier League är i slutfasen och att West Ham skall klara sig kvar är nu absolut prio 1. Sedan då?, ja sedan är det svårt Har sympatier för Aston Villa och jag har sympatier för Brighton och då återstår Watford, lite synd men så kan det bli.
Sedan läste jag en artikel i dagens DN om fotbollen i nordöstra England. Där är det verklig lågkonjunktur; Newcastle klarar sig kvar men Sunderland kvar i Leagoe One (divison 3) ännu en säsong. Fram tills dess serien avslutades i förtid så hade Sunderland drygt 28 000 åskådare i snitt per match. Vi talar om division 3. Inte undra på att man inte kan koppla av riktigt... Och så Wimbledon som hade en dålig säsong, återigen ett lag, en klubb som satsar på ny arena. Dåligt omen; se på Leksand, se på West Ham..
Och så har vi slutfasen på "Falsk Identitet", stark rekommendation och spännande hela tiden. Och sedan är det tidningsbudet som har det tungt med våra morgontidningar. Som sagt, inte undra på att man inte kan koppla av...
Men så har vi Emily Duffs tre CD som rullar konstant i bilen, kanon, och avkopplande med ny bra musik. Och idag fick jag ett SMS från skivhandlaren i LA om att Maria McKee kommit. Känner riktigt hur semesterfriden börjar närma sig.
Semester
Blev det i år också.
Andra dagen idag men mailen rullar på och telefonen ringer då och då. Någon ringde fem gånger och fru Syd tyckte jag var väl tålmodig.
Semester, då skall man vara avkopplad och ta det lugnt, ingendera är någon av mina bästa grenar, säger Syd i en semesterkommentar.
Mycket glädjande är dock att det i veckan dök upp tre CD från USA (ja det är nog inte enbart Postnord som försenat leveransen) från Emily Duff som dessutom tillägnade Syd ett personligt brev. Very nice!
Och så idag dök det upp en CD till, Jayhawks senaste. Så nu kan jag spela hej vilt när jag far runt med fru Syd i sommar-Sverige. Nu blir det nog inte så mycket fara runt utan mer från A till B, hålla sig kring B och så en retur till A igen.
Men så var det då detta med semester, idag har jag röjt i skogen och gjort en massa andra praktiska saker. Ta det lugnt var det, det dröjer nog några dagar. Lyssna på "Sommar"? Ja den ambitionen har jag varje år. Poddar, läsa mycket, ja den ambitionen har jag varje år.
Vi får ser när vi hunnit varva ner, det gäller att skynda sig att koppla av... Just nu känns det lite stressigt att vara ledig...
4th of July
Stor dag på andra sidan Atlanten, har varit där några gånger vid tidpunkten. Fireworks, vet inte om det är samma nu som då att fyrverkirier inte är tillåtna, får (fick) bara säljas i Indianreservaten.
Mor skulle fyllt år idag,
Tittar ut över Ångermanälven, regnat mycket i natt. Drygt 13 grader varmt. Det var som någon sa när vi kom hit; det är en bra arbetstemperatur Syd! Man kan få lte gjort! Ja så är det. Har kombinerat jobb med annat jobb ett par dagar. Kändes igår kväll.
Semestern närmar sig nu efter en vår där inte mycket varit sig likt. Vi behöver nog en bra sommar, kanske någonstans mellan 34 och 13 grader. Jadå, det får gärna regna någon dag bara det inte blir varje dag.
Körde en röjning igår eftermiddag och tidig kväll. Gick bra tills regnet kom, då kom inte bara regnet utan även knotten. Det är annars inte något stort problem men just kombinationen lätt regn, uppsprickande molntäcke, svettig person är inte bra. Endera blev jag väldigt solbränd (brun utan sol) annars är det knotten som fått ansiktet att svida...
Kvällarna tillbringar vi med serien "Falsk Identitet", kan starkt rekommenderas. Men det gäller att hänga med, inte nicka till där i soffan för då får man backa play och kolla igen.
Köpte nya Mandi Diao och lyssnde på den i blen upp till norr. Bra? Ja. Väldigt bra? Nja jag vet inte än. Lät min egen sommar-CD gå ett varv också. Fru Syd har blivit lite mer accepterande till den, lite mer.
Kaffe nu!
Sensationella avslöjanden i storpolitiken
Ni har säkert hört och läst om den gränskonflikt som blossat upp mellan Kina och Indien. I detta sammanhang är det viktigt att lugna ner känslorna och därför är det lite oroande att även stormedlaren Syd fått lite negativa signaler i dagarna.
Det är få som känner till det men, skall väl inte överdriva, Syd har en viktig position i storpolitiken. Ni har läst om den f d svenska ambasadören i Kina som nu står åtalad för egenmäktigt förhandlande med främmande makt. Så det kanske var tur för Syd att han inte fick något svar den här gången, nu när UD är så känsliga..
A Pluribus Funk 3
Graham Parker blev en turning point in i en annan musikvärld, släppte mer och mer av den synfoniska rocken. Skivan "Howlin´Wind" spelade jag in på kasettband och hade i bilen (ljusblå VW-bubbla) när den gick som ett spjut mellan Örebro och Morgårdshammar där jag spelade hockey. Jättebra sång i bilen när man var trött och åkte på hala vintervägar.
Elvis Costello, Rumour och Neils Youngs lite spretiga år fanns med.
Så småningom (ja ganska tidigt egentligen) fick dåvrande miss Syd och jag för oss att köpa hus, vilket vi gjorde och gick in ett totalt mörker vad gäller ansvar och ekonomi. Ville köpa skivor, hade inge pengar och vad gjorde jag då? Sålde. Som ni läst i tidigare E Pluribus.
Det kom en mörk musikperiod med mycket synt som jag inte alls gillade. Men sedan kom Randy B med "The Jayhawks" och så Ingemar på Folk och Rock med "The Brandos" och då tog sig musiken igen. Och det håller i sig, men vi återkommer med nya avsnitt.
Två fantastiska band och Jayhawks släpper nytt i dagarna.
Årets sommar-CD är klar
I veckan började jag distribuera årets sommar-CD, ni som brukar få får om ni inte starkt avböjer :). Någon mer så hör av er!
Jag vet inte riktigt själv men jag tror att omedvetet så har vårens känsla präglat musikvalen. Utgångspunkten har annars varit 1) Bra låtar (som alltid) dvs musik jag själv gillar och 2) Musik jag köpt senaste 12 månaderna.
Igår fick jag många trevliga födelsdagshälsningar. En som passade specillt bra i detta sammanhang kom från min musikaliska själsfrände, Randy. B.
Årets sommar CD
Spår 2 som det står nedan är:
Jesse Malin med låten Room 13 från CD:n Sunset Kids
Fick inte till klippen riktigt men ni ser! Rock on!
E Pluribus Funk 2
Om du har läst E Pluribus Funk 1 så kan man fundera över vart Syds musiksmak sedan tog vägen. Blev det Grand Funk för hela slanten?
Nej det blev inte det, Ten Years After hängde med och deras nästa skiva "Watt" blev sedan en mycket spelad skiva. Under en period så hade jag en kompis, som vi kan kalla för Kalle, och vi träffades själva och med andra på lördagskvällarna för att spela kort. När kortspelet var avslutat så hade vi som standard att avsluta kvällen med att spela en låt från skivan "Watt" och sedan avsluta med "Down By the River" med Neil Young som fanns med på skivan från filmen "Strawberry Statement". Varje lördag under denna period, samma två låtar. Lugnet lade sig och man fick somna till Down by the river....
Detta blev också ingången till Neil Young som sedan dess är min musikaliska husgud. Men vägen tog även andra riktningar, jag fastnade för Moody Blues och sedan mot mer symfonisk rock i form av Yes och Genesis. Blev stor Genesisfan.
Jag tror inte storebror Syd var någon riktig Genesisare och var nog inte helt nöjd med utvecklingen. Sedan kom "Dark side of the moon" med Pink Floyd. Den gick för jämnan tillsammans med "Selling England by the Pound" med Genesis. Hade inte så många skivor på den tiden så det blev nötning på en del. En hel del annat köptes också förstås, många "cut-outs" som kom då. Kostade inte många kronor man det fanns många godsaker även bland dem.
Sedan kom nästa game changer och det var Kaj Kindvall av alla människor. Jag hörde "White Honey" med Graham Parker och så tog musiken en nu vändning för Syd.
E Pluribus Funk
Äldre bror Syd tyckte inte att jag hade någon vidare musiksmak, jag var rätt splittrad i mina musikval under en period. Först hade det varit Beatles, sedan blev det mycket Hep Stars och sedan blev det av olika orsaker ett par år på biograferna och då blev det filmmusik. John Barry, Morricone var några som spelades. Vet inte om jag gillade det så mycket men det blev de skivorna jag köpte. Pete Seeger lyssande jag också mycket på.
Men sedan slog jag till och köpte Spencer Davis Group "The second album" och då blev det godkänt.
Och varför denna utsvävande historia under rubriken "e pluribus funk"? Jo det skall jag snart berätta.
Skivor har sedan jag började köpa skivor (Beatles) alltid stått högt på alla önskelistor vid jul- och födelsedagar (ja inte numer sedan ett antal år tillbaka). Och det är här som kopplingen till "e pluribus funk". finns Jag fick julklappsskivor av äldre bror Syd och två som sticker ut i min historia är Ten Years After med albumet "Cricklewood Green" och sedan är det "E Pluribus Funk" med Grand Funk Railroad.
När sedan fru Syd och jag köpte hus (alldeles för snabbt och tidigt egentligen) försvann all akonomi och därmed möjligheten att köpa skivor. Jag var tvungen att sälja för att köpa nytt. Sålde alla Beatlessinglar till en tjej i Stockholm där jag hade ett elände att få in pengarna och jag sålde något 100-tal LP till butiker. Där följde Grand Funk Railroad med, något som jag ångrat under alla år. Ångrat många andra också som MC 5, Ramones, Ellis, Greenslade och en rad andra.
Men nu är det så att det ÖPPNAT en skivbutik i LA. låt vara att tajmingen med Corona inte var på topp men i alla fall. Och där frågade jag: Du har inga Grand Funk? Jo det fanns och i lördags kom den hem; E Pluribus Funk, låt vara med ett lite skadat omslag men i alla fall. Så nu är den hemma igen efter en lång lång utflykt.
Idag så
Hämtade jag upp Ulf Lundells "Vardagar 3" på lokala bokhandeln. De hade ökat sin omsättning med några procent i april jämfört med 2019.
Annars är det inte mycket som ökar i positiv riktning.
Lätt att tyngas ner av Coronasituationen.
Var ut en stund i majkvällen,
trots handskar var fingarna blå när jag kom in.
Kallt i kombination med dålig cirkulation i händerna,
det har jag haft sedan hockeykarriären.
Halkolyckor har vi haft i maj i år, kallare än januari
känns det som
Tulpanerna hukar i bladverket
Det lockar inte att blomma ut
Hörde att äppelskörden hotas på Österlen
Potatisblasten fryser i syd
Nattens preliminärt kallaste notering
var Rensjön med minus 14.
Service på bilen, bromsbackarna slut
Hade ett Teamsmöte medan jag väntade
En ärrad man satt på behörigt avstånd
Jag ursäktade att jag störde
Det var bara kul tyckte han
Är inte det där en bra mötesform funderade han
Jo man blir ju flexibel
Det framtida normala hörde jag i veckan
Hörde också att Spotify skulle börja podda
dramatik i någon spännande content bla bla
Jaha ungefär som Radioteater då? undrade intervjuaren
Föll inte rätt kan jag säga
Nästa vecka varmare
behövs
Imorgon snickeri
Ikväll Marcella på NetFlix
Lyssnade på Lundell medan jag skrev
Omaha Ruff- riktigt bra
Det är en underbar morgon,
en underbar dag.
Förväntan
Så kom den då till slut, ja jag tycker det varit lite segt även på denna front, den nya skivan med Pearl Jam. Känns bra. Alltid lite spännande även om jag har fler skivor sedan tidigare. Gjorde en måttbandsuppskattning och hamnade på knappt 2000 vinyl och dryga 1500 CD. Ja så jag skall inte skylla på att jag saknar lyssningsalternativ.
Dragit ner en del på inköpen, försöker vara mer selektiv. När jag en gång i tiden började mina skivköp så var det på selektiv nivå. Hade inte pengar till något annat. Sålde dessutom ett stort antal skivor när vi köpt huset, för att ha råd att köpa nytt. Dumt ser jag nu i efterhand när jag försöker återhitta de gamla.
Edgar Broughton Band, Grand Funk Railroads "E pluribus funk", Greenslades första, MC5 är några jag söker. Jag vet vem som köpte flera av dessa men tyvärr så dog denna man för några år sedan och vart hans skivsamling tog vägen har jag inte forskat i.
Fru Syd fick lyssna på ett Pearl Jam-spår igår och det tyckte hon var såååå myyysigt.
I måndags vaknade man till full snöstorm, 15 cm nysnö i maj. Halkolycka i maj, det kändes tungt. Igår klippte jag gräset. Växt ojämnt men andå, det skiftar snabbt till skillnad från pandemin, den får gärna skifta snabbt, dock bara i en positiv riktning om vi får be och hoppas och tro Hörde för övrigt en filsofisk diskussion igår på radion om skillnaden mellan förtröstan och hopp. Med hopp om god förtröstan så kan vi lyssna lite på Pearl Jam. Enjoy Sunday! It´s cold an´ rainy today!
1 maj välkommen! Welcome!
Det hade förvarnats om snö i natt men det var skönt att slippa vakna upp till snötäckta sommarmöbler och hängande påskliljor. För den skull säger jag inte att vädret är inbjudande...
Ny månad, fortsatt Corona, lätt att bli dyster, mycket lätt, men det gäller att "keep up the spirit". Och förra veckan tog Syd ett djärvt grepp; införskaffandes av en ny utegrill! Funderat så där en 5-6 år på om det inte vore dags, ivrigt påhejad av omgivningen. Så det blev en gasolgrill, med tre brännare!
Jaha? svarade Syd tveksamt när säljaren med stor entusiasm berättade om TRE brännare.
Syd är ingen stor grillare men nu har vi grillat tre gånger på en dryg vecka, sammanlagt mer än de senaste sju åren sammanlagt. Låt vara att Syd vid grillning nummer tre glömde bort att stänga av både grill och gasol så det brände på tills gasen tog slut.... Det blev dyra korvar det..
Efter att haft en total Corondysterhet så har jag kommit igång lite med musiklyssnadet igen, lite mer med hörlurar (Syd är ingen hörlursmänniska heller men eftersom volymen är ett återkommande diskussionsämne så...)
Som jag skrev i förra inlägget var Syd mycket stolt och nöjd efter att ha fått mail från Eric Ambel. Nu är stoltheten lika stor efter att ha fått mail från Emily Duff. Riktigt nöjd till och med.
Lyssna nu på klippet nedan och gå sedan in på Spotify och kör Emily Duff! Syd köper skivorna istället! Tycker att hennes basist ser rätt cool ut, på lunchbreak från bankkontoret?
Thank you Syd. I really appreciate your order. I will get those out ASAP.
Hope to meet you in Sweden someday soon.
xx
Emily Duff
Sista veckan i april 2020
närmar sig och man funderar vart senaste månaden tog vägen? Gör ungeför samma saker, jobbar, tränar men ändå är känslan så annorlunda.
Har man mer tid för annat nu när vissa saker inte låter sig göras? Ja till viss del är det så. Städar i förråd och garage, ligger i fas med tomtarbete. Tränar på men måste lära mig mer vad som går bra och mindre bra för min höft. Random verkar det vara, löpning skall jag helst undvika men så springer jag sex sju kilometer utan större bekymmer, åker rullskidor, landvägscykel och mountainbike, går utan egentliga prolem men sedan slår det till...
Hur som helst så har vi ägnat oss lite mer åt vandringar i hembygden och det varit/är mycket trevligt. Vi håller rekommederat säkerhetsavstånd men får ändå lite sociala umgänge och många steg. Kommer några bilder nedan.
Dessutom har jag tänkt om, det blir en ny sommar-CD och ingen best of. Gjorde en provspelning för fru Syd igår, nja föll inte riktigt på plats. 1/3 har är kvar att fylla men fru Syd tyckte den lät stökig och disharmonisk. Jaaa, säger jag.
Och så måste jag ändå berätta att jag haft direktkontakt på mail med Eric Ambel, det är stort det för mig, liksom att jag har Warren Haynes som följare på Syd instagram, det är också stort för mig.
Och så tränar jag lite inför nästa vecka:
Svar på fundering
Långfredag 2020. I LA
Jag satt och filosoferade högt med famljen om jag någon gång, överhuvudtaget, firat påsk på hemmaplan?
Jag fick verkligen rannsaka mitt minne och kom ihåg en påsk då jag var hemma, då i Grängesberg.
Gränges var ett dansmecka under några år och man jobbade i garderoben varje danskväll, allt för den furstliga ersättningen; gratis entré, en smörgås och dricka. Det är nog enda påskminnet på hemmaplan.
I Hälsingland var jag i många år, hos diskuskastares Daniels Ståhls farmor och farfar, i Alingsås var jag också några gånger, kanske bara ett par gånger?
I England var jag några påskar, minns speciellt en påskvecka som innehöll fotboll; Spurs-Derby, Crystal Palace-Leicester, Chelsea-Southampton, Chelsea- Coventry, fyra Premier League på en vecka. Det här vara före PL och med mycket problem kring matcherna, biljetter lätta att få. Vi var på rockklubben Marquee där vi såg Savoy Brown (fortfarande på topp 5-6 över best ever, besök på Ronnie Scott´s Jazzklubb. Resten av tiden tillbringade vi i en skivaffär som var strategisk placerad under en trapp vid Marble Arch. Jo vi var på Kings Cross Cinema också, ingen bio men en totalt utflipprad konsertlokal dit jag knappast skulle gå idag (säkert annat stuk idag om den finns). Och jag minns att det var en smittkoppsepidemi i England....
Och så då 25 år i Skåne, men i år hemma.
Ni som läste förra veckans inlägg där jag gick i skogen och funderade på hur Lundell funderar och om han skriver på Vardagar 3. Jag fick ett svar igår. Ha en bra påsk, alla!
Ännu en vecka i en "strange world"
Gjorde en dag i skogen igår, ett naturligt gympass. Drog och bar ihop vinterns fällningar, skall nu sälja veden. Ger en tillfredställande känsla.... och värk i kroppen.
När jag drog och bar stockar så funderade jag på om Ulf Lundell just nu skriver på "Vardagar 3"? Ni som läst "Vardagar" och "Vardagar 2" vet att det finns en oro för hälsan som återkommer. Läget nu gör det säkert inte lättare.
Lundell bor ju på Österlen och räknas som bofast får vi tro. Annars hör jag att irritationen mellan ortsbor och nollåttor (inte mitt begrepp) är påtaglig på vissa ställen.
Oron finns där, hela tiden.
Kan vi lära? Läste en artikel i DN igår där artikelförfattaren funderade på om en rad onödiga, slösaktiga idéer, initiativ och projekt nu kanske upphör för alltid.
Vi behöver stärka samhällets grundstruktur, högre grad av egen matproduktion till exempel. Säkerhetslager för nödvändigheter.
Påsken på gång, blir annorlunda.
Almedalsveckan ställs in 2020, är det en del av samhällets grundstruktur eller ett av dessa slösaktiga projekt som DN hade i åtanke?
På Netflix kör man nu igång dokumentären om AFC Sunderland omgång 2. Ni behöver inte vara forbollsintresserade, även om det underlättar, för att se denna dokumentär.
Kommer inte igång med musiklyssnadet. Har i och för sig bokat in Maria McKees senaste, och Pearl Jam och någon mer.
Tittar istället på "Mästarnas mästare", "Tyst vittne" och en mycket märklig dokumentär om tigrar i USA. Häpnadsväckande! Och så gamla avsnitt av "Luther", ligger sju säsonger efter på "Homeland".
Trädgårdsarbete, tjälen är kvar, mountainbike eller styrka? Men först lite kaffe.
För tre veckor sedan
var det en underbar skiddag på Ljungåsen utanför LA. Tre veckor sedan, det känns som en evighet sedan.
Såg att GES skulle ge ett antal konserter, såg annons igår, man hade namnsatt sin "tidernas popshow" till; "Stanna världen en stund".
Det är bara att hoppas att GES får rätt, så att världen bara stannat en stund.
Ni som läser Syd vet att musiken är viktig, samlings-CD görs till sommar och jul. Nu funderar jag ändå på att göra en spellista på Spotify, mot alla mina egna intentioner. Sommar-CD 2020 var tänkt att bli en "Best of 15 years". Listan är klar, bara att bränna eller om jag skall göra ett undantag. Funderar vidare.
Turbulens
Det har varit många turbulenta omgångar under tiden som Syd James Revue har publicerats. SJR blir snart tonåring och under en period upptog den föregående finanskrisen många av Syds tankar. Den här gången hänger tankarna knappt med.
Oljepriset sjunker, börsen sjunker ännu mer. Coronavirus, påverkar i allra högsta grad och det skall man har respekt för. Vi kan påminna oss om Hong Kong influensan och vi citerar Wikipedia:
I Sverige uppträdde sporadiska fall i november och december 1968, och övergick i en första våg under de första månaderna 1969. En andra, kraftigare pandemivåg svepte över landet vid årsskiftet 1969–1970.
De samhälleliga konsekvenserna, så som de framgick i medierna, var relativt få. En tydlig konsekvens av massinsjuknande i influensa blev att det var svårt att komma fram till Televerkets SOS-central och mycket svårt att komma till läkare och sjuksköterskor. Besöksförbud infördes på sjukhusen, och operationer fick skjutas upp. Däremot framkom en viss kritik mot regeringen för dålig beredskap mot Hongkong-influensan, där man menade att en bättre tillgång på vaccin tidigare hade minskat insjuknandefrekvensen påtaglig.
Vissa av oss kan också påminnas om Asiaten, åter citerar vi Wikipedia;
Sjukdomen orsakades av influensa A-virus av undertypen H2N2, och identifierades först i Guizhou i Kina tidigt under 1956.[1] Influensan spred sig som en pandemi över hela världen och nådde Singapore i februari 1957[2], Hong Kong i april, och USA i juni. I Sverige hade influensan sin kulmen i oktober 1957, med cirka 312 000 smittade.
Mycket känns bekant, det är väl i och för sig ingen fördel i dessa sammanhang. MEN två stora skillnader; ingen sammanflätad global ekonomi och inga sociala media....
Som sagt, Syd har full respekt för situationen. Lite mer framtidstro behövs, man känner sig tyngd, så hellre lite Corinna än Corona!
Åren går, onekligen
Häromdagen träffade jag två bekanta från förr, relaterade till Syds en gång lovande ishockeykarriär. Vi har väl setts någon gång, hejat men inget mer. Nu var det inte samtidigt och jag tror inte heller att de två känner varandra men för mig blev det en känsla av respekt för tiden.
Vi kan kalla den första för "Pajjen", hur är läget med herrn undrade Syd. Bor du kvar i H, farsan din lever han? Har du kvar ditt intresse för rally? Ja det blev ett antal frågor. Fadern hade gått bort för sju åtta år sedan så.... ja det är inte var dag vi talas vid. Rally gillades fortfarande.. Sköt om dig!
Och så gick det några timmar och sedan stöter jag på nästa som vi kan kalla för "Olsson". Hur är läget med herrn undrade Syd. Inget vidare visade det sig. "Jag har precis fått samtal från läkaren, jag har haft en rad proppar i hjärnan".
Jaha det låter ju inte så bra, hur mår du nu? Det var OK och sedan sade han; Sköt om dig Syd! och jag tänkte, jaha du kommer ihåg mig. Jag kommer ihåg dig men Olsson det heter du inte, och vad alternativet skulle vara har jag ingen susning om måste jag erkänna så jag lämnade mer intierade frågor därhän och svarade istället att sköt om dig du också!
Jag var 16 år, spelade A-lagshockey på annan ort och på den tiden var det aldrig frågan om att några föräldrar skulle skjutsa till träning. Det var äldre lagkompisar som fick åka och hämta mig och skjutsa hem mig igen, det blev väl dryga 12 mil varje träning. "Pajjen" var en som ofta hämtade och det gick oftast i rallyfart, det var bara att sitta tyst och konstatera att det gick fort det här och att det inte kändes optimalt att passera en järnvägsövergång med bilen ställd på tvären. Men träning blev det och jag kunde nu konstatera att det skilde fler år än jag mindes mellan oss. "SJ", "Målarn" och just "Pajjen" var de som ordnade skjuts. Fort gick det inte bara med Pajjen. Nejdå det kunde gå i 120 genom staden efter hemkosten från en sen bortamatch.
Morsan oroade sig för skador under matcherna, resorna diskuterades aldrig och det var nog lika bra det...
