Stor dag på andra sidan Atlanten, har varit där några gånger vid tidpunkten. Fireworks, vet inte om det är samma nu som då att fyrverkirier inte är tillåtna, får (fick) bara säljas i Indianreservaten.
Mor skulle fyllt år idag,
Tittar ut över Ångermanälven, regnat mycket i natt. Drygt 13 grader varmt. Det var som någon sa när vi kom hit; det är en bra arbetstemperatur Syd! Man kan få lte gjort! Ja så är det. Har kombinerat jobb med annat jobb ett par dagar. Kändes igår kväll.
Semestern närmar sig nu efter en vår där inte mycket varit sig likt. Vi behöver nog en bra sommar, kanske någonstans mellan 34 och 13 grader. Jadå, det får gärna regna någon dag bara det inte blir varje dag.
Körde en röjning igår eftermiddag och tidig kväll. Gick bra tills regnet kom, då kom inte bara regnet utan även knotten. Det är annars inte något stort problem men just kombinationen lätt regn, uppsprickande molntäcke, svettig person är inte bra. Endera blev jag väldigt solbränd (brun utan sol) annars är det knotten som fått ansiktet att svida...
Kvällarna tillbringar vi med serien "Falsk Identitet", kan starkt rekommenderas. Men det gäller att hänga med, inte nicka till där i soffan för då får man backa play och kolla igen.
Köpte nya Mandi Diao och lyssnde på den i blen upp till norr. Bra? Ja. Väldigt bra? Nja jag vet inte än. Lät min egen sommar-CD gå ett varv också. Fru Syd har blivit lite mer accepterande till den, lite mer.
Ni har säkert hört och läst om den gränskonflikt som blossat upp mellan Kina och Indien. I detta sammanhang är det viktigt att lugna ner känslorna och därför är det lite oroande att även stormedlaren Syd fått lite negativa signaler i dagarna.
Det är få som känner till det men, skall väl inte överdriva, Syd har en viktig position i storpolitiken. Ni har läst om den f d svenska ambasadören i Kina som nu står åtalad för egenmäktigt förhandlande med främmande makt. Så det kanske var tur för Syd att han inte fick något svar den här gången, nu när UD är så känsliga..
Graham Parker blev en turning point in i en annan musikvärld, släppte mer och mer av den synfoniska rocken. Skivan "Howlin´Wind" spelade jag in på kasettband och hade i bilen (ljusblå VW-bubbla) när den gick som ett spjut mellan Örebro och Morgårdshammar där jag spelade hockey. Jättebra sång i bilen när man var trött och åkte på hala vintervägar.
Elvis Costello, Rumour och Neils Youngs lite spretiga år fanns med.
Så småningom (ja ganska tidigt egentligen) fick dåvrande miss Syd och jag för oss att köpa hus, vilket vi gjorde och gick in ett totalt mörker vad gäller ansvar och ekonomi. Ville köpa skivor, hade inge pengar och vad gjorde jag då? Sålde. Som ni läst i tidigare E Pluribus.
Det kom en mörk musikperiod med mycket synt som jag inte alls gillade. Men sedan kom Randy B med "The Jayhawks" och så Ingemar på Folk och Rock med "The Brandos" och då tog sig musiken igen. Och det håller i sig, men vi återkommer med nya avsnitt.
Två fantastiska band och Jayhawks släpper nytt i dagarna.
I veckan började jag distribuera årets sommar-CD, ni som brukar få får om ni inte starkt avböjer :). Någon mer så hör av er!
Jag vet inte riktigt själv men jag tror att omedvetet så har vårens känsla präglat musikvalen. Utgångspunkten har annars varit 1) Bra låtar (som alltid) dvs musik jag själv gillar och 2) Musik jag köpt senaste 12 månaderna.
Igår fick jag många trevliga födelsdagshälsningar. En som passade specillt bra i detta sammanhang kom från min musikaliska själsfrände, Randy. B.
Årets sommar CD
Spår 2 som det står nedan är:
Jesse Malin med låten Room 13 från CD:n Sunset Kids
Fick inte till klippen riktigt men ni ser! Rock on!
Om du har läst E Pluribus Funk 1 så kan man fundera över vart Syds musiksmak sedan tog vägen. Blev det Grand Funk för hela slanten?
Nej det blev inte det, Ten Years After hängde med och deras nästa skiva "Watt" blev sedan en mycket spelad skiva. Under en period så hade jag en kompis, som vi kan kalla för Kalle, och vi träffades själva och med andra på lördagskvällarna för att spela kort. När kortspelet var avslutat så hade vi som standard att avsluta kvällen med att spela en låt från skivan "Watt" och sedan avsluta med "Down By the River" med Neil Young som fanns med på skivan från filmen "Strawberry Statement". Varje lördag under denna period, samma två låtar. Lugnet lade sig och man fick somna till Down by the river....
Detta blev också ingången till Neil Young som sedan dess är min musikaliska husgud. Men vägen tog även andra riktningar, jag fastnade för Moody Blues och sedan mot mer symfonisk rock i form av Yes och Genesis. Blev stor Genesisfan.
Jag tror inte storebror Syd var någon riktig Genesisare och var nog inte helt nöjd med utvecklingen. Sedan kom "Dark side of the moon" med Pink Floyd. Den gick för jämnan tillsammans med "Selling England by the Pound" med Genesis. Hade inte så många skivor på den tiden så det blev nötning på en del. En hel del annat köptes också förstås, många "cut-outs" som kom då. Kostade inte många kronor man det fanns många godsaker även bland dem.
Sedan kom nästa game changer och det var Kaj Kindvall av alla människor. Jag hörde "White Honey" med Graham Parker och så tog musiken en nu vändning för Syd.
Äldre bror Syd tyckte inte att jag hade någon vidare musiksmak, jag var rätt splittrad i mina musikval under en period. Först hade det varit Beatles, sedan blev det mycket Hep Stars och sedan blev det av olika orsaker ett par år på biograferna och då blev det filmmusik. John Barry, Morricone var några som spelades. Vet inte om jag gillade det så mycket men det blev de skivorna jag köpte. Pete Seeger lyssande jag också mycket på.
Men sedan slog jag till och köpte Spencer Davis Group "The second album" och då blev det godkänt.
Och varför denna utsvävande historia under rubriken "e pluribus funk"? Jo det skall jag snart berätta.
Skivor har sedan jag började köpa skivor (Beatles) alltid stått högt på alla önskelistor vid jul- och födelsedagar (ja inte numer sedan ett antal år tillbaka). Och det är här som kopplingen till "e pluribus funk". finns Jag fick julklappsskivor av äldre bror Syd och två som sticker ut i min historia är Ten Years After med albumet "Cricklewood Green" och sedan är det "E Pluribus Funk" med Grand Funk Railroad.
När sedan fru Syd och jag köpte hus (alldeles för snabbt och tidigt egentligen) försvann all akonomi och därmed möjligheten att köpa skivor. Jag var tvungen att sälja för att köpa nytt. Sålde alla Beatlessinglar till en tjej i Stockholm där jag hade ett elände att få in pengarna och jag sålde något 100-tal LP till butiker. Där följde Grand Funk Railroad med, något som jag ångrat under alla år. Ångrat många andra också som MC 5, Ramones, Ellis, Greenslade och en rad andra.
Men nu är det så att det ÖPPNAT en skivbutik i LA. låt vara att tajmingen med Corona inte var på topp men i alla fall. Och där frågade jag: Du har inga Grand Funk? Jo det fanns och i lördags kom den hem; E Pluribus Funk, låt vara med ett lite skadat omslag men i alla fall. Så nu är den hemma igen efter en lång lång utflykt.
Så kom den då till slut, ja jag tycker det varit lite segt även på denna front, den nya skivan med Pearl Jam. Känns bra. Alltid lite spännande även om jag har fler skivor sedan tidigare. Gjorde en måttbandsuppskattning och hamnade på knappt 2000 vinyl och dryga 1500 CD. Ja så jag skall inte skylla på att jag saknar lyssningsalternativ.
Dragit ner en del på inköpen, försöker vara mer selektiv. När jag en gång i tiden började mina skivköp så var det på selektiv nivå. Hade inte pengar till något annat. Sålde dessutom ett stort antal skivor när vi köpt huset, för att ha råd att köpa nytt. Dumt ser jag nu i efterhand när jag försöker återhitta de gamla.
Edgar Broughton Band, Grand Funk Railroads "E pluribus funk", Greenslades första, MC5 är några jag söker. Jag vet vem som köpte flera av dessa men tyvärr så dog denna man för några år sedan och vart hans skivsamling tog vägen har jag inte forskat i.
Fru Syd fick lyssna på ett Pearl Jam-spår igår och det tyckte hon var såååå myyysigt.
I måndags vaknade man till full snöstorm, 15 cm nysnö i maj. Halkolycka i maj, det kändes tungt. Igår klippte jag gräset. Växt ojämnt men andå, det skiftar snabbt till skillnad från pandemin, den får gärna skifta snabbt, dock bara i en positiv riktning om vi får be och hoppas och tro Hörde för övrigt en filsofisk diskussion igår på radion om skillnaden mellan förtröstan och hopp. Med hopp om god förtröstan så kan vi lyssna lite på Pearl Jam. Enjoy Sunday! It´s cold an´ rainy today!
Det hade förvarnats om snö i natt men det var skönt att slippa vakna upp till snötäckta sommarmöbler och hängande påskliljor. För den skull säger jag inte att vädret är inbjudande...
Ny månad, fortsatt Corona, lätt att bli dyster, mycket lätt, men det gäller att "keep up the spirit". Och förra veckan tog Syd ett djärvt grepp; införskaffandes av en ny utegrill! Funderat så där en 5-6 år på om det inte vore dags, ivrigt påhejad av omgivningen. Så det blev en gasolgrill, med tre brännare!
Jaha? svarade Syd tveksamt när säljaren med stor entusiasm berättade om TRE brännare.
Syd är ingen stor grillare men nu har vi grillat tre gånger på en dryg vecka, sammanlagt mer än de senaste sju åren sammanlagt. Låt vara att Syd vid grillning nummer tre glömde bort att stänga av både grill och gasol så det brände på tills gasen tog slut.... Det blev dyra korvar det..
Efter att haft en total Corondysterhet så har jag kommit igång lite med musiklyssnadet igen, lite mer med hörlurar (Syd är ingen hörlursmänniska heller men eftersom volymen är ett återkommande diskussionsämne så...)
Som jag skrev i förra inlägget var Syd mycket stolt och nöjd efter att ha fått mail från Eric Ambel. Nu är stoltheten lika stor efter att ha fått mail från Emily Duff. Riktigt nöjd till och med.
Lyssna nu på klippet nedan och gå sedan in på Spotify och kör Emily Duff! Syd köper skivorna istället! Tycker att hennes basist ser rätt cool ut, på lunchbreak från bankkontoret?
Thank you Syd. I really appreciate your order. I will get those out ASAP.
närmar sig och man funderar vart senaste månaden tog vägen? Gör ungeför samma saker, jobbar, tränar men ändå är känslan så annorlunda.
Har man mer tid för annat nu när vissa saker inte låter sig göras? Ja till viss del är det så. Städar i förråd och garage, ligger i fas med tomtarbete. Tränar på men måste lära mig mer vad som går bra och mindre bra för min höft. Random verkar det vara, löpning skall jag helst undvika men så springer jag sex sju kilometer utan större bekymmer, åker rullskidor, landvägscykel och mountainbike, går utan egentliga prolem men sedan slår det till...
Hur som helst så har vi ägnat oss lite mer åt vandringar i hembygden och det varit/är mycket trevligt. Vi håller rekommederat säkerhetsavstånd men får ändå lite sociala umgänge och många steg. Kommer några bilder nedan.
Dessutom har jag tänkt om, det blir en ny sommar-CD och ingen best of. Gjorde en provspelning för fru Syd igår, nja föll inte riktigt på plats. 1/3 har är kvar att fylla men fru Syd tyckte den lät stökig och disharmonisk. Jaaa, säger jag.
Och så måste jag ändå berätta att jag haft direktkontakt på mail med Eric Ambel, det är stort det för mig, liksom att jag har Warren Haynes som följare på Syd instagram, det är också stort för mig.
Jag satt och filosoferade högt med famljen om jag någon gång, överhuvudtaget, firat påsk på hemmaplan?
Jag fick verkligen rannsaka mitt minne och kom ihåg en påsk då jag var hemma, då i Grängesberg.
Gränges var ett dansmecka under några år och man jobbade i garderoben varje danskväll, allt för den furstliga ersättningen; gratis entré, en smörgås och dricka. Det är nog enda påskminnet på hemmaplan.
I Hälsingland var jag i många år, hos diskuskastares Daniels Ståhls farmor och farfar, i Alingsås var jag också några gånger, kanske bara ett par gånger?
I England var jag några påskar, minns speciellt en påskvecka som innehöll fotboll; Spurs-Derby, Crystal Palace-Leicester, Chelsea-Southampton, Chelsea- Coventry, fyra Premier League på en vecka. Det här vara före PL och med mycket problem kring matcherna, biljetter lätta att få. Vi var på rockklubben Marquee där vi såg Savoy Brown (fortfarande på topp 5-6 över best ever, besök på Ronnie Scott´s Jazzklubb. Resten av tiden tillbringade vi i en skivaffär som var strategisk placerad under en trapp vid Marble Arch. Jo vi var på Kings Cross Cinema också, ingen bio men en totalt utflipprad konsertlokal dit jag knappast skulle gå idag (säkert annat stuk idag om den finns). Och jag minns att det var en smittkoppsepidemi i England....
Och så då 25 år i Skåne, men i år hemma.
Ni som läste förra veckans inlägg där jag gick i skogen och funderade på hur Lundell funderar och om han skriver på Vardagar 3. Jag fick ett svar igår. Ha en bra påsk, alla!
Gjorde en dag i skogen igår, ett naturligt gympass. Drog och bar ihop vinterns fällningar, skall nu sälja veden. Ger en tillfredställande känsla.... och värk i kroppen.
När jag drog och bar stockar så funderade jag på om Ulf Lundell just nu skriver på "Vardagar 3"? Ni som läst "Vardagar" och "Vardagar 2" vet att det finns en oro för hälsan som återkommer. Läget nu gör det säkert inte lättare.
Lundell bor ju på Österlen och räknas som bofast får vi tro. Annars hör jag att irritationen mellan ortsbor och nollåttor (inte mitt begrepp) är påtaglig på vissa ställen.
Oron finns där, hela tiden.
Kan vi lära? Läste en artikel i DN igår där artikelförfattaren funderade på om en rad onödiga, slösaktiga idéer, initiativ och projekt nu kanske upphör för alltid.
Vi behöver stärka samhällets grundstruktur, högre grad av egen matproduktion till exempel. Säkerhetslager för nödvändigheter.
Påsken på gång, blir annorlunda.
Almedalsveckan ställs in 2020, är det en del av samhällets grundstruktur eller ett av dessa slösaktiga projekt som DN hade i åtanke?
På Netflix kör man nu igång dokumentären om AFC Sunderland omgång 2. Ni behöver inte vara forbollsintresserade, även om det underlättar, för att se denna dokumentär.
Kommer inte igång med musiklyssnadet. Har i och för sig bokat in Maria McKees senaste, och Pearl Jam och någon mer.
Tittar istället på "Mästarnas mästare", "Tyst vittne" och en mycket märklig dokumentär om tigrar i USA. Häpnadsväckande! Och så gamla avsnitt av "Luther", ligger sju säsonger efter på "Homeland".
Trädgårdsarbete, tjälen är kvar, mountainbike eller styrka? Men först lite kaffe.
var det en underbar skiddag på Ljungåsen utanför LA. Tre veckor sedan, det känns som en evighet sedan.
Såg att GES skulle ge ett antal konserter, såg annons igår, man hade namnsatt sin "tidernas popshow" till; "Stanna världen en stund".
Det är bara att hoppas att GES får rätt, så att världen bara stannat en stund.
Ni som läser Syd vet att musiken är viktig, samlings-CD görs till sommar och jul. Nu funderar jag ändå på att göra en spellista på Spotify, mot alla mina egna intentioner. Sommar-CD 2020 var tänkt att bli en "Best of 15 years". Listan är klar, bara att bränna eller om jag skall göra ett undantag. Funderar vidare.
Det har varit många turbulenta omgångar under tiden som Syd James Revue har publicerats. SJR blir snart tonåring och under en period upptog den föregående finanskrisen många av Syds tankar. Den här gången hänger tankarna knappt med.
Oljepriset sjunker, börsen sjunker ännu mer. Coronavirus, påverkar i allra högsta grad och det skall man har respekt för. Vi kan påminna oss om Hong Kong influensan och vi citerar Wikipedia:
I Sverige uppträdde sporadiska fall i november och december 1968, och övergick i en första våg under de första månaderna 1969. En andra, kraftigare pandemivåg svepte över landet vid årsskiftet 1969–1970.
De samhälleliga konsekvenserna, så som de framgick i medierna, var relativt få. En tydlig konsekvens av massinsjuknande i influensa blev att det var svårt att komma fram till Televerkets SOS-central och mycket svårt att komma till läkare och sjuksköterskor. Besöksförbud infördes på sjukhusen, och operationer fick skjutas upp. Däremot framkom en viss kritik mot regeringen för dålig beredskap mot Hongkong-influensan, där man menade att en bättre tillgång på vaccin tidigare hade minskat insjuknandefrekvensen påtaglig.
Vissa av oss kan också påminnas om Asiaten, åter citerar vi Wikipedia;
Sjukdomen orsakades av influensa A-virus av undertypen H2N2, och identifierades först i Guizhou i Kina tidigt under 1956.[1] Influensan spred sig som en pandemi över hela världen och nådde Singapore i februari 1957[2], Hong Kong i april, och USA i juni. I Sverige hade influensan sin kulmen i oktober 1957, med cirka 312 000 smittade.
Mycket känns bekant, det är väl i och för sig ingen fördel i dessa sammanhang. MEN två stora skillnader; ingen sammanflätad global ekonomi och inga sociala media....
Som sagt, Syd har full respekt för situationen. Lite mer framtidstro behövs, man känner sig tyngd, så hellre lite Corinna än Corona!
Häromdagen träffade jag två bekanta från förr, relaterade till Syds en gång lovande ishockeykarriär. Vi har väl setts någon gång, hejat men inget mer. Nu var det inte samtidigt och jag tror inte heller att de två känner varandra men för mig blev det en känsla av respekt för tiden.
Vi kan kalla den första för "Pajjen", hur är läget med herrn undrade Syd. Bor du kvar i H, farsan din lever han? Har du kvar ditt intresse för rally? Ja det blev ett antal frågor. Fadern hade gått bort för sju åtta år sedan så.... ja det är inte var dag vi talas vid. Rally gillades fortfarande.. Sköt om dig!
Och så gick det några timmar och sedan stöter jag på nästa som vi kan kalla för "Olsson". Hur är läget med herrn undrade Syd. Inget vidare visade det sig. "Jag har precis fått samtal från läkaren, jag har haft en rad proppar i hjärnan".
Jaha det låter ju inte så bra, hur mår du nu? Det var OK och sedan sade han; Sköt om dig Syd! och jag tänkte, jaha du kommer ihåg mig. Jag kommer ihåg dig men Olsson det heter du inte, och vad alternativet skulle vara har jag ingen susning om måste jag erkänna så jag lämnade mer intierade frågor därhän och svarade istället att sköt om dig du också!
Jag var 16 år, spelade A-lagshockey på annan ort och på den tiden var det aldrig frågan om att några föräldrar skulle skjutsa till träning. Det var äldre lagkompisar som fick åka och hämta mig och skjutsa hem mig igen, det blev väl dryga 12 mil varje träning. "Pajjen" var en som ofta hämtade och det gick oftast i rallyfart, det var bara att sitta tyst och konstatera att det gick fort det här och att det inte kändes optimalt att passera en järnvägsövergång med bilen ställd på tvären. Men träning blev det och jag kunde nu konstatera att det skilde fler år än jag mindes mellan oss. "SJ", "Målarn" och just "Pajjen" var de som ordnade skjuts. Fort gick det inte bara med Pajjen. Nejdå det kunde gå i 120 genom staden efter hemkosten från en sen bortamatch.
Morsan oroade sig för skador under matcherna, resorna diskuterades aldrig och det var nog lika bra det...
Fredag morgon, Sälenfjällen, klockan ringer 04.40 men då är man redan vaken. Upp, på med underställ, äta frukost, tyst konversation, bil till startplatsen, buss till Mångsbodarna där jag så småningom skall köra andra sträckan.
Minus 13, solen stiger upp, kan tack och lov sitta i bussen och vänta. Får info att första sträckans åkare närmar sig. Ut, många förväntansfulla andrasträcksåkare.
Pratar med en från Hyltebruk, översvämningar i Halland. Ingen snövinter därnere heller. Berättar att södra Dalarna inte haft mycket till snö heller, visar sig att Hytebrukaren har fritidshus sex sju mil från LA.
Hur skall åkningen gå? Åkte 11 mil i december, har inte rört skidorna på två månader. Nu 24 km upp till Evertsberg.
Vi växlar, kör nu Syd! Jag kör iväg. Går bra, det är hårda spår, grönt i skogen. Blir omkörd i en av utförslöporna men åkaren gör en kanonvurpa, försvinner själv ut i mossan men skidorna åker in i spåret. Klarar detta, kör på. Ingen uppfattning om det går fort eller sakta, närmar mig Risberg, två muggar blåbärssoppa, en mugg sportdryck. Tar ner tempot lite, oro för att få håll eller att man skall kräkas.
Räknar ner kilometrarna till Evertsberg. Kan öka tempot, kör på nu Syd, det kanske är sista löpet för säsongen. Näst sista backen, någon saxar och Syd försöker spurta förbi, men kroppen svarar inte. Inte alls, kommer över krönet, fokuserar målet i Evertsberg. Upploppet, växling efter svängen Syd! Efter svängen! Det hör jag, blicken framåt, trött nu.
Påpekas efteråt att Syd fått hejarop under hela upploppet. Heja Syd, heja Syd, det hör jag nu när jag ser videon i efterhand. Då hörde jag bara: växla efter svängen Syd! Växla efter svängen.!
Växlar, tar av chippet och skidorna, får en mugg och en kexchoklad. Serviceteamet kommer, torkar av mig, byter T-shirt, ny jacka.
Hade jag kunnat köra lite fortare ändå måntro? Den tanken dyker alltid upp.
Syd i Evertsberg, det syns inte men det går fruktansvärt fort.... ni ser tvåan där bakom....., långt bakom..
Ni som var med till Utrecht vet att Syd var utrikes för 14 dagar sedan. Hem måndag kväll och sedan iväg onsdag morgon igen, den här gången till Kanarieöarna. Märklig utveckling där Syd under alla år vägrat såtta sin fot på just Kanarieöarna och numer är en frekvent gäst på öarna. Vad beror det på kan man undra? Hade Syd fördomar rent av? Svar: Ja
Syd var nog helt färgad av Sällskapsresan med Lasse Åberg och visst finns det ställen/områden som alltjämt gör mig minst sagt oroad. Det finns ställen där, i och för sig ofta hurtiga, tyska damer trånande tittar efter danspartners klockan fyra på eftermiddagen efter att ha klämt en och annan bier. Nein danke, det lockar mig inte riktigt att svira runt till dansbandsmusik, 28 grader varmt i solsken även om damerna är klädda som en oktoberfestservitös i München.
Ja jag erkänner att detta är en ytterlighet men som fanns med i min öbild. Sedan kan jag också konstatera att aptiten inte ökar när man går på strandpromenderna.
Men, det är väldigt skönt väder, inte hett utan behagligt varmt. Oftast säkert väder, idag hörde jag dock att det var sandstorm på GC. Blåser från Sahara.
Det är väldigt många som också tränar och springer på strandpromenaden, många i betydligt högre tempo än Syd själv..... får skärpa mig.....
Bra fika, bra mat ja det finns en hel del som är positivt.
Och vill man inte dansa mazurka med de tyska damerna kan man alltid gå till en irländsk pub och lyssna på
När jag är i Holland brukar jag normalt framleva mina dagar med att klämma en apfeltaart och kaffe. men det går inte riktigt nu. Nu har jag stark påtryckning från flera håll att ÄT LUNCH SYD!
Ja, och döm om min egen förvåning så blev det en tomatsoppa till lunch igår, helt OK, den var god och satt inte i vägen måste jag erkänna.
Att jag sedan hade förbokat tomatsoppa till gårdagskvällens middag hade fallit i glömska samt att när jag "tvingades" till lunch idag så fanns som enda egentliga alternativ, ja just det tomatsoppa...
Jag gick där i matkön och sneglade på en muffin och kaffe men nej det fick bli tomatsoppa. Säkert nyttigt... Det fanns andra konstiga rätter också, något som såg ut en en stor köttbulle i någon soppliknande sås, en korv som inte såg ut som en korv och nägra konstiiga smörgåsar med ost som såg ut som vaniljbullar, Tomatsoppa blev det.
Annars försöker jag övertyga mina vänner på resan om att engelsk fotboll är viktigt. Det tycker de inte....och har de inget favoritlag i England som tilldelar jag dem ett lag i form av Scunthorpe United, Ett lag som nu efter några Hollandsresor genom åren har en ganska stor svensk supporterskara. Låt vara att klubben själv inte vet om det och knappt supportrarna heller men det spelar mindre roll. Sedan finns det några riktigt fina personer som är duktiga på engelska och säger saker som West Ham United, Chelsea och liknande vackra bokstavskombinationer.
Att jag sedan går och gnäller över att AFC Wimbledon fick stryk idag (igen) får jag ingen förståelse för.
Nu skall vi snart ge oss ut i Utrecht! Jag sitter på rummet, hör tågen rulla in. Tittar ut över nejden. Lite regn i luften. Ganska milt, det varnas för storm. Orkan säger någon, inställda flyg säger någon annan. Jaja nu går vi ut i Utrecht, trots vädret vore det väl dumt.att hålla sig inne just i Utrecht!
Så är då både Syd och ett antal vänner tillbaka i Utrecht, staden som alltid bygger verkar det som. Hotellet vi bor på är också fint reoverat och ledningen har förstått att boka in Syd på ett rum som har utsikt över spooren.
Ni som kanske inte följt Syds äventyr i Holland tidigare veeit int atht Syd werkhat som konschult (det kom in lite holländska här ser jag, ursäkta) för holländska trafikverket då och då. Så det är alltså järnvägsspooren vi talar om. Till skillnad mot tågen i Sverige så verkar tågen gå som smooort härnere. Såg just att 18.56:an kom in på spoor 17, precis enligt tidtabellen (som finns att ladda ner). Då kan man undra vad konsultinsatsen haft för inverkan egentligen. Ja, säger Syd själv, det har mest varit finjusteringar och peptalk med lokförarna och växlingspersonalen.
Förr om åren gick man över spooren, nu går man under spooren för att komma till centrum där man kan köpa skivor och äppelkaka med grädde och kaffe därtill. Ja, i och för sig det finns några andra affärer också, och restauranger och cyklar. Det cyklas lika hej vilt som tidigare, de kommer som från alla håll, cyklar som hoppar, cyklar som springer, cyklar som passar......nej nu spoorade det visst ut lite och blev en parodi på Sven Jerring och hans Japanreferat från mycket förr i tiden.
Ja mina vänner jag hade verkligen hoppats att få slippa skriva det som nu kommer........
Leksand sparkar tränaren och ligger sist i SHL. General mananger TJ har agerat, han som för ett år sedan tog hem den bästa tränaren, byggde ett fantastiskt lag och skulle tänka långsiktigt. De gör fel igen, tror Syd. Det är något annat som inte stämmer, kan det vara så att det är fler överbetalda spelare som underpresterar än det är underbetalda som överpreseterar, ja jag tror det. En av de högst betalda, vad har han levererat de senaste säsongerna? Inte mycket.
För några veckor sedan var det ett riktigt snyftreportage om en spelare som vi kan kalla Janne som fick hård kritik av fansen för att han slarvade bort en seger genom att drälla med pucken.. Jag har alltid spelat med små marginaler säger Janna och vill ha förståelse och förlåtelse. Nej, säger vi då, gör det enklaste, spela med lite större marginaler helt enkelt. Enkla puckar, utmana inte i egen zon, utmana framför mptståndarens kasse istället. Ta några stygn, kryp in i båset för att ni jobbat så kopiöst hårt. Pucken (den där lilla svarta) ska IN I mål bara. Krångla inte!
Nu lämnar vi hockeyn därhän, ingen här i Utrecht följer SHL i alla fall. Jag vet inte men jag tycker mig se lite mer av missbruksrelaterade personligheter på gatorna denna gång. Jag rör mig inte i några andra kvarter mot tidigare, kanske inbillar jag mig.
Det jag inte inbillar mig är den fantastiska skivaffären Plato! Och butiken går bra (ja jag frågade givetvis, ni som känner Syd vet att man måste fråga för att få veta även om fru Syd ibland tycker det varit lite besvärande med Syds frågor). Vinylförsäljningen ökar, CD går långsamt ner, ingen köper DVD. Och de har ett kanonutbud och det blev fyra, nej det blev fem ser jag när jag vänder mig och ser ömt på de små raringarna under täcket- inte riktigt men de ligger fint här på sängen.
Nu måste jag avsluta, skall försöka hinna ner och ta emot 19.32 från Amersfoort, som verkar ha kört lite för foort ikväll... Guute Abends heute leute
Man får ta del av en rätt tydlig statistik när man loggar in på sin blogg. Inga nya artiklar men i veckan hade Syd plötsligt en läsartopp. Kanske berodde det på ett Instagraminlägg där Syd i brist på snö funderade på en kurs i Pole Dancing. Vi skall låta Syd själv berätta ur han tänkte kring detta.
" Ja, snön lyser med sin frånvaro och man kan ju inte låta motorsågen gå varje helg. Dessutom skall man ju variera träningen och pole dancing har jag inte kört förut. Nu tyckte inte fru Syd att det här var någon bra idé, påstod att jag med största sannolikhet skulle vara enda mannen i gruppen och dessutom att jag är i en opassande debutålder för pole dancing.
Ja vi får se, nu lyckades jag ändå missa uppstarten och första kurstillfället idag eftersom jag har andra åtaganden. Jag skall dessutom ta fru Syds synpunkter under beaktande"
Vi får nog dra slutsatsen att Syds debut med pole dancing skjuts på framtiden.
Den 1 februari, skall vara den kallaste vintermånaden; just nu 7 grader varmt. Pratade med en släkting i södra Lappland, de har fått 50-60 cm snö de senaste dygnen. Så där kan de gå på isen och ha det glatt, vi andra får gå i lera och sörja.